Quetiapine, an atypical antipsychotic drug, is effective in treating the behavioural and the psychological symptoms of dementia (BPSD). The objective of this study was to examine the effects of quetiapine on anxiety-like behaviour in the amyloid precursor protein (APP)/ presenilin 1 (PS1) double transgenic mouse model of Alzheimers disease (AD). The mice were treated with quetiapine (0, 2.5, or 5 mg/kg/day) orally in drinking water for 7 or 10 months starting from 2 months of age. Conditioned anxiety was measured using the elevated T-maze (ETM). To measure memory, the Y-maze and the Morris Water maze were employed. After behavioural testing, â-amyloid (Aâ) plaques in the hippocampus and cortex of transgenic mice were stained using Congo Red. Brain-derived neurotrophic factor (BDNF) in the basolateral amygdala (BLA) and the hippocampus of mice was examined using immunohistochemical methods. The statistics revealed an interaction between quetiapine and APP/PS1 double transgenic mice in the avoidance phase of the ETM. Quetiapine modulates anxiety-like behaviours in the ETM. The anxiety-like behaviours were associated with reductions in BDNF levels in the BLA and hippocampus of the transgenic mice. This was reversed by treatment with quetiapine. Furthermore, chronic administration of quetiapine attenuated the memory impairment and decreased the Aâ plaque load in the brain. This study demonstrates that quetiapine normalizes anxiety-like behaviour and up-regulates cerebral BDNF levels in the APP/PS1 mice, suggesting that quetiapine may function as a neuroprotectant as well as an antipsychotic in treating the BPSD associated with AD.

Att vara anhörigvårdare till en person med Alzheimers sjukdom innebär förändringar inom familjen som kan vara svåra att hantera. Sjuksköterskan kan hjälpa anhörigvårdaren att lättare hantera rollen som vårdare genom att ge adekvat information och stöd. Syftet var att undersöka behovet av stöd och information hos anhörigvårdare till personer med Alzheimers sjukdom. Metoden var en litteraturstudie där fyra kvalitativa samt tio kvantitativa artiklar sammanställdes till ett resultat. Resultatet visade på ett stort behov av information och stöd under hela sjukdomsprocessen. Det sociala nätverket och vårdpersonal utgjorde ett stort stöd för anhörigvårdarna. Stödgrupper och stödprogram visade sig vara uppskattade av anhörigvårdare då de tillgodosåg behovet av både stöd och information. Anhörigvårdare ville ha adekvat information i ett tidigt skede av sjukdomen och det fanns ett uttalat behov av individanpassad information. Sjuksköterskans uppgift är att uppmärksamma dessa behov och tillgodose dem, genom att hjälpa anhörigvårdare att etablera kontakt med andra i samma situation. Det bör ingå i utbildningen att uppmärksamma anhörigvårdare och deras behov för att få en ökad förståelse för deras situation. Fortsatt forskning är önskvärt för att lyfta fram anhörigvårdarnas behov. / To become a caregiver to a person with Alzheimer´s disease means a lot of changes in the family that can be hard to cope with. The nurse can give adequate information and support to help the caregiver handle the role as a career. The purpose of the study was to examine the needs of information and support to caregivers of persons with Alzheimer’s disease. The literature study was based on four qualitative and ten quantitative articles. These articles were processed and compiled to a result. The result showed a great need of information and support through the whole process of the disease. The social network and health professionals were a great support to the caregivers. Support groups and support interventions were valuable to the caregivers because their needs of support and information were satisfied. The caregivers wanted information about Alzheimer's disease in its early stages and that information should be tailored individually. A task that should be provided by the nurse is to identify the needs of the caregivers and help them establish a contact with other peers in satisfying these needs. The nurse education should include the caregivers’ needs and therefore allowing the nurse a better understanding of each caregiver given situation. Therefore, there is a need for further research in highlighting the needs of caregivers.

Tidigare forskning har visat att Alzheimers sjukdom tidigt kan påverka visuospatial och exekutiv funktion. Ökad kunskap om hur dessa funktioner påverkas kan bidra till tidig upptäckt. Kopieringsuppgiften av Rey-Osterrieth komplexa figur bedömdes explorativt och kvalitativt i syfte att utforska skillnader i organisation hos tre grupper: Alzheimers, Lindrig kognitiv störning (MCI) och kontroller. Resultaten indikerade att antal felplacerade delfigurer baserat på kriterier i Rey Complex Figure Test skulle kunna vara en tidig markör för nedsatt visuospatial konstruktionsförmåga. Resultat från bedömning med Boston Qualitative Scoring System var i linje med tidigare forskning. AD-gruppen organiserade sin kopiering signifikant sämre än kontroller. Även MCI-gruppen visade tecken på nedsatt exekutiv funktion.

Quetiapine, an atypical antipsychotic drug, is effective in treating the behavioural and the psychological symptoms of dementia (BPSD). The objective of this study was to examine the effects of quetiapine on anxiety-like behaviour in the amyloid precursor protein (APP)/ presenilin 1 (PS1) double transgenic mouse model of Alzheimers disease (AD). The mice were treated with quetiapine (0, 2.5, or 5 mg/kg/day) orally in drinking water for 7 or 10 months starting from 2 months of age. Conditioned anxiety was measured using the elevated T-maze (ETM). To measure memory, the Y-maze and the Morris Water maze were employed. After behavioural testing, â-amyloid (Aâ) plaques in the hippocampus and cortex of transgenic mice were stained using Congo Red. Brain-derived neurotrophic factor (BDNF) in the basolateral amygdala (BLA) and the hippocampus of mice was examined using immunohistochemical methods. The statistics revealed an interaction between quetiapine and APP/PS1 double transgenic mice in the avoidance phase of the ETM. Quetiapine modulates anxiety-like behaviours in the ETM. The anxiety-like behaviours were associated with reductions in BDNF levels in the BLA and hippocampus of the transgenic mice. This was reversed by treatment with quetiapine. Furthermore, chronic administration of quetiapine attenuated the memory impairment and decreased the Aâ plaque load in the brain. This study demonstrates that quetiapine normalizes anxiety-like behaviour and up-regulates cerebral BDNF levels in the APP/PS1 mice, suggesting that quetiapine may function as a neuroprotectant as well as an antipsychotic in treating the BPSD associated with AD.

Befolkningen i dagens samhälle blir allt äldre. Många individer drabbas av någon typ av demens, exempelvis Alzheimers sjukdom, då denna sjukdom är starkt knuten till hög ålder. En demenssjukdom för med sig många svårigheter, däribland drabbas minne, språk samt kommunikation. I Sverige idag finns många yrkesgrupper representerade kring den som har insjuknat i demens men sällan finns någon som har djupgående kunskaper om de språkliga och kommunikativa svårigheter som en individ, till följd av sjukdomen får. I början av Alzheimers sjukdom är de språkliga förändringarna knappt märkbara men med tiden tilltar de språkliga svårigheterna. Den yrkesgrupp som har särskild kompetens inom området språk- och kommunikationsstörningar är logopeder. Syftet med föreliggande arbete var att undersöka hur den svenska logopedens arbete kan te sig idag vad gäller arbetet med personer med demens. Syftet var också att kartlägga några av de i litteraturen beskrivna metoder gällande språklig kognitiv intervention av personer med demens. Resultatet visade att få logopeder arbetar med kommunikationsproblem vid demens i Sverige idag men det finns dock goda exempel där logopeden är involverad både i utredningsarbetet för en diagnos samt i rådgivning till den drabbade och de anhöriga. Resultatet visade också att det i litteraturen finns metoder både för direkt och indirekt intervention gällande denna patientgrupp. Några av de metoder som svenska logopeder redan idag använder, såsom exempelvis Supported Conversation for Adults with Aphasia, (SCATM ) eller Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) kanske går att använda i arbetet med individer med demens. Slutsatsen är att det är få logopeder som arbetar inom den svenska demensvården och att det finns arbetsmetoder beskrivna i litteraturen, både för direkt samt indirekt intervention, som kan användas av logopeder vid arbete med personer med demens/Alzheimers sjukdom. Metoder som Spaced Retrieval training (SR-träning), Reminiscence samt ?The Breakfast Club? är exempel på metoder som är evidensbaserade. För att fortsätta utveckla metoder och utvärdera dess effekt på individer med demens, behövs vidare studier både kring de idag befintliga arbetsmetoderna, samt ett utprövande av nya. / The population in today´s society is getting older. A lot of people suffer from some kind of dementia, including Alzheimer´s disease, as this disease is strongly associated with old age. Dementia brings many difficulties, including difficulties with memory, language and communication. Many professions are represented around the person with dementia in Sweden today, however there is rarely any professional person with a thorough knowledge of the language and communication difficulties which the sick individual gets. In early Alzheimer´s disease the linguistic changes are barely noticeable, but as the disease gets worse, major linguistic difficulties will show. The occupational group that is already in the field of language and communication disorders is the speech therapist. The purpose of this study was to identify the Swedish speech therapists work today regard working with people with dementia and to map some of the methods described in the literature concerning cognitive communicative intervention of people with dementia. The results of this study showed, that few speech therapists are working with people with communication problems of dementia in Sweden today. There are still good examples though, where the speech therapist is involved in both diagnosing and advising the person with dementia and their relatives. The results also showed that in the literature there are methods for both direct and indirect interventions regarding this patient group. Perhaps some of the methods that Swedish speech therapists use today, like Supported Conversation for Adults with Aphasia (SCATM ) or Augmentative and Alternative Communication (AAC) can be used with patients with dementia. The conclusion is that there are few speech therapists that exist in the Swedish dementia care and that there are methods for working with this group of patients described in the literature, both for direct and indirect interventions, which can be used by speech therapists when working with people with dementia/Alzheimer´s disease. Spaced Retrieval training (SR-training), Reminiscence and “The Breakfast Club” are examples of some evidence based methods. To continue to develop methods and to assess its effect on people with dementia, further studies are needed both on the currently existing methods as well as testing of new ones.

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den tredje vanligaste dödsorsaken i västvärlden idag. Det är en progressiv sjukdom som drabbar hjärnan och därmed påverkar personens kognitiva förmågor. De alzheimersdrabbade blir ofta vårdade i hemmet av sina anhöriga, vilket kan innebära en stor påfrestning för dessa. För att vårdpersonal skall kunna stödja de anhöriga på bästa sätt krävs en förståelse för hur de upplever sin situation. Syfte: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av att leva tillsammans med en person med Alzheimers sjukdom. Metod: En empirisk studie med kvalitativ inriktning gjordes av fyra självbiografier, som analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: I resultatet framkom att de anhörigas upplevelser var till största delen negativa. Dock fanns där stunder av glädje och kärlek som gav de anhöriga styrka att kämpa vidare. De upplevde känslor som frustration, ilska, vrede, skuldkänslor och acceptans. Detta pågick i en cykel som ständigt började om. Det var som om de befann sig i ett ekorrhjul och kämpade för att ta sig ur. Slutsats: Sjuksköterskor har en viktig uppgift att fylla. De anhöriga är i en utsatt situation. Att lyssna, förstå och stödja dessa gagnar både de anhöriga och deras partners. / Background: Alzheimer's disease is the third leading cause of death in the western world. It is a progressive disease which affects the brain and the person's cognitive abilities. These people are often cared for at home by their spouses, which may be a great strain for the spouses. For professionals to be able to support the spouses in the best manner requires an understanding of how they are experiencing their situation. Aim: The purpose of this study was to illuminate the spouses´ experiences of living with a person with Alzheimer's disease. Method: An empirical study with qualitative approach was made on four autobiographies. A content analysis was used to analyze the material. Results: The results showed that the spouses´ feelings were mostly negative. However, there were moments of joy and love which gave the relatives strength to keep on fighting. They experienced feelings of frustration, anger, rage, guilt and acceptance. This went on in a repeating cycle. It was as if they were in a treadmill and struggled to get out of. Conclusion: Nurses have an important role to play. The relatives are in a vulnerable position and by listening, understanding and supporting these, it is beneficial not only for them, but also for their partners.

Alzheimers sjukdom är vanlig sjukdom i Sverige och övriga världen där symptombilden har en negativ inverkan på personens livssituation. Syftet med studien var att belysa vilka positiva effekter fysisk aktivitet har hos patienter med Alzheimers sjukdom. Studien genomfördes som en litteraturstudie och var grundad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet indelades i tre huvudkategorier, påverkan på sinnesstämning, förbättrade kognitiva funktioner och förbättrad fysisk förmåga. Genom att utöva fysisk aktivitet förbättrades sinnesstämningen hos patienterna vilket visade sig genom att de blev mindre rastlösa, agiterade och oroliga. Psykofarmakaförbrukningen reducerades och patienterna kände sig mindre nedstämda efter att ha deltagit i fysiska övningar. Den kognitiva funktionen hos patienterna förbättrades, likaså förmågan att utföra den allmänna dagliga livsföringen. Genom fysisk träning blev patienterna rörligare, flexiblare, starkare, snabbare och de fick bättre balans. Resultatet visade att utövandet av fysisk aktivitet har olika positiva effekter hos patienter med Alzheimers sjukdom. Vidare forskning skulle kunna inrikta sig på vilken betydelse regelbunden träning har för att uppnå en positiv effekt av träningen. Patienter med Alzheimers sjukdom har lika stort behov av fysisk aktivitet som övriga befolkningen, det är därför betydelsefullt att patienternas behov av aktivitet uppmärksammas av sjuksköterskan. / Alzheimer´s disease is a common disease in Sweden and in rest of the world. The symptoms have a negative impact on the person's life situation. The purpose of this study was to investigate the positive impact of physical activity in patients with Alzheimer's disease. The study was conducted as a literature review and was based on 15 scientific articles. The results were divided into three main categories, the effect on mood, improved cognitive function and improved physical ability. The patients’ moods were improved by participation in physical activities and they became less restless, agitated and anxious. The consumption of psychotropic drugs was reduced and the patients felt less depressed after taking part in physical exercises. The cognitive function of patients improved, likewise the ability to perform the activities of daily living. The patients who participated in physical exercises became more mobilized, more flexible, stronger, faster, and they improved their balance. The results showed that physical activity has different positive impacts on patients with Alzheimer´s disease. Additional research could focus on what impact adherence has for achieving a positive effect of physical activity. Patients with Alzheimer’s disease have equal needs of physical activity as other people, therefore it´s important that nurses are aware of the patients’ needs for activity.

Bakgrund: I Sverige finns det cirka 160 000 personer som är drabbade av någon form av demenssjukdom och av dessa lider ca 60 % av Alzheimers sjukdom. Cirka en halv miljon svenskar beräknas vara anhöriga till någon som drabbats av Alzheimers sjukdom. Alzheimers kallas ibland för de anhörigas sjukdom, eftersom livssituationen förändras både för den drabbade och för de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Resultat: I resultatet framkom att de anhöriga upplevde många känslor under sjukdomsförloppet, som till exempel oro inför framtiden och en stor sorg över sjukdomsbeskedet. Många unga anhörigas situationer upplevdes som särskilt svåra då de fortfarande var beroende av sina föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska är det av stor vikt att se till både den sjukes och de anhörigas situation för att i god tid kunna ge familjen det stöd och den information som de kan behöva för att orka fortsätta leva som en familj tills sjukdomens slutstadie. / Background: In Sweden there are about 160 000 people who are suffering from some form of dementia and of those suffering around 60% of them has Alzheimer's disease. Approximately half a million Swedes are expected to be relatives of someone affected by Alzheimer's disease. Alzheimer's is sometimes called the relatives' disease, because it is a life-changing situation both for the victim and the family. Purpose: To describe relatives' experiences of caring for people with Alzheimer's disease. Method: The study was carried out as a general literature study. Results: The results showed that many emotions were felt by the relatives during the course of the disease, such as concern for the future and a great sadness at the diagnosis. Many young families’ situations perceived as especially difficult when they were still in need of their parents. Conclusion: As a nurse it is vital to see both the patients and the relatives’ situation in good time to give the family the support and information they might need to be able to continue to live as a family until the terminal stage.

Porphyrins and their analogs are a class of chemically and biologically important compounds that have found a variety of applications in different fields such as catalysis, medicine, and materials. The physical, chemical, and biological dependence of the peripheral substituents of porphyrins on their properties has prompted great effort towards the synthesis of new porphyrins with different electronic, steric, and conformational environments. To this end, porphyrins have been prepared using a modular approach from bromo- and triflate synthons. These synthons underwent palladium-catalyzed cross-coupling with chiral amines, amides, alcohols, and boronic esters to create products that were tested for biological activity. Metalloporphyrins were screened as catalysts for cyclopropanation and C-H amination, yielding excellent results. By changing the porphyrin catalysts’ chiral groups, all four enantiomers could be produced in the cyclopropanation of styrene derivatives with ethyl diazoacetate (or t-butyl diazoacetate). Similarly, a variety of sultams were produced from benzenesulfonyl azides in high yields and high enantioselectivities using chiral cobalt porphyrins as catalysts. Porphyrins, metalloporphyrins, and the catalytic products generated were tested for activity in a variety of medicinal collaborations, namely as therapeutics for methicillin-resistant Staphylococcus aureus, Alzheimer’s disease, malaria, viral infections that include influenza and herpes, and cancer, as well as biological studies with ferrochelatase. They were also used in materials experiments with two different polymer groups.

Cirka 100 000 personer i Sverige har sjukdomen Alzheimer. Gun, Salvo och Kerstin är några av dem. Bengt Winblad och Miia Kivipelto forskar om den. Möt personerna som har en sak gemensamt: Alzheimers sjukdom.