ABSTRACT Statistics show that breastfeeding prevalence for Sweden has fallen since the mid 90´s. Studies show that breastfeeding offers health benefits to both mother and child and that the mothers' belief and confidence in their ability to breastfeed is a key factor to having a positive breastfeeding outcome. In 2010, Amningshjälpen in collaboration with Sensus studieförbund, started a nursing course, for mothers-to-be, who wished to breastfeed their babies and its aim was to prepare them for a successful and enjoyable experience. Objective: To examine whether a preparatory breastfeeding course can affect mothers' confidence in their ability to breastfeed and if that ability can affect the breastfeeding outcome when the child reaches four months. A further aim is to investigate the experience of  perceived problems surrounding breastfeeding and what affect these might have on the mothers' confidence in breastfeeding when the child reaches four months. Design/Methods: A quantitative approach with prospective experimental design was used to evaluate the study. The questionnaire Breastfeeding Self-Efficacy Scale Short Form (BSES-SF) was used three times to measure women's trust in lactation. The first and second assessment were performed prenatally and a third when the child was four months old. Results:Sensus breastfeeding course was shown to raise women's average BSES -SF, from 43,14 before training to 55,86 after (p> 0.001). The third assessment, taken when the child has reached four months, provided a positive result on the mothers confidence to breastfeed compared to the results from the two prenatal assessments (m =58.98) (p <0.001). The breastfeeding rate of the women who participated in the study was high in percentage terms if compared to average situation in Sweden. The higher the mothers estimated problems around the child regarding wailing, sleeping and eating, the lower they estimated their self-efficacy regarding breastfeeding in the assessment at four months of age (p <0.001). Conclusion: The study demonstrates that a preparatory breastfeeding course in pregnancy increased women's confidence in their ability to breastfeed, and the breastfeeding rate within the study when the babies were four months old was high compared to the national Swedish statistics. The study also shows that women who estimated low on self-efficacy experienced more problems with their child at around the age of four months. All mothers´ rated their partners as most important support person whilst breastfeeding and in second place came The Sensus nursing course.

Amning av för tidigt födda barn är komplext eftersom barnet är omoget och mer svårtolkat jämfört med fullgångna barn. Att barnet föds för tidigt kan innebära en känslomässig påfrestning för hela familjen och att uppnå en fungerande amning ställer stora krav på mödrarna. Syftet med denna studie var att beskriva mödrars erfarenheter av att amma sina för tidigt födda barn efter hemkomst. Kvalitativ metod användes med intervjuer som insamlingsmetod. Tio intervjuer av mödrar till för tidigt födda barn genomfördes. Barnen var födda mellan vecka 33+5 och vecka 35+4, alla hade varit inskrivna på neonatalavdelning och därefter neonatal hemvård. Intervjuerna transkriberades och texten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Materialet resulterade i fem kategorier och 17 underkategorier. Det genomgående temat som kunde urskiljas i studien var ”en ständig strävan efter en fungerande amning”. Mödrarna beskriver en annorlunda start när barnet föddes för tidigt, ett mål var att klara av att amma utan sond. Alla mödrarna beskriver motgångar men också positiva erfarenheter av amning. Att ha kunskap om mödrarnas erfarenheter kan för barnsjuksköterskan vara viktigt för att få en bättre förståelse och kunna uppmuntra och hjälpa mödrarna under amningen. Studien visar på ny kunskap om vilka erfarenheter mödrar har av amningen efter hemgång.

Sammanfattning Bakgrund: Trots starkt underbyggda evidens för amningens betydelse ses en nedåtgående trend i amningsstatistiken i Sverige.  Syfte: Att studera vilka upplevelser och erfarenheter mödrar har av sitt/sina barns uppfödning med fokus på det första halvåret. Metod: Då syftet var att studera mödrarnas upplevelser och erfarenheter valdes en kvalitativ metod. Data samlades in via en internetbaserad enkät bestående av två delar; 1) några korta frågor om informantens bakgrund; 2) en kvalitativ del med en öppen fråga där informanterna ombads att berätta om sina erfarenheter och upplevelser av sitt/sina barns ätande. Berättelserna analyserades med Graneheim och Lundmans kvalitativa innehålls analys. Totalt inkluderades 136 mödrar i studien. Resultat: Utgångspunkten för majoriteten av mödrarna, både under graviditeten och efter förlossningen, var att amma sina barn. De såg amning som en självklarhet, ett förstahandsval och det bästa alternativet för barnet. Avgörande för om amningen fungerade eller inte verkade dock bero på olika omständigheter runtomkring mödrarna snarare än hennes initiala inställning. Ur analysen kunde tre huvudsakliga teman skönjas som påverkade möjligheten att få amningen att fungera eller möjligheten att avsluta amningen med en bra känsla över beslutet. Dessa teman var: trygghet och självkänsla; information och stöd samt bemötande. Slutsats: Mödrarna i denna studie önskade ett bättre stöd och bemötande samt rätt typ av information. Denna studie kan även visa på att trygghet och god självkänsla hos modern har stor betydelse för hennes möjligheter att få en fungerande amning eller styrkan att avsluta amningen, om så behövs. Det är därför viktigt att både vårdpersonal och moderns närmaste omgivning är medvetna om hur de på bästa sätt kan bemöta och stödja henne, såväl i rollen som moder, som i amningen/flaskmatningen. / Abstract Background: Despite strong evidence for the importance of breastfeeding there is a declining trend of breastfeeding in Sweden. Aim: To study mothers’ experiences of their child/children’s feeding principles with a main focus on the first six months.   Method: Since the aim of the study was to investigate mothers’ experiences a qualitative approach was chosen. Data was collected through a web-based questionnaire consisting of two parts; 1) a few short questions regarding the informants’ background; 2) a qualitative part consisting of an open-ended question where the informants were asked to confide their experiences in personally written stories regarding their child/children’s eating habits. The stories were analyzed according to Graneheim and Lundmans qualitative content analysis. A total of 136 mothers were included in the study. Result: The attitude amongst a majority of the mothers, both during pregnancy and after delivery, was to breastfeed their children. They saw breastfeeding as an obvious and first-hand choice, and as the best alternative for their child. Determining whether the breastfeeding worked out or not seemed to depend upon different circumstances around the mother rather than her initial attitude. From the analysis three main themes were identified that affected the possibility to make the breastfeeding work out or to be able to quit breastfeeding and yet to feel good about the decision. These themes were: security and self-confidence; information and support; and treatment. Conclusion: The mothers of this study wished for better support, to be treated right and to receive correct information. This study could also show that security and self-confidence was of great importance for the mother’s possibilities to make the breastfeeding work but also to give her the strength to quit breastfeeding if needed. Thus it is of importance that both the hospital staff and the mother’s closest surroundings are aware of the best way to meet and support her, both in her role as a mother as well as in her breastfeeding/bottle-feeding.

No description available.

Bakgrund: Kvinnornas bröst förändras under graviditeten. Brösten förbereds för att det nyfödda barnet ska kunna amma efter förlossningen. Amning gynnar barnets och moderns anknytning. Bröstmjölken är näringsrik och innehåller immunglobuliner vilka är betydelsefulla för barnets hälsa. Att amma kan dock medföra en risk för bröstkomplikationer. Syfte: Att belysa den behandling som används vid bröstkomplikationer i samband med amning samt att beskriva kvinnors upplevelser av att drabbas av en bröstkomplikation i samband med amning. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där sökningen genomfördes i databaserna PubMed, Cinalh och PsycInfo. Resultatet baseras på analysen av 21 vetenskapliga artiklar, elva hade en kvalitativ ansats medan tio hade en kvantitativ ansats. Resultatet: Olika behandlingar vid bröstkomplikationer identifierades, både - medicinska och komplementära behandlingsalternativ. Rekommenderade behandlingsalternativ varierade mellan olika länder och kulturer. Kvinnornas upplevelse av att ha drabbats av bröstkomplikation var snarlik, majoritet upplevde negativa känslor, bland annat smärta, stress, frustation, depression, de kände sig annorlunda, otillräckliga och maktlösa. Slutsats: Både medicinska och komplementära behandlingsalternativ användes för bröstkomplikationer. Det som rekommenderades varierade mellan olika länder och kulturer. Mödrarnas upplevelser av brötskomplikation i samband med amning var negativ.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att barn ska amma de första sex levnadsmånaderna. Bröstmjölk är den bästa näringen för barnet under  första levnadstiden och amning skapar även en viktig anknytning mellan mamma och barn. Antalet kvinnor som helammar sina barn i Sverige har minskat sedan 2004. Amningsstöd är en utmaning för vården och bör ges utifrån kvinnans individuella behov. Ett positivt amningsstöd ökar förutsättningarna för att amma under en längre period.   Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av att få amningsstöd.  Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes med sökningar i två olika databaser. Datainsamling, kvalitetsgranskning och analys av artiklar utgick från ett systematiskt arbetssätt beskriven av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Tre kategorier framkom under analysen: Fysiskt amningsstöd, Vårdpersonalens betydelse och Omgivningens roll. Resultatet av denna studie visar hur viktigt BHV-sjuksköterskans stöd är för den ammande kvinnan. Vissa kvinnor uppskattar att få praktisk hjälp med amningstekniken medan andra absolut inte önskar detta. Slutsats: Studien visar att kvinnor ofta upplever bristfälligt amningsstöd. Amningsstödet behöver ges på ett respektfullt och finkänsligt sätt där kvinnan är i fokus för att öka förutsättningarna för att kvinnan ska fortsätta amma. Utökad forskning behövs för avancerad amningsstödsutbildning och för att eventuellt införa amningskonsulter inom vårdkedjan. / Background: The World Health Organization (WHO) recommends that children breastfeed for the first six months of life. Breast milk is the best nutrition for the baby for the first period of life and breastfeeding also creates an important connection between mother and child. The number of women who fully breastfeed their children in Sweden has decreased since 2004. Breastfeeding support is a challenge for the healthcare professionals and should be given based on the woman's individual needs. A positive breastfeeding support increases the breastfeeding duration. Aim: The aim of the study was to illuminate women's experiences of receiving breastfeeding support. Method: A systematic literature review was conducted by searching from two different databases. Data collection, quality review and analysis of articles were based on a systematic approach described by Bettany-Saltikov and McSherry. Result: Three categories emerged during the analysis: Practical hands-on support, the Importance of healthcare professionals and the Role of the surrounding environment. The results of this study show how important the support from the nurse at the child healthcare is for the breastfeeding woman. Some women appreciate getting practical help with breastfeeding techniques while others absolutely do not want this. Conclusion: The study shows that women often experience inadequate breastfeeding support. Breastfeeding support needs to be given in a respectful and sensitive way where the woman is in focus. Extended research is needed for advanced breastfeeding support training and to possibly introduce breastfeeding consultants within the healthcare system.

No description available.

Introduktion: Amning anses vara fördelaktig för både barnet och den ammande modern. Bröstmjölk är en idealisk föda för barnet och tillgodoser barnets behov av närhet och trygghet. Världshälsoorganisationen rekommenderar amning i sex månader och därefter fortsatt amning med komplettering av tilläggskost i två år eller längre. Den svenska barnhälsovården [BHV] har stor räckvidd och kan göra stor skillnad både för individen men också ur ett folkhälsoperspektiv. Syfte: Syftet var att utforska mödrars förkunskaper och inställning till amning samt deras upplevelser och erfarenheter av amningsstöd från vårdpersonal. Metod: Tio mödrar intervjuades och materialet bearbetades induktivt med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Malterud. Resultat: Ur intervjumaterialet framkom fyra kategorier: Mödrarnas förkunskaper och behov av information, Vårdpersonalens kompetens och dess betydelse för amningen, Vårdpersonalens bemötande och arbetssätt som viktiga amningsfrämjande faktorer och Att utveckla egenvård och bli självständig i sin amning. Erfarenheter som framkom var att vården inte var så amningsfrämjande och mödrarna hade större förväntningar på vårdpersonalens kompetens inom amningsrelaterade frågor. Det var mödrarnas egen inställning och inte stödet från BHV som ansågs påverka i vilken utsträckning och hur länge amningen pågick. Mödrarna uttryckte konkret vad de upplevde som ett bra stöd och på vilket sätt stödet hade gjort att de utvecklat självständighet. De önskade ett individanpassat stöd och handfasta råd vilket de inte alltid fått. Slutsats: Sammantaget visade resultatet att mödrarnas erfarenhet av amningsstöd från barnhälsovårdssjuksköterskan var att de värderade just ett hälsofrämjande fokus och efterfrågade ett personcentrerat förhållningssätt avseende amningsstöd.

Det är känt att amningen är bra för barnet, amningen minskar risken för framtida sjukdomar och minskar risken för allergier.För att amningen ska lyckas så krävs det rätt kunskaper av personalen i amningsråd men det krävs även att mammorna har kunskap om vad amning är. Det är även betydelsefullt att mamman har motivation att amma sitt barn för att amningen ska lyckas.Syftet var att belysa mammors erfarenhet av amningsstöd för att främja amningen.Författarna har valt en litteraturöversikt som metod där artikelsökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. 15 artiklar som var peer-reviewed valdes ut och sammanställdes i en artikelmatris. Samtliga artiklar var på engelska.Resultatet visar att mammor är positiva till att få stöd för att kunna amma. Resultatet visar även att mammornas partner är i behov av rådgivning för att kunna stötta mamman under amningsperioden. Amningsgrupper har visat sig ha en positiv effekt på amningen. Mammorna fick ökat självförtroende och kände sig tryggare i sin föräldraroll.Dessa artiklar pekar åt samma håll, nämligen behovet av stöd för en lyckosam amning, och utbildning om varför det är viktigt att amma. Stödet är dels professionellt men även att få stöd från familjemedlemmar och via amningsgrupper verkar vara grundläggande. Med andra ord är det angeläget att personalen har rätt kunskaper om amning. Mammans motivation och kunskap är av stor vikt för en lyckad amning.

Bakgrund Bröstmjölkens näringsrika innehåll ger spädbarnet ett skydd mot sjukdomar och amning ger samtidigt en hälsofrämjande påverkan på modern. WHO har utformat amningsrekommendationer där de anser att alla barn, oavsett vilket land de är födda i, bör ammas exklusivt upp till sex månaders ålder och därefter delvis upp till två års ålder eller längre. Amning skapar ett känslomässigt band mellan moder och barn vilket har visat sig påverka anknytningen positivt. Tidiga oönskade amningsavslut inträffar på grund av psykologiska och fysiologiska amningshinder som kan lämna modern med en negativ självbild och känslor av skam och skuld. För att främja en effektiv fortsatt amning och positiva amningsupplevelser behöver modern få ett tidigt stöd då svårigheter uppstår. Syfte Syftet var att beskriva de stödfunktioner som finns för kvinnor som vill amma samt hur dessa upplevs av den ammande modern. Metod Denna litteraturöversikt består av 15 artiklar som inkluderar kvantitativa och kvalitativa artiklar från databaserna PubMed och CINALH. En integrerad analys användes för att analysera studiens artiklar. De 15 artiklarna har blivit kvalitetsgranskade efter Sophiahemmets högskolas bedömningsunderlag. Resultat De stödfunktioner som finns runt modern var moderns sociala nätverk, amningsfrämjande organisationer samt hälso- och sjukvårdspersonal. Mödrarnas upplevelser av amningsstödet varierade mellan positiva och negativa upplevelser, huvudsakligen beroende på hur stödfunktionernas amningskunskap såg ut. Slutsats Mödrarna upplevde stödet från sjuksköterskan och övriga stödfunktioner som mer positivt i de fall stödfunktionen hade adekvata amningskunskaper och var uppdaterad om de senaste rönen om amning. En förutsättning för att en givande vårdrelation med positiva upplevelser skulle kunna skapas var att modern hade tillit till sjuksköterskan.