Bakgrund: Alzheimers sjukdom är en vanlig demenssjukdom, där kvinnor har högre risk att utveckla sjukdomen. Sjukdomen utvecklas successivt, symtomen börjar långsamt och första symtomet är minnesförsämring. Sjuksköterskans ansvar är att främja patientens hälsa och bidra till personcentrerad vård för att stödja kvinnans förändrade livssituation. Litteraturstudien är baserad på Birklers livsvärldsteori.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelse av att ha diagnosen Alzheimers sjukdom.  Metod: Studien är baserad på kvalitativ litteraturstudie med induktivt ansats. Studien är baserad på tre patografier och en innehållsanalys av Graneheim och Lundman.  Resultat: I analysen framkom ett tema, fem kategorier och 12 underkategorier. Temat fångade kvinnornas tydliggörande ”Det har, är och kommer alltid vara jag”. Kategorierna som framkom var Jag lider inte, jag lever, Jag är inte längre den jag var, Nu minns jag inte, För andra är jag osynlig och När jag blickar framåt.  Slutsats: Resultatet gav en inblick i kvinnors upplevelse av att ha diagnosen Alzheimers sjukdom. Det framgick att kvinnorna upplevde att fokus kring sjukdomen inte låg på kvinnorna själva. De upplevde även att de inte ville bli vårdade av sina närstående utan istället bevara sina relationer.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur anhörig påverkas av och hanterar situationen vid vård av anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet samt att undersöka hur de upplever omgivningens stöd. / The purpose of this literature review is to examine how a relative is affected by and handles the situation of caring for a relative with Alzheimer's Disease at home and to examine how they experience social support.

År 2006 levde globalt 18 miljoner människor med Alzheimers sjukdom och på grund av den ökade medellivslängden kommer den siffran om 15 år nästintill ha fördubblats. Trots att sjukdomen har varit känd i över 100 år, är Alzheimer än idag något av ett mysterium för forskare och vetenskapsmän och sjukdomen går fortfarande inte att bota. Såväl i Sverige som i övriga världen är det de anhöriga som utgör navet i omsorgen av dessa patienter och omvårdnaden sker ofta inom hemmets fyra väggar. Syftet med den här studien var att undersöka hur anhörigas dagliga liv påverkas av att vårda en person med Alzheimers sjukdom i hemmet. En litteraturstudie baserad på kvalitativa samt kvantitativa artiklar genomfördes. Databaser som användes för artikelsökning var PubMed, Cinahl samt Social Services Abstract. Resultatet diskuterades utifrån Carnevalis modell för dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd. Analysen av resultatet visade att det dagliga livet starkt påverkades av att vårda en anhörig med Alzheimers sjukdom i hemmet. Fem teman kunde identifieras; psykiskt och fysiskt välbefinnande; ständigt omvårdnadsansvar; relationsberövande; livsstilsförändringar och ekonomi. De inre och yttre resurserna som fanns tillgängliga var ofta små och anhörigvårdarna upplevde hur de tappade kontrollen över sina liv. Litteraturstudien resulterade i en guide som syftar till att ge anhörigvårdaren användbara råd som kan underlätta det dagliga livet. / In year 2006, 18 million people worldwide lived with Alzheimer's disease and because of increased life expectancy that number will almost double in 15 years. Although the disease has been known for more than 100 years, Alzheimer's is still something of a mystery to researchers and scientists and there is still no cure. Both in Sweden and elsewhere in the world, it is the relatives who are the foundation in the care of these patients which is often performed within the four walls of their home. The purpose of this review was to explore how the everyday lives of families are affected by caring for a person with Alzheimer's disease at home. A literature review based on qualitative and quantitative articles was carried out. The databases which were used when searching for articles were PubMed, Cinahl and Social Services Abstracts. The results were discussed based on Carnevalis model for everyday life and functional health status. The analysis of the results showed that the everyday life was strongly influenced by caring for a person with Alzheimer's disease at home. Five themes were identified; psychological and physical well-being; constant care responsibilities; relational deprivation; changes in lifestyle and economy. The internal and external resources available were often small and family carers experienced how they lost control of their lives. The literature review resulted in a guide which aims to give carers useful advice which can facilitate their everyday life.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste formen av kognitiv sjukdom. Alzheimers sjukdom är en progressiv sjukdom som leder till en förlust av kognitiva funktioner, vilket leder till att personer som insjuknar i Alzheimers är i ett stort behov av stöd från andra. Ur ett omvårdnadsperspektiv är det viktigt att som sjuksköterska ta hand om både patienten och anhöriga. Sjuksköterskan bör ha kunskap om anhörigas situation och upplevelser för att kunna ge rätt stöd och vägledning till dessa. Syftet: var att beskriva upplevelsen av att vara anhörig till en person med Alzheimers sjukdom som bor hemma. Metod: litteraturstudien genomfördes med en kvalitativ metod med induktiv ansats. 12 artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats genomfördes. Resultat: De slutliga kategorierna blev: ”att känna kärlek och vilja använda tiden tillsammans”, ”att känna vanmakt och önska stöd”, ”att roller och relationen med personen förändras”, ”att vara begränsad och önska tid för sig själv” och ”att förlora sin anhörig”. Slutsats: Anhöriga till personer med Alzheimers sjukdom upplevde dels positiva känslor och att tillvaron begränsades. De anhöriga upplevde sig ensamma i situationen med en brist på stöd. För att underlätta situationen för de anhöriga behöver sjuksköterskan bistå de anhöriga med kunskap och stöd.

Bakgrund: Demenssjukdom är en global sjukdom. Det finns olika typer av demenssjukdomar, Alzheimers är den vanligaste typen av demens. Demens kan påverka individens kognitiva förmågor vilket leder till svårigheter i det dagliga livet. Aktivitet är utförandet av en handling och kan förklaras som ett samspel mellan individen, subjektet, uppgiften och objektet. Dagliga aktiviteter är de livsnödvändiga aktiviteter som individen bör utföra för att behålla ett hälsosamt liv. Arbetsterapeutiska interventioner kan tillämpas i syfte att bibehålla eller förbättra kognitiv funktion och utförandet av daglig aktivitet. Syfte: Att beskriva kognitiva interventioner samt dess effekt på daglig aktivitet och kognitiv funktion hos äldre med demens. Metod: Litteraturstudien är baserad på 11 vetenskapliga artiklar från tre olika databaser, Cinahl with full text, Pubmed samt Psycinfo. Studien avgränsas genom att endast inkludera artiklar med engelsk text, peer reviewed, ålder 65+ samt mellan årtalen 2013-2023. Det utfördes en kvalitetsgranskning av de utvalda artiklarna utifrån Willmans granskningsmall som sedan analyserades utifrån litteraturstudiens frågeställningar. Resultat: Resultatet presenteras utifrån kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi. De utfallsmått som studien utgick efter är kognitiv funktion samt daglig aktivitet. Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi visade främja kognitiv funktion och möjliggöra utförandet av daglig aktivitet för äldre med demens. Resultatet som framställs i samtliga artiklar visar statistisk signifikans. Slutsats: Kognitiv rehabilitering och kognitiv stimulationsterapi förbättrar utförandet av daglig aktivitet samt kognitiv funktion för äldre individer med demenssjukdom. Förslag till framtida studier inom detta område är att utföra fler kvalitativa studier med fokus på erfarna arbetsterapeuters upplevelser och tankar.

Bakgrund: Demens är en vanlig sjukdom som ökar i världen och i Sverige. Äldre personermed demenssjukdom upplever ofta funktionsbegränsningar som påverkar aktiviteter ivardagen och livskvalitén. Arbetsterapi syftar till att främja hälsan hos äldre med demens ochatt underlätta utförandet av dagliga aktiviteter trots sjukdom och begränsningar.Syfte: Att sammanställa befintlig forskning om arbetsterapeutiska interventioner för äldrepersoner med demenssjukdom och dess effekter.Metod: En litteraturstudie omfattande tio vetenskapliga artiklar. Strukturerande och manuellasökningar gjordes i databaserna Cinahl och PubMed. Innehållet i artiklarna analyserades medkvalitativ innehållsanalys.Resultat: Innehållsanalysen resulterade i följande kategorier; 1. Arbetsterapeutiskainterventioner för äldre personer med demens, 2. Effekter av de arbetsterapeutiskainterventionerna. De arbetsterapeutiska interventionerna delades till fem underkategorier; 1.Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot kognition, 2. Aktivitetsträning ochanvändning av kompensatoriska strategier, 3. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade motden fysiska miljön, 4. Arbetsterapeutiska interventioner inkluderar sociala och meningsfullaaktiviteter, 5. Arbetsterapeutiska interventioner inriktade mot anhöriga. Interventionernaseffekter var generellt sett positiva och omfattade förbättring gällande; kognitiva förmåga,beteendemässiga- och psykiska symptom (BPSD), aktivitetsförmåga, livskvalité och effektenpå anhöriga.Slutsats: Arbetsterapeutiska interventioner för äldre med demenssjukdom kan ge gynnsammaeffekter hos både personerna med demens och deras anhöriga. Vidare forskning behövs för attkunna påvisa långsiktig effekt.