Norge begynte i 1952 sin bistandshistorie da de opprettet et teknisk bilateral bistandsprosjekt til utviklingslandet India. Da var Norge det andre landet i verden, etter USA, med et eget nasjonalt bilateralt bistandsprogram til et utviklingsland. 11 år senere tok Norge enda et nytt steg innen bistand til utviklingsland, da det norske Fredskorpset ble opprettet i 1963. På verdensbasis var Norge, som med Indiahjelpen, raskt ute til å lansere Fredskorpset. Fant Norge inspirasjon fra USA til å lansere de to forskjellige bistandsprosjektene? Da den amerikanske presidenten Harry S. Truman i 1949 lanserte det første nasjonale bilaterale bistandsprogrammet med Point 4, skulle det løfte folk i utviklingsland ut av fattigdom ved hjelp av teknisk bistand. Denne ideen falt i god jord hos ledende arbeiderpolitikere i Norge. En annen ide som Norge også fant tiltalende kom fra den senere amerikanske presidenten John F. Kennedy da han lanserte ideen om Fredskorps i 1960, som også skulle arbeide for å bedre levestandarden i utviklingsland. De to formene for hjelp til utviklingsland, det første som var teknisk bistand og det andre, Fredskorpset som la vekt på personlig kontakt, var noe som først ble lansert i USA, og som vi skal se, deretter også raskt ble fulgt opp i Norge. Ved å se på tidlig norsk bistandshistorie i et transnasjonalt perspektiv, skal vi undersøke det amerikanske forbildet for bistandsprosjektene, Indiahjelpen og Fredskorpset.

Paul Austers New York Trilogy has long been considered a classic postmodern detective tale. But isn’t there more to the story? In this study I investigate how masculinity and fatherhood is portrayed in the first and the third novel of the trilogy, City of Glass and The Locked Room. Using a theoretical framework including R.W. Connells term hegemonic masculinity, Helena Wahlströms the new father and post-nuclear masculinity, and lived embodiment, as explained by J. Björklund et. al., I discuss how the male characters in the novels struggle with their gender identity and their role as fathers. The results of the study show that the men, portrayed in a time of change and uncertainty about gender roles – New York City during the 1980s – continuously act in relation to the hegemonic masculinity and patriarchal systems, whilst also exploring behaviors and characteristics outside the norm.

Denna studie fokuserar på den amerikanska poeten Emily Dickinson och hennes psykiska hälsa samt kreativitet och skrivande. Syftet är att lyfta fram hur fyra utvalda teman; hjärna, hjärta, sinne och själen, framställs i Dickinsons poesi. Detta handlar därför om en tematisk analys, där frågeställningar besvaras med hjälp av psykoanalytiska teorier. Studiens resultat visar att Dickinsons poesi fungerar som en brygga mellan hennes subjektiva känslor och allmänmänskliga teman. Det har lyfts fram medvetna samt omedvetna faktorer, vilka har kopplats till poetens psykiska tillstånd och därmed visat på hennes styrkor samt svagheter, i synnerhet vad gäller den kreativa skrivprocessen. Dickinsons poesi har slutligen argumenterats för att vara psykologiskt intriktad, och slutsatsen i denna studie förklarar därför vilka fördelar det finns med att läsa Dickinson med hjälp av psykoanalytiska teorier. Genom läsning av Dickinson i samband med Freud och andra psykoanalytiker skapas en koppling mellan poetens psykiska tillstånd samt hennes dikter, där psykoanalytiska teorier som fokuserar på kreativitet och skapande blir ett hjälpmedel för att läsaren ska få en djupare inblick i poetens liv och skrivande.

<p>Skandalen som omvärvde Enron skakade affärsvärlden då det var den största skandal som dittills inträffat. De brott Enrons ledning stod anklagade för var många och av varierande art. De undersökningar som redan har genomförts har till stor del fokuserat på organisationen och ledarskapet. För att ge en annorlunda vinkel fokuserar denna uppsats istället på redovisningen och några av de misstag som begicks av Enrons ledning. Det är även därför som händelserna granskas ur ett revisorsperspektiv. Målgruppen är revisionsintresserade samt de som är intresserade av ekonomisk historia. De data som har använts i arbetet är sekundärdata som blev åtkomlig genom databaser och relevanta sökord. Enron använde sig av enheter som de skapat för speciella ändamål (SPE-enheter) för att kringgå gällande regler samt för att dölja förluster. Detta skedde bland annat i fallet med Talon, då de kringgick reglerna gällande redovisning av förluster genom att ta upp nya inkomster och på så sätt upprätthålla det egna aktievärdet. Tillgångarna i de SPE-enheter Enron skapade bestod till största del av aktier i Enron vilket gjorde enheterna beroende av att Enrons aktievärde upprätthölls. Enligt de regler som var aktuella innan konkursen skulle SPE-enheter konsolideras med grundarens balans- och resultaträkning då vissa kriterier inte uppfylldes. Detta var en regel som Enron konsekvent bröt mot genom att fortlöpande bilda nya enheter för att bibehålla det egna aktievärdet samt för att dölja att kraven kring konsolidering inte uppnåddes. Mark-to-market var en process som Enron utnyttjade frekvent när det gällde värdering av långtidskontrakt inom energihandeln. Processen går ut på att uppskatta kommande marknadsvärden för att kunna beräkna kommande inkomster. Enron var emellertid alltför optimistiska i sina uppskattningar vilket ledde till att vinsterna som redovisats var betydligt högre än de verkliga. För att dölja detta använde sig företaget av vinstförvaltning, vilket innebär att de flyttade inkomster för att upprätthålla en jämn vinstnivå genom åren. Något som blev till ett stort problem då avtalet med videojätten Blockbuster avbröts utan att några vinster verkligen inkommit. Enrons redovisningsbrott är till största delen fria tolkningar av reglerna eller det faktum att de lyckats kringgå dem helt. Enbart i fallen med SPE-enheterna kan brott påvisas.</p> / <p>The Enron scandal was the biggest scandal that had existed (at the time it occurred) and it chocked the entire business world. The crimes that Enron’s management were charged with were many and of different species. Previous investigations concentrate on leadership and organization. To give a different visual angle, this essay focuses on the accounting issues and some of the mistakes that the management in Enron made. Furthermore, the events in the case of Enron are seen from an auditor’s perspective. Our goal is to reach audit and other economic history interested parties. The data that were used is secondary data that became available through carefully selected search words. Enron used entities created for special purposes (SPE-entities) to avoid rules and to hide losses. This happened in the case with Talon, when Enron circumvent the rules regarding the ways in which losses presents in the financial statement, by showing incomes to maintain the value of the stocks. The assets in the SPE-entities were mainly stocks in Enron, which meant that the entities depended on Enron’s stock value to maintain an acceptable level. According to the rules before the bankruptcy, the entities balance- and result sheets did not need to be consolidated with the founders if certain criteria were met. This was a rule that Enron consistently broke by continuously create new entities and Enron could in that way retain their stock value and hide from the consolidating requirements. Mark-to-market is a process that was frequently used by Enron when they were to appreciate the values from long-term contracts within the energy business. According to the process the company estimate market values to present future incomes. However, Enron were to optimistic when they calculated, which meant that the profit estimated were higher than in reality. To cover the truth Enron used profit administration, which means that they shifted the profits to present a better profit level over the years. This became a big problem in the case with Blockbuster Video, a case that was interrupted before any profits were made. The crimes that were made by Enron’s management are to a large part their own interpretation of the accounting rules or the fact that they entirely manage to avoid the rules. Crimes can be pointed out only in the case with the SPE-entities.</p>

Background: Concussion in adolescent american football occurs frequently and can give serious damage, especially to the younger brain. SAFF has guidelines for management and rehabilitation. The guidelines to be followed are called “Hjärntrappan”.  Purpose: To investigate a group of coaches experiences of management and rehabilitation after concussion, in adolescent american football in Sweden. Design and method: Qualitative exploratory design, based on semi structured interviews. Five coaches were included in the study. The data was analyzed using content analysis according to Graneheim and Lundman. Results: The coaches experienced limited skills in management and rehabilitation in concussions. There was a major responsibility for the medical staff, were competence varied widely and there was no requirement regarding education about concussion. There was limited knowledge of the work of the football association and its guidelines were not fully implemented. The coach education contained a limited part regarding concussions. A mandatory part about concussion for both coaches and medical staff was suggested to improve current management and rehabilitation. Conclusion: Treatment and rehabilitation regarding concussion need to be expanded in the coaches education courses. A knowledge certificate should be introduced for the medical staff for management and rehabilitation of junior players as well. Future research could study how rehabilitation is followed after concussions, or mapping risks in the management and rehabilitation of brain shocks in junior teams. / Bakgrund: Hjärnskakning inom amerikansk fotboll, i ungdomsleden, är ett känt problem och sker frekvent. Svenska Amerikansk Fotbollförbundet har riktlinjer för hantering och rehabilitering vid hjärnskakning, som kallas Hjärntrappan. Syfte: Undersöka vilka upplevelser och erfarenheter juniortränare, till pojk- och flicklag mellan åldrarna 14 - 19 år inom amerikansk fotboll i Sverige, har av hantering och rehabilitering vid hjärnskakningar. Metod: Kvalitativ explorativ design, som baserades på semistrukturerade intervjuer. Fem tränare ingick i studien. Datan analyserades med hjälp av innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Tränarna upplevde en begränsad kompetens gällande hantering och rehabilitering vid hjärnskakning. Ett stort ansvar låg på den medicinska personalen där kompetensen varierade mycket och det saknades krav på utbildning angående hjärnskakningar. Det saknades kunskap om förbundets arbete och dess riktlinjer var inte fullt implementerade. Tränarutbildningen innehöll en begränsad del gällande hjärnskakningar. En obligatorisk del om hjärnskakningar för tränare och medicinsk personal ansågs kunna förbättra nuvarande hantering och rehabilitering. Konklusion: Behandling och rehabilitering rörande hjärnskakningar behöver utökas i tränarutbildningen. Utbildningskrav bör införas för medicinsk personal för hantering och rehabilitering även på juniornivå. Framtida forskning skulle kunna studera hur rehabilitering följs efter hjärnskakningar, eller kartlägga risker vid hantering och rehabilitering av hjärnskakningar inom juniorlag.

I syfte att undanröja oegentligheter förekommer det att arbetstagare inom bolag avslöjar uppkomna missförhållanden; så kallad whistleblowing. För svensk rätts vidkommande lagstiftades detta rättsinstitut först år 2017, i syfte att förhindra företeelser såsom marknadsmissbruk, korruption och miljöförstöring. Den nyligen antagna lagstiftningen tycks enligt kritikerna dock innehålla oklara moment. Det är sålunda av vikt att undersöka huruvida lagstiftningen kommer verka effektivt för whistleblower[s]. Skulle lagstiftningen vara att anse otillräcklig och icke förutsebar, föreligger nämligen risk för informationsasymmetrier. För att utreda problematiken är en komparativrättslig studie med stöd av amerikansk rätt avseende whistleblowing relevant. Aktuellt för detta arbete är Sarbanes-Oxley Act och Dodd-Frank Act, vilka antogs år 2002 i genmäle till större redovisningsskandaler inom Enron och Worldcom, respektive marknadskollapsen år 2008 och efterföljande bankkonkurser. Det huvudsakliga syftet var att etablera procedurer för behandling av larm avseende missförhållanden, förbud mot repressalier, samt skadestånds- och straffrättsligt ansvar respektive främjande av finansiell stabilitet. Beträffande svensk rätt har whistleblower[s] erhållit skydd medelst yttrandefrihet, meddelarskydd, arbetsrättsligt skydd, lojalitetsplikt, samt av bolag företagen självreglering. Denna gällande rätt har dock ansetts ofullständig och omständlig. Den för svensk rätts vidkommande antagna lagstiftningen avseende whistleblowing innehåller krav på allvarliga missförhållanden och fog för påstående, samt möjliggörs intern- och externrapporterting. Argumentationen i propositionen framstår emellertid såsom inkonsekvent. Det bör sålunda vara rimligt anta, att de svagheter i svensk rätt som kan återfinnas i regleringen avseende whistleblowing resulterar i ett, för svensk rätts vidkommande, skydd för arbetstagare som är fragmenterat och svårtillämpat. Visserligen har även amerikansk rätt avseende whistleblowing fått utstå kritik. Oavsett reflektioner beträffande kritiken amerikansk rätt mottagit, får amerikansk reglering anses erbjuda tydligare skydd, varför det bör vara möjligt överföra vissa delar av amerikansk rätt till svensk reglering avseende whistleblowing, för att stärka regleringen och möjliggöra att dess ändamål uppfylls. / In order to eliminate irregularities in companies, workers can reveal anomalies; through so-called whistleblowing. In Swedish law, this legal phenomenon was adopted into legislation in 2017. However, according to critics, the legislation contains unclear clauses. Thus, it is important to examine whether the legislation will work effectively. Should the newly adopted legislation be considered inadequate and unpredictable, there is a risk for information asymmetries. Therefore, a comparative legal study with support of American law regarding whistleblowing, is motivated. In this thesis, I will examine the Sarbanes-Oxley Act of 2002 (SOX) as well as the Dodd-Frank Act of 2008, which were adopted in response to the major accounting scandals of Enron and WorldCom, respectively the market collapse in 2008 and subsequent bank failures. In both SOX and the Dodd Frank Act, procedures for the management of whistleblower alarms, prohibitions on reprisals as well as rules on tort and criminal liability were introduced with an aim to promote financial stability. As to Swedish law, whistleblowers have received protection from reprisals by laws regulating freedom of speech, protection of sources, labor law protection, the concept of duty of loyalty, and by companies establishing self-regulation. However, statutory protection of whistleblowers in other laws has been considered incomplete, which is why the legislature has deemed whistleblowing worthy of protection by a separate law only governing whistleblowing. However, the newly adopted Swedish law regarding whistleblowing appears to contain some weaknesses due to inconsistencies and unclear clauses. It is true that American laws regarding whistleblowing have endured criticism. However, it is reasonable to assume that the weaknesses in Swedish law regarding whistleblowing result in a protection for workers, which is fragmented and difficult to apply. Given the fact that American regulation regarding whistleblowing is providing more consistent protection to whistleblowers, Swedish regulators should consider the adoption of certain rules from American law, to strengthen the regulation and allow its purpose to be fulfilled.

This essay aims to analyze the publicity for emigration to America between the years 1866 to 1875 that targeted potential emigrants from the region around Kronoberg county. The reason for this is to find out how the obstacles and factors that existed during the time were affected by the marketing. The main material used in the essay consist of ads in papers connected to Kronoberg county, letters sent from America to their family in Sweden and manuals about emigrating to America from Sweden.In addition, articles and other small forms of text will also be used. The main result show how the different forms of marketing target different obstacles and factors. An additional result showed that new forms of obstacles and factors were identified which were not anticipated beforehand.

<p>Franchiseavtal är en typ av vertikalt avtal och bedöms på ett generösare sätt än horisontella avtal, dock kan även denna typ av avtal innebära skadeverkningar på konkurrensen. EU</p><p>strävar efter att uppnå fri och effektiv konkurrens, vilket gör det nödvändigt att undersöka hur detta bäst säkerställs. Den amerikanska antitrusträtten syftar till att säkerställa konsumenternas välfärd, vilket anses bäst uppfyllt genom fri konkurrens. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur synen på franchiseavtal är inom dessa två rättsystem och se</p><p>vilka effekter som ett franchiseavtal kan ha på konkurrensen. Franchising kännetecknas av att en franchisegivare ger franchise till en franchisetagare, som måste leva upp till en viss standard och tillämpa vissa metoder vid försäljning av de produkter som tillhandahålls av</p><p>franchisegivaren. Risken att denna typ av avtal skulle innebära skador på konkurrensen är små, men trots detta faller franchiseavtalen inom tillämpningsområdet för till exempel artikel 81 EGF och sektion ett i Sherman Act. Då konkurrensrätten är starkt influerad av ekonomiskt tänkande, blir ekonomiska skolor av intresse vid bedömningen av franchiseavtal. Ekonomiska skolor som kommer att tas upp är Chicagoskolan och post-Chicagoskolan. Ekonomerna inom dessa skolor tenderar att behandla franchiseavtal som en typ av avtal som har små skadliga effekter på konkurrensen och ofta har positiva</p><p>konsekvenser för konsumenter.</p><p>Både amerikanska och europeiska konkurrensmyndigheter tenderar att ha en positiv bild av franchising då avtalsformen ofta gynnar alla parter. Genom rättsfall och beslut har det framkommit att franchiseavtalens laglighet beror på vilka klausuler som är inkorporerade i avtalet och att bedömningen görs från fall till fall. Klausuler som vanligtvis anses hämma konkurrensen är sådana som leder till att marknaden delas upp och klausuler som inte tillåter att franchisetagaren deltar i priskonkurrens. Problem kan dock uppstå genom att skyddet för franchisegivaren är alltför långtgående och att vissa klausuler som anses nödvändiga för att skydda franchisenätverkets identitet och rykte kan ha skadeverkningar.</p>

<p>Intresset för det valda uppsatsämnet uppstod av att se om det är kultur som påverkar varumärkesassociationer. Det var därmed intressant att fördjupa sig i två olika kulturer, nämligen USA och Sverige. Detta för att göra studien mer intresseväckande, då det handlar om en jämförelse mellan dessa två länder och för att ”verklighetsförankra” studien.</p><p>Uppsatsen grundar sig på en kvalitativ ansats och avser att studera konsumenternas varumärkesassociationer. Den komponent som har analyserats, för att undersöka vilka associationer som uppstår är kulturellt bakgrund. Studien har som syfte att utvärdera om den svenska och amerikanska kulturen påverkar hur konsumenterna associerar om varumärket McDonald’s.</p><p>Den teoretiska referensramen tar sin utgångspunkt i Hofstedes kulturmanifestationer och nationella kultur skillnader, men i uppsatsen ges även en inblick i Sveriges och USA:s kultur skillnader. Teori kapitlet avslutas med en egen undersökningsmodell som tar upp de relevanta delarna för studiens syfte.</p><p>Det empiriska materialet bygger på intervjuer med svenska och amerikanska konsumenter. Intervjufrågorna formades i huvudsak utifrån komponenterna i den egna undersökningsmodellen. Denna modell användes som ett verktyg för att analysera varumärkesassociationer, där koppling skedde genom att sortera den empiriska fakta som har erhållits, för att sedan applicera den till passande delar inom undersökningsmodellen.</p><p>Resultatet av analysen bildade en grund för de slutsatser och egna reflektioner som har presenterats. Slutsatsen redovisar att en människas tankar, handlingar och känslor är kulturella produkter och att den amerikanska och svenska kulturen har en inverkan på konsumenternas associationer.</p>

No description available.