Bakgrund: ALS är en sjukdom som alltid leder till döden, då det inte finns något botemedel. Orsaken till sjukdomen är okänd i nuläget. Då personen fått diagnosen ALS, medför detta att personen får en mer begränsad livstid. Sjukdomen ALS utvecklas också ständigt från det att diagnosen ställts, vilket medför att personen kommer att få ett ökat hjälpbehov. För att personen med ALS skall ha en bra tillvaro krävs omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med ALS reagerar och agerar vid konstaterande av den obotliga sjukdomen, som inom en tid leder till döden. Frågeställningar: Vilket känsloarbete uppstod vid den obotliga sjukdomen ALS? Hur reagerade och agerade personer med ALS då återstående tid av livet blev begränsad? Metod: En litteraturstudie där 2 patografier granskades och analyserades utifrån Graneheim och Lundmans metod.   Resultat: I resultatet presenteras kategorier och subkategorier, som beskriver vilket känsloarbete som personer med sjukdomen ALS upplevt. I resultatet framkom att det pågick ett stort känsloarbete med positiva och negativa känslor, under sjukdomstiden med varierande reaktioner och ageranden. Slutsats: Det mest uppenbara resultat som framkommit efter granskningen av dessa patografier, var att ett stort känsloarbete uppstått under sjukdomstiden. Resultatet visade både positiva och negativa känslor, då den obotliga sjukdomen blev en del av livet. Dessa känslouttryck representerade personernas tankar och känslor under sjukdomstiden då vetskapen om den stundande döden blev en del av livet.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom där intellektet förblir oförändrat medan de motoriska nervcellerna förtvinar och de viljemässigt styrda musklerna försvagas allt mer tills patienten blir förlamade och till slut avlider. Nittio procent avlider inom fem år och i Sverige beräknas 600-700 personer bära på sjukdomen. Syftet<strong> </strong>var att belysa patienters erfarenheter av att leva med ALS. <strong>Metod: </strong>Fjorton vetenskapliga artiklar, sex kvalitativa och åtta kvantitativa analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Materialet lästes igenom och en helhetsbild skapades varefter fyra underkategorier, två kategorier och ett tema skapades. <strong>Resultat: </strong>Patienterna använde sig av olika strategier i form av att acceptera, tänka positivt och ha humor, för att hantera sjukdomen. Närstående och vårdpersonal spelade en viktig roll i välbefinnandet. Att få rätt information och bli behandlad med värdighet var kopplat till en ökad självkänsla. <strong>Diskussion: </strong>ALS krävde många vårdinsatser och för att ge en holistisk vård måste sjuksköterskan visa engagemang och respekt för både patienten och närstående. Informationen var betydelsefull för patienterna, vilket påvisade vikten av att sjuksköterskan alltid ska vara uppdaterad med de senaste inom sjukdomen. Slutsatsen var att fortsatt forskning om patienters upplevelser bör efterfrågas, för att skapa en mer evidensbaserad omvårdnad.</p>

<p>SammanfattningAmyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom. Dengenomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är 3-5 år. Uppskattningar visar att internationellt insjuknar 2-3 personer/100 000 varje år. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet och finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ned det motoriska nervsystemet, varvid musklerna successivt försvagas. Syftet var att beskriva vad individer med ALS anser sig ha för livskvalité. Arbetet utgjordes av en litteraturöversikt, vilken baserades på 16 vetenskapliga artiklar varav 15 var kvanitativa och en kvalitativ. En textnära innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Anpassningsmekanismer, närstående och vården visades kunna påverka individens livskvalité. Sjukdomens inverkan på individens livskvalité visade en oförändrad eller marginellt förbättrad livskvalité hos vissa medan en anmärkningsvärd försämring av livskvalité kunde ses hos andra. Varjedrabbad individs livskvalité påverkas olika av ALS. I vårdsammanhang är dettaviktigt att ha i åtanke, så man inte tar för givet att ALS drabbar individer påsamma sätt.</p>

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom där intellektet förblir oförändrat medan de motoriska nervcellerna förtvinar och de viljemässigt styrda musklerna försvagas allt mer tills patienten blir förlamade och till slut avlider. Nittio procent avlider inom fem år och i Sverige beräknas 600-700 personer bära på sjukdomen. Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med ALS. Metod: Fjorton vetenskapliga artiklar, sex kvalitativa och åtta kvantitativa analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Materialet lästes igenom och en helhetsbild skapades varefter fyra underkategorier, två kategorier och ett tema skapades. Resultat: Patienterna använde sig av olika strategier i form av att acceptera, tänka positivt och ha humor, för att hantera sjukdomen. Närstående och vårdpersonal spelade en viktig roll i välbefinnandet. Att få rätt information och bli behandlad med värdighet var kopplat till en ökad självkänsla. Diskussion: ALS krävde många vårdinsatser och för att ge en holistisk vård måste sjuksköterskan visa engagemang och respekt för både patienten och närstående. Informationen var betydelsefull för patienterna, vilket påvisade vikten av att sjuksköterskan alltid ska vara uppdaterad med de senaste inom sjukdomen. Slutsatsen var att fortsatt forskning om patienters upplevelser bör efterfrågas, för att skapa en mer evidensbaserad omvårdnad.

SammanfattningAmyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig och dödlig sjukdom. Dengenomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är 3-5 år. Uppskattningar visar att internationellt insjuknar 2-3 personer/100 000 varje år. Sjukdomen angriper centrala nervsystemet och finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ned det motoriska nervsystemet, varvid musklerna successivt försvagas. Syftet var att beskriva vad individer med ALS anser sig ha för livskvalité. Arbetet utgjordes av en litteraturöversikt, vilken baserades på 16 vetenskapliga artiklar varav 15 var kvanitativa och en kvalitativ. En textnära innehållsanalys användes för att analysera artiklarnas resultat. Anpassningsmekanismer, närstående och vården visades kunna påverka individens livskvalité. Sjukdomens inverkan på individens livskvalité visade en oförändrad eller marginellt förbättrad livskvalité hos vissa medan en anmärkningsvärd försämring av livskvalité kunde ses hos andra. Varjedrabbad individs livskvalité påverkas olika av ALS. I vårdsammanhang är dettaviktigt att ha i åtanke, så man inte tar för givet att ALS drabbar individer påsamma sätt.

No description available.

Bakgrund: Omkring 200 personer insjuknar i ALS i Sverige, varje år. Det är en obotlig sjukdom med snabbt förlopp. Symtom som muskelförtvining och muskelförlamning är en del av sjukdomen.  Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med sjukdomen amyotrofisk lateralskleros, ALS. Metod: En litteraturstudie vilken utgick från vetenskapliga artiklar. Inklusionskriterier: Artiklar skrivna på svenska och engelska som handlar om personers erfarenheter av att leva med ALS, publicerade mellan åren 2015–2020 samt peer-reviewed.  Resultat: De huvudfynd som studien kom fram till var; sjukdomens alla sidor, sjukdomens påverkan och meningen med livet. Det finns olika faktorer som påverkar en person med ALS utöver de symtom som sjukdomen ger. Faktorer som kan påverka är brist på botemedel, rädsla och oro inför den nya vardagen. Personer med sjukdomen ALS lever med en ständig smärta. Depression och ångest är vanliga känslor som uppstår i samband med ALS.   Diskussion: Personers erfarenheter av att leva med ALS skiljde sig åt mellan personer och vilken inställning de valde att ha gentemot sjukdomen. Det fanns både likheter och skillnader mellan dem. Dessa erfarenheter hade en betydande del för sjuksköterskor, då dessa erfarenheter medförde en ökad förståelse för sjuksköterskor att vårda personer med en personcentrerad vård.

Inledning/Bakgrund: ALS är en obotlig neurodegenerativ sjukdom med ett progressivt förlopp där skelettmuskulaturen förtvinas vilket sedermera leder till förlamning och slutligen döden. Vanligtvis inträffar döden inom två till fyra år. Idag saknas dessutom botande behandling, varför åtgärderna riktas till symtomlindring, kompensation för förlorade funktioner och att upprätthållabästa möjliga livskvalitet, vilket enligt Næss beskrivs som att ha goda värderingar om livet. Syfte: Ur ett patientperspektiv belysa upplevelser som påverkar livskvalitet vid ALS. Metod: Litteraturstudien sammanställdes genom Polit och Becks (2017) nio steg med datainsamling från Cinahl, PsycInfo och PubMed. Resultatet innefattar åtta kvalitativa artiklar, två kvantitativa och en artikel av mixad metod. Resultat: I litteraturstudiens resultat identifierades två huvudkategorier; En lidande resa och Meningsfullhet med underkategorierna En börda för omgivningen och Ett begränsat liv. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visade att upplevelser som påverkar livskvalitet vid ALS är individuella och flerdimensionella. Upplevelser som bidrog till nedsatt livskvalitet var överrepresenterade och beskrevs som en lidande resa innefattande omvälvande känslor under sjukdomsförloppet, med uppfattningen om att vara en börda och att vara begränsad i livet till följd av funktionsnedsättningar. Trots det kunde patienterna lära sig hantera sjukdomen och meningsfullhet upplevdes. Sjuksköterskan bör således tillhandahålla stöd för sjukdomshantering för att bidra till ökad livskvalitet

Bakgrund: ALS är en sjukdom som påverkar både patienter och närstående. Sjukdomenpåverkar kroppens motoriska funktion vilket innebär att stöd från både sjuksköterska ochnärstående behövs. Närstående ger den största delen av omsorgen och behöver därförvägledning från sjuksköterskor som ingår i vårdteamet. Närstående behöver hjälpa sinfamiljemedlem att upprätthålla egenvården genom att ge omsorg. Syfte: Att belysa närståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Metod: En integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspirerad av metasyntesbaserat på nio artiklar med kvalitativ metod. En induktiv ansats. Analysen i studien utgickfrån Fribergs analysmodell, en integrerad sammanställning av kvalitativ forskning inspireradav metasyntes. En beskrivande syntes har gjorts. Resultat: Av dataanalysen framkom sex huvudkategorier och fem underkategorier avnärståendes upplevelse av att ge omsorg till en familjemedlem med ALS. Huvudkategoriernavar Bristande kunskap om ALS, Nya roller med underkategorierna Att sätta sig själv åt sidan,Intimiteten förändras och Att ta svåra beslut åt någon annan, Bristande förtroende, Stöd medunderkategorierna Stöd från omgivningen och Stöd från vården, Känslor och Att gå vidare. Slutsats: Flertalet upplevelser av att ge omsorg hittades. Sjuksköterskor behöver finnas därför närstående och ge dem stöd för att närstående ska kunna ha ett förtroende för vården ochför att de ska kunna ge omsorg till sin familjemedlem.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig sjukdom som leder till förlamning genom att de nervceller som styr skelettmuskulaturen bryts ned. De som insjuknar i ALS gör det någon gång mellan 45 och 75 års ålder, majoriteten av dessa går bort inom fem år men vid stor påverkan på andningsmuskulaturen kan döden inträffa tidigare. Eftersom sjukdomen är obotlig ligger fokus på så god omvårdnad som möjligt för dessa personer. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelser av att leva med amyotrofisk lateralskleros. Metod: Till litteraturstudien har en kvalitativ ansats valts. Studien är baserad på fem patografier som har analyserats enligt Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet formade fyra kategorier som beskriver personers upplevelser av att leva med ALS. Kategorierna är: att leva i nuet och vara närvarande, att förlora autonomi och bli beroende och att vänta på döden. Slutsats: Sjukdomen ALS leder till att livet omvärderas och nya prioriteringar skapas. Trots att personerna upplevde att sjukdomen förde med sig känslor som påverkade livet negativt kunde de hitta lycka, glädje och hopp i livet. De som insjuknar i ALS blir ofrivilligt fråntagna sin kropp vilket leder till existentiella svårigheter samtidigt som stora förändringar sker i livet.