Ett offentligt uppköpserbjudande innebär att ett aktiebolag, budgivaren, lämnar ett erbjudande ställt på generella villkor till aktieägarna i ett annat aktiebolag, målbolaget, i syfte att förvärva aktierna i det sistnämnda bolaget. Offentliga uppköpserbjudanden är vanligt förekommande på den svenska värdepappersmarknaden och eftersom transaktioner av detta slag är väldigt komplexa är det av stor vikt att förtroendet för marknaden upprätthålls under sådana förfaranden.  En viktig faktor för att upprätthålla förtroendet för aktiemarknaden på ett effektivt sätt är att självreglering föreligger. För Sveriges del utgörs självregleringen av-seende offentliga uppköpserbjudaden av de s.k. Takeover-reglerna (TO-reglerna). Den senaste revideringen av TO-reglerna skedde den 1 februari år 2015 och med-förde ett förbud mot s.k. budrelaterade arrangemang, även kallat break-up fees. Break-up fees är ett avtal som ingås mellan budgivare och målbolag i syfte att målbolaget ska vara skyldigt att utge en ersättning till budgivaren ifall förvärvet inte fullföljs. Break-up fees skapades under 1980-talet i USA och används flitigt än i dag på den amerikanska aktiemarknaden i syfte att främst åstadkomma en ”försäkringsfunktion” för budgivaren vid takeovers. För budgivaren är offentliga uppköpserbjudanden nämligen ofta förenade med stora kostnader till följd av omfattande förberedelser. Genom denna ”försäkring” uppnås en kostnadstäckningsfunktion och minskar således den ekonomiska risken som är förenad med takeovers. Den senaste revideringen har sin grund i de ändringar som tidigare hade skett i den brittiska motsvarigheten till TO-reglerna. I Storbritannien ansågs det vara nödvändigt att införa ett förbud mot break-up fees eftersom denna typ av avtal ansågs begränsa målbolaget vid takeover-förfaranden. Break-up fees ansågs således resultera i en otillbörlig fördel för budgivaren. Liknande resonemang anfördes under arbetet med de svenska reglerna vilket resulterade i ett svenskt förbud mot break-up fees. Förbudet är emellertid inte absolut utan Aktiemarknadsnämnden (AMN) har möjlighet att lämna dispens från förbudet.  Även om break-up fees är vanligt förekommande i USA har avtal av detta slag endast förekommit i mycket ringa omfattning i Sverige. Till följd av detta väcker förbudet mot break-up fees en stor osäkerhet beträffande de konsekvenser som förbudet kommer resultera i och huruvida förbudet borde ha införts i svensk rätt. Den amerikanska forskningen visar att break-up fees resulterar bl.a. i att målbolag försätts i en god förhandlingsposition, uppnår riskminimering till följd av ovannämnda kostnadstäckning, skapar förtroende för aktiemarknaden i allmänhet och transaktionen i synnerhet. Forskningen visar även att fler takeovers fullföljs ifall en break-up fee har ingåtts mellan parterna.  I detta arbete förs resonemang beträffande anledningen till att de svenska TO-reglerna har följt utvecklingen av de motsvarande brittiska reglerna och således införandet av förbud mot break-up fees. Det diskuteras även huruvida målbolagsstyrelsen är förhindrad att p.g.a. det aktuella förbudet fullgöra sina skyldigheter enligt gällande rätt. Vidare diskuteras hur aktieägarskyddet vid offentliga uppköpserbjudanden är uppbyggt i svensk rätt mot bakgrund av brittisk och amerikansk rätt samt huruvida förbudet mot break-up fees kan anses resultera i att målbolagsstyrelsens roll försvagas och aktieägarskyddet försvagas. Därtill kommer att en de lege ferenda-diskussion förs vari fenomenet break-up fees jämförs med gällande rätt rörande försvarsåtgärder. I syfte att belysa de konsekvenser som förbudet kan medföra problematiseras även förbudet mot break-up fees mot bakgrund av bestämmelsen avseende insiderbrott och break-up fees praktiska funktioner i olika rättssystem. Undertecknad kommer i detta arbete fram till att förbudet mot break-up fees torde bl.a. resultera i att budgivare och målbolag kommer hädanefter att söka sig till att uppnå andra deal protection-avtal. Vidare torde förbudet varken resultera i att målbolagets roll stärks eller i ett ökat skydd för målbolagets aktieägare. Därtill anses förbudet resultera i en maktobalans mellan AMN och målbolagsstyrelsen, vilket är negativ ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Mot bakgrund av detta och ett antal andra skäl kommer undertecknad fram till slutsatsen att ett förbud mot break-up fees borde ej ha införts i svensk rätt.

<p>I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA.</p> / <p>In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.</p>

<p>Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.</p>

Studien undersöker utvecklingen av afrikansk-amerikansk religion i början på 1800-talet i USA. Materialet som studien är konstruerad på består av en undersökning gjord på sex olika slavar som blev predikanter och pastorer. Undersökningen i Studien svarar om dessa individers yrkesroll och socialisering var av betydelse för det religiösa engagemanget och dess utveckling. Slavarnas yrkens betydelse undersöks med hjälp av Etzionis teori om tvångsorganisationer och med Durkheims arbetsfördelningsteori. Studien avser att bidra med information om hur afrikansk-amerikansk religion utformades i början av 1800-talet.

Det var med anledning av att valet i USA återigen vanns av George W Bush som min frågeställning formades. Vad är det som gör att den så kallade kristna högern mycket medvetet stödjer Bush i dennes strävan efter att styra världens mäktigaste land? Vad är det i den amerikanska kulturen som har medfört ytterligare en valseger för George W Bush? Det är också intressant i sammanhanget varför just Bush favoriseras av den kristna högern och inte hans kombattant John F Kerry som också säger sig vara religiös, dock katolik till skillnad mot Bush som är frikyrklig.

”I have a dream that one day on the red hills of Georgia, the sons of former slaves and the sons of former slave owners will be able to sit down together at the table of brotherhood.” Martin Luther Kings jrs. starka stämma ekade ut ur högtalarsystemet och de 250 000 medborgarrättsaktivisterna som var samlade vid George Washington monumentet i USA:s huvudstad  instämde i ett jublande bifall. Året var 1963 och Martin Luther King jr., hade i nio år varit känd som den amerikanska medborgarrättsrörelsens främste talesman, när han i sitt tal till det amerikanska folket yttrade sin vision för det amerikanska samhällets framtid.      Denna uppsats beskriver det afro-amerikanskafolkets historia, från slaveriets bojor i de Nordamerikanska kolonierna i slutet av 1600-talet, till kampen för fullständiga medborgerliga rättigheter i 1950- och 60-talets USA. Uppsatsens syfte är att undersöka religionens betydelse för det afro-amerikanska folket, samt studera Martin Luther King jrs. inflytande över den amerikanska medborgarrättsrörelsen och dess användande av icke-våldsmetoder som medel för att nå samhällsomvandling.

I debatter om invandring fokuseras ofta på problemrelaterade områden som flyktingskap och konflikter mellan etniska grupper. Ett mindre uppmärksammat område inom både mediedebatt och forskning är migration mellan västerländska länder. Denna uppsats utforskar svenska kvinnors erfarenheter av att vara invandrare i USA. Den undersöker också vilka utmaningar och problem som svenska invandrare kan stöta på om de återvänder till Sverige efter många år utomlands. Teman som platsanknytning, etnisk och kulturell gruppgemenskap, främlingskap, tradition och symbolism diskuteras i uppsatsen. De kulturella skillnaderna i synen på jämställdhet mellan de båda länderna diskuteras också. Resultaten baseras på intervjuer med elva kvinnor som alla har erfarenheter av att migrera till USA. / In discussions about immigration the debate usually concentrates on problem related areas like refugees and conflicts between ethnic groups with large cultural differences. A neglected area in the media debate as well as the academic field is the migration between Western countries. This thesis explores the experiences of Swedish women as immigrants in the USA. It also examines which problems and difficulties Swedish immigrants may experience when returning to their home country after several years abroad. Themes like place attachment, ethnic and cultural belonging, alienation, tradition and symbolism are discussed in the thesis. The issue of different cultural views on gender is also discussed in the analysis. The results are based on interviews with eleven women with experiences of migrating to the USA.

Bakgrund: Amerikansk fotboll är en sport under tillväxt internationellt. I Sverige finns tre herrligor i dagsläget. Styrketräning är, nästintill, nödvändigt för spelare inom amerikansk fotboll för att optimera prestation samt reducera risk för akuta- samt överbelastningsskador.  Syfte: Kartlägga styrketräningsdosering samt skade- och sjukdomsläget hos spelare i Sveriges högsta och tredje herrliga under fyra veckor i tävlingssäsong. Metod: Ett frågeformulär formades riktat åt studiens syfte, och förmedlades ut till organisationer i ovan nämnda ligor. Data gällande antal styrketräningspass per vecka, antal övningar per styrketräningspass, antal set per övning, antal repetitioner per set samt skattad utmattning (RPE) i genomsnittligt set samlades in. Även data gällande sjukdomar och skador som begränsat träning senaste fyra veckorna togs in. Data delades in i subgrupper enligt liga samt spelarens position. Resultat: Insamlad data visade följande: 41 % av deltagarna styrketränade ett till två pass per vecka och 37 % tre till fyra pass. Tjugoen procent utförde tre till fyra övningar per pass, 48 % utförde fem till sex och 27 % utförde sju eller fler. Åttioen procent utförde tre till fyra set per övning. Fyrtio procent utförde fyra till sju repetitioner per set och 52 % utförde åtta till tolv. Medianvärdet (kvartilavstånd) för RPE skattningar per set var 7 (2). Andelen som begränsats i träning av skada under de senaste fyra veckorna var 42 %. Motsvarande andel gällande sjukdom var 13 %. Slutsats: Denna studie visar att hälften av deltagarnas styrketräningsdosering var i linje med rekommendationer för att bibehålla styrka och kraftutveckling samt inverka på risk för akuta- samt överbelastningsskador under tävlingssäsong. På grund av stickprovets begränsade storlek behövs vidare studier i detta område samt kring optimal styrketräningsdosering hos spelare inom amerikansk fotboll. / Introduction: American football is a growing sport internationally. In Sweden there are three leagues of men’s American football. Strength training is thought necessary for American football players to perform well and reduce the risk of acute and overload injuries. Aim: To describe what the dosage of strength training were among the players and, further, the number of injuries and illnesses of players active in the first and third Swedish league during the competitive season.  Method: A survey was created for this aim and sent to organizations in targeted leagues. Data on weekly number of sessions, number of exercises per session, number of sets and repetitions and ratings of perceived exertion as well as injuries and illnesses was collected and analyzed for the entity and subgroups, determined by league and position. Results: The collected data showed the following: 41 % of the players performed one to two weekly sessions and 37 % performed three to four weekly sessions. Twenty-one percent performed three to four exercises per session, 48 % performed five to six and 27 % performed seven or more. Eighty-one percent performed three to four number of sets per exercise. Forty percent performed four to seven repetitions per set and 52 % performed eight to twelve. The median value (inter-quartile range) of the rated perceived exertion per set was 7 (2). The amount of players limited in training by injuries during the previous four weeks was 42 %. The equivalent for illnesses was 13 %.  Conclusion: Approximately half the sample of players performed a total strength training dosage thought to retain strength and power and, further, to have an effect on the risk of acute and overload injuries during the competitive season. Because of the small sample size, optimal strength training dosage for American football players needs further study.

The majority of organic waste globally is either dumped or placed on landfills, which can result in spreading of disease and pests, methane gas emissions, the deterioration of landscapes and odour pollution. One of the solutions to poor organic waste management is to create value from waste. A way to do this is with black soldier fly (Hermetia illucens) larvae (BSFL) composting. The interest for BSFL composting has increased the past 10 years mainly because it is a technology with relatively low investment costs. The part of the process where the seed larvae that are used in the treatment are produced is called BSF-colony. Producing seed larvae in an efficient way is an important part of the technology’s feasibility. However, there is limited research published on BSF-colony management, especially on a larger scale. The aim of the study was to investigate the factors that impact the efficiency of the BSF-colony on a large scale BSFL composting company in Kenya in a semi-open setting. The efficiency of the BSF-colony management was assessed in terms of emergence rate (percentage of pupa that emerge as flies), hatching rate (percentage of eggs that hatch and survive to 5 day old larva) and number of eggs laid per female BSF. The result of the study suggests that parasitic wasps (Dirhinus giffardii) can reduce the emergence rate significantly, and high temperatures and water shortage for the adult BSF can reduce the egg production. Observations made during the study indicate that personnel routines and how the BSF-colony is arranged also could affect the egg production significantly. The overall variation in the results suggests that other factors, beyond the ones investigated in the study, impact the efficiency of the BSF-colony, and further research regarding BSF-colony management is recommended / Merparten av det organiska avfallet i världen dumpas eller läggs på deponier, vilket kan leda till spridning av sjukdomar och skadedjur, utsläpp av metangas, förstörelse av landskap och luktföroreningar. En av lösningarna på bristfällig hantering av organiskt avfall är att skapa värde av avfallet. Ett sätt att göra det är med hjälp av fluglarvskompostering med amerikansk soldatfluga (Hermetia illucens). Intresset för fluglarvskompostering har ökat under de senaste tio åren, främst på grund av att det är en teknik som inte behöver innebära höga investeringskostnader. Flugkolonin är den del av processen där sättlarverna som användes i komposteringen produceras. Att sättlarver produceras på ett effektivt sätt är en viktig del av teknikens genomförbarhet. Det finns dock begränsad forskning publicerad om effektivisering av flugkolonier, speciellt sådan som berör storskaliga kolonier. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar flugkolonins effektivitet på ett storskaligt fluglarvskomposteringsföretag i Kenya i en halvöppen miljö. Flugkolonins effektivitet bedömdes i termer av metamorfosfrekvens (den andel av pupporna som blir flugor), antalet lagda ägg per fluga och kläckningsfrekvens (den andel ägg som kläcks och överlever till 5-7 dagar gamla larver). Resultatet av studien tyder på att parasitsteklar kan minska metamorfosfrekvensen avsevärt, och att höga temperaturer samt vattenbrist kan minska äggproduktionen. De observationer som gjordes under studien tyder på att personalens rutiner och hur flugkolonin är anordnad också kan påverka äggproduktionen avsevärt. Den relativt stora variationen i alla resultat tyder på att andra faktorer än de som undersökts i studien påverkar flugkolonins effektivitet, fortsatta studier inom effektivisering av flugkolonier rekommenderas

Gamingindustrin utgör idag en stor, globaliserad marknad, där spelutvecklingsprocessen kan medföra utgifter som uppgår till flera miljarder svenska kronor. En viktig del av moderna spel är det grafiska användargränssnittet, s.k. GUI, som är den interaktiva, grafiska yta med vilken en spelare interagerar. GUI utgör slutprodukten av spelets sammantagna delar och avgör hur spelupplevelsen uppfattas av användaren. GUI:s immaterialrättsliga skydd är villkorligt och fragmenterat, vilket är oproportionerligt till GUI:s betydelse för gamingindustrin.  Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att belysa vilka immaterialrättsliga lagar som skyddar en GUI idag, samt att föreslå på vilket sätt skyddet kan förbättras. I uppsatsen undersöks även de amerikanska immaterialrättsliga lagarna som berör det grafiska användargränssnittet. Undersökningen utförs med avsikt att studera vilka rättsnormer som möjligtvis kan komplettera den svenska lagstiftningen, och därmed förbättra GUI:s skydd i en svensk kontext.  Framställningens disposition har till ändamål att besvara uppsatsens frågeställningar på ett systematiskt och ordnat sätt. Först har den svenska upphovsrättslagen och andra immaterialrättsliga lagar som är av intresse undersökts. Vidare har relevanta europeiska rättsakter tagits upp och redogjorts för. Slutligen har den amerikanska immaterialrättsliga lagstiftningen, samt viktiga prejudikat studerats. Undersökningen har uppvisat ett behov av att tydliggöra GUI:s ställning inom den svenska upphovsrätten, eftersom det nuvarande skyddet präglas av vissa brister. Exempelvis har domstolar inom både EU och Sverige inte definierat vilka element som kan ingå i ett användargränssnitt, vilket gör att frågan om GUI:s skydd lämnats ofullständigt. Kontentan av vad som presenterats är att GUI behöver ett bättre skydd, vilket kan åstadkommas på två olika sätt. Tillförandet av en ny verkskategori i upphovsrättslagen kan ge GUI den ställning som motsvarar dess roll i gamingindustrin. Alternativt kan GUI erhålla ett s.k. sui generis-skydd, som kan likna det EU-rättsliga skyddet för databaser. Åtgärderna lyfter ömsesidigt GUI:s roll som något unikt och essentiellt för framtida teknikutveckling.