• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 182
  • 14
  • Tagged with
  • 196
  • 100
  • 72
  • 67
  • 55
  • 50
  • 49
  • 29
  • 28
  • 27
  • 24
  • 20
  • 20
  • 20
  • 20
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Kvinnors upplevelse av amning första veckan efter förlossningen

Palmér, Lina January 2007 (has links)
Amningen under första veckan efter förlossningen är för både mor och barn en ny ochskör process. Amning innebär för modern att hon kan ge sitt barn näringsrik ochvälanpassad mjölk men också närhet och kärlek. För barnet är amning och bröstmjölknågonting som betyder överlevnad och närhet. Sverige har internationellt sett en högamningsfrekvens under barnets första halvår. Barn som ammas under första veckan var91 % enligt siffror från år 2002. Studier som belyser kvinnors upplevelse av amning ärett fåtal både nationellt och internationellt. Syftet med studien var att undersöka hurkvinnor upplever det att amma sitt barn första veckan efter förlossningen. Studien harsin grund i metoden fenomenologi med livsvärldsansats. Det innebär att se, ta del avoch försöka förstå hur kvinnor upplever det att amma sitt barn under första veckan efterförlossningen. Intervjuer genomfördes med åtta kvinnor. Resultatet tydliggörs i feminnebördselement; fascination i det första mötet med barnet, en balansgång i det som ärokänt, att ha det yttersta ansvaret, att ge sig hän och härda ut och att söka bekräftelse idet unika. Essensen visar att kvinnorna strävar mot att bli den goda modern. Kvinnornaser amningen som en väg in i moderskapet. Strävan innebär att kvinnor vill amma ochkämpar i det längsta för att amningen skall fungera. Kvinnorna sätter sig själva i andrahand när de strävar mot att bli den goda modern. Kvinnorna underordnar sig barnet ochdess vilja och behov av amning. Strävan innebär att kvinnorna upplever en bundenhetmen också en närhet och samhörighet med barnet. Kvinnan och barnets relation växeroch stärks i och med amningen. Att bli sedd som den goda modern som strävar efter attge sitt barn det som upplevs vara bäst innebär ett bevis på dugligheten i moderskapet.För att kvinnans strävan skall upplevas som någonting positivt behöver hon bekräftelse isin unika situation. Kvinnan söker ständigt efter bekräftelse i sin nya situation.Amningen kan liknas med en pendel. Kvinnorna beskriver att när amningen fungerar så4är det häftigt och underbart att amma sitt barn men då amningen är besvärlig och intefungerar då är det stressande, outhärdligt och smärtsamt. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>
22

”DET BLIR SOM DET BLIR” : En kvalitativ studie om föräldraledighet

Larsson, Nikolina, Berglund, Tove January 2019 (has links)
Denna uppsats handlar om föräldrars resonemang kring och fördelning av föräldraledighet. Syftet har varit att undersöka betydelsen av de centrala aspekterna i hur heterosexuella föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten. Vi frågade oss vilka aspekter som är betydelsefulla för hur föräldrar resonerar kring och väljer att fördela föräldraledigheten, samt på vilket sätt könsroller synliggörs i föräldrarnas föreställningar kring föräldraskap i relation till uppdelningen av föräldraledigheten. För att undersöka detta har kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomförts med sex intervjupersoner, tre kvinnor och tre män. Resultatet av det analyserade datamaterialet visade på att de centrala aspekterna som var av betydelse för hur föräldrar resonerat kring och fördelat föräldraledigheten var olika bland intervjupersonernas svar. En del resonerade kring ekonomins betydelse, andra pratade om hur amningen varit betydelsefull i deras diskussioner. Det visade sig också att kvinnorna uttryckte en önskan och vilja av att vara föräldralediga, samt att intervjupersonernas föreställningar om föräldraskap präglades av kvinnliga och manliga könsroller.
23

Förrvirring deluxe : En studie om kvinnors upplevelser av anhörigas inverkan på amning.

Kristin, Söderström, Therese, Andersson January 2019 (has links)
Bakgrund:Amning är ett omtalat och hett ämne i dagens samhälle. Många har åsikter om och erfarenheter av fenomenet och delger dem gärna, oavsett om delgivning efterfrågas eller inte. Forskning visar att barnmorskor ställs inför stora utmaningar i sin stödjande roll till ammande kvinnor. Amningsfrekvensen i Sverige ses minska, trots dess positiva hälsoeffekter för både kvinna och barn. Forskning visar på orsaker såsom bristande kunskap och stöd från vårdpersonal samt påverkan från omgivningen.Eftersom omgivningen tycks påverka den ammande kvinnan vill författarna vidare undersöka hur kvinnorna upplever de anhörigas inverkan på amning. Syfte:Att beskriva kvinnors upplevelser av anhörigas inverkan på amning. Metod:Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes. 12 bloggar hittades under datainsamlingen vilka låg till grund för analysen. Resultat:Analysen resulterade i ett tema:Anhörigas inverkan på amning kan leda till både positiva och negativa upplevelser hos kvinnorna. Framträdande i resultatet var partnernspositivainverkan på amningen. Konklusion:Kvinnorna upplever anhörigas inverkan på amning som både positiv och negativ. Kvinnor som upplevdeett gott partnerstöd upplevde amningen mer positiv och uttryckte i högre grad att de ammade längre.
24

Dagens mödrars syn på amning.

Eduard, Liv January 2007 (has links)
<p>Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.</p>
25

Introduktion av mat till barn som ammas : Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör

Tufvesson, Ulrika January 2009 (has links)
<p>In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with.</p><p>The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis.</p><p>Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.</p><p> </p>
26

Dagens mödrars syn på amning.

Eduard, Liv January 2007 (has links)
Under många år kämpade kvinnor i Sverige för ett mera amningsfrämjande samhälle och man ville gå ifrån idén om att amma på särskilda tider. Idag framförs kritik mot att kravet på amning är ensidigt ifrån Barnavårdscentralen. Syftet med den här studien har varit att få en bild av hur dagens mödrar ser på amning. Studien har utförts med kvalitativ metod i form av intervjuer med tio kvinnor. Resultatet visar att kvinnorna är beroende av omgivningens stöd men när det handlar om mötet med barnsjuksköterskan så är ett samtal där båda är delaktiga att föredra mer än att barnsjuksköterskan enbart ska agera som en expert.
27

Introduktion av mat till barn som ammas : Vad BVC ger för information och hur föräldrar gör

Tufvesson, Ulrika January 2009 (has links)
In 2001 the World Health Organization (WHO) issued a revised global recommendation for exclusive breastfeeding for a child ´s first six months. The aim of this study was to investigate what information parents receiving from the Child Health Care about introduction of solids to breastfed infants and if they follow the recommendation. A further aim is to document reasons for introduction of solids at the selected time and describe what food parents start with. The method has a descriptive and a qualitative design. Users of several Swedish parenting websites were asked to participate in the study. A total of 27 users completed the anonymous open-ended questions posted on the websites. Supplementary data (13 texts) were obtained from the forum discussions on parenting websites. Data were analyzed with content analysis. Results: The new recommendation in Sweden from 2003 is introduction of solids at the age of 6 months. According to the parents the Child Health Care has recommended introduction of solids between 4 months and 6 months. A few of the parents said they got a double message, or received no recommendation. The timing when the first solids were given by the parents varied between 3 months and 10 months. The most common reason to introduce solids was that the “infant is interested in food”. Porridge made from commercial baby cereals, vegetarian purees or “finger food” was most commonly used for complementary food.
28

Tidig hemgång från förlossningen : Mödrarnas uppfattningar

Nilsson, Camilla, Niklasson, Lotta January 2013 (has links)
Bakgrund: Tidig hemgång innebär att mor och barn åker hem 6-12 timmar efter förlossningen. En barnmorska gör hembesök hos familjen under första dagarna för att undersöka hur mor och barn mår. Syfte: Studiens syfte var att undersöka mödrars uppfattningar av vård och stöd kring tidig hemgång efter förlossningen. Syftet var också att undersöka personkaraktäristika samt hur amningen upplevs hos denna grupp. Metod: En enkätstudie gjordes bland kvinnor som fött barn på Akademiska sjukhuset i Uppsala under mars och april 2013 och gått hem efter 6-12 timmar med vård från ”BB på väg”. Resultat: Samtliga mödrar (n=12) i studien upplevde vård och stöd från” BB på väg” som bra eller mycket bra. En respondent upplevde i efterhand att hon skulle ha föredragit en traditionell BB-avdelning. Samtliga respondenter hade sin partner hemma de första dagarna efter förlossningen. Vissa av mödrarna upplevde osäkerhet med amningen vid hemgång från förlossningen, och en del hade problem med amningen under första veckan hemma. Slutsats: Mödrarnas uppfattning av vård och stöd från ”BB på väg” vid tidig hemgång upplevdes som positiv.
29

Hur amning och bröstmjölkersättning framställs i tidskrifter för föräldrar

Wågenberg, Helena, Tinglöf, Lena January 2012 (has links)
No description available.
30

Spädbarnsdöd i Västsverige : en studie av spädbarnsdödligheten i Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling under två perioder på 1800-talet

Forsman, Johan January 2008 (has links)
Uppsatsen syfte var att studera spädbarnsdödlighet i tre olikartade västsvenska miljöer under två perioder på 1800-talet. Områdena är Bollebygd, Morlanda och Karl Johans församling i Göteborg och representerar alla olika miljöer (Bollebygd – landsbygd, Morlanda – kust och Karl Johan - stadsmiljö) där spädbarnsdödligheten enligt tidigare forskning har varit av olika omfattning och karaktär. Den primära frågeställningen är hur de yttre omständigheterna påverkar de allra minsta barnen. Ett sekundärt syfte var att försöka utröna vilka uppfödningsvanor som var dominerande. De primärkällor som används är dels födelse- och dopböcker samt provinsialläkarrapporter. Studiens tydliga mönster är att spädbarnsdödligheten var högre i staden (Karl Johan) men att den ändå inte var så hög som väntat i jämförelse med övriga städer i riket. I jämförelse med riks¬genomsnittet uppvisar både Morlanda och Bollebygd en låg spädbarnsdödlighet. Genom att se hur spädbarnsdödligheten fördelar sig över årstiderna och över det första levnadsåret samt vilka dödsorsaker som finns angivna kan med viss försiktighet antas att spädbarnen ofta ammades i alla fall upp till tre månaders ålder. Ett annat resultat av studien är att flickorna i alla undersöknings¬områden och perioder utom ett uppvisar en överdödlighet i jämförelse med pojkarna, vilket är anmärkningsvärt då pojkarna i de allra flesta fall brukar ha en överdödlighet.

Page generated in 0.0632 seconds