Amyotrofisk lateralskleros är ett samlingsnamn på sjukdomar som gör att motorneuron dör och de innerverade musklerna förtvinar. Sjukdomen leder till att patientens förmåga att röra sig, kommunicera och att andas kommer försämras. Koldioxidnarkos till följd av försämrad andningsförmåga blir ofta dödsorsaken. Syftet med studien var att belysa patienters psykosociala upplevelser av sjukdomen. Metoden var en litteraturstudie och utfördes genom att söka artiklar med kvalitativ eller mixad metod i CINAHL och PsycInfo. Artiklarna granskades med granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report av Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på tolv artiklar från sju olika länder publicerade mellan åren 2009–2018. Resultatet presenteras i fyra kategorier: “Varför jag?”, “Konsekvenser av att förlora kroppsliga funktioner”, “Sociala och familjära relationers betydelse” och “Att söka och känna meningsfullhet trots sjukdomen”. Sjukdomen orsakade negativa känslor till följd av förlorade kroppsliga funktioner. Sjukdomen gav även upphov till ifrågasättande av varför just patienten hade blivit drabbad, och en vanlig reaktion var att skuldbelägga sig själv. Många upplevde dock en stärkt relation till närstående och anhöriga efter att ha fått diagnosen. De upplevde även att deras förmåga att leva i nuet blev starkare.

Bakgrund: Bara i Sverige lever cirka 600–700 personer med Amyotrofisk lateralskleros, ALS, i dagsläget och ungefär 200 personer får diagnosen varje år. ALS som innebär ett nedbrytande av de motor neuroner som styr musklerna i kroppen resulterar i komplexa omvårdnadsbehov. Dessa behov kräver omfattande insatser från sjukvårdens olika professioner. Sjukdomsförloppet innefattar omfattande förlamningssymtom som utesluter bland annat rörelseförmågan. En ALS patient lever i genomsnitt två till tre år efter diagnostisering. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med ALS och deras närståendes upplevelser av professionell omvårdnad. Metod: Artiklarna analyserades med integrerad innehållsanalys beskriven av Whittemore och Knafl (2005). Studien innehöll 2 kvantitativa artiklar och 11 kvalitativa. Resultat: Analysen av litteraturen fann följande upplevelser. Att vara beroende av andra, att sjukdomen blir ett hot mot autonomi och integritet, att vara beroende av hjälpmedel, att känna trygghet och att inte bli bra bemött. Studien beskriver upplevelser av omvårdnad, utifrån dessa fem kategorierna och baseras på summeringar av patienters och närståendes positiva och negativa erfarenheter. Slutsats: Patienter med diagnosen ALS och deras närstående var överlag nöjda med omvårdnaden de upplevt. Dock önskades det en ökad förståelse för deras beroendeställning gentemot sjukvården och vikten av en fungerande relation till sjuksköterskan. Sjukvårdspersonal överlag upplevdes sakna kunskap om diagnosen ALS, symtom och vilka omvårdnadsbehov som fanns vilket ledde till missnöje. I framtida studier kan det vara intressant att studera vilka faktorer som påverkat upplevelserna mer ingående i syfte att förbättra vården av patienter med ALS på ett internationellt perspektiv.

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en kronisk nervsjukdom som drabbar drygt 200 svenskar varje år. Sjukdomen drabbar de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr musklernas rörelser. Detta leder till muskelförtvining och förlamning som det i dagsläget inte finns någon effektiv behandling mot. De som insjuknar i ALS avlider ofta inom fem år. Trots sjukdomens dystra prognos finns det många ALS-patienter som vägrar ge upp och kämpar mot sjukdomen in i det sista. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vilka faktorer som ger kvinnliga ALS-patienter en stärkt livskraft trots obotlig sjukdom. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie grundad på 5 självbiografier. Urvalet gjordet baserat på inklusions- och exklusionskriterier. En manifest innehållsanalys användes vid analys av materialet. Resultat: Faktorer som ger ökad livskraft hos kvinnor med amyotrofisk lateral skleros var stöd i olika former, att aldrig ge upp och att skapa en meningsfull vardag. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll i att stärka livskraften hos kvinnor med ALS genom att identifiera olika faktorer som påverkar livskraften hos patienten.

ABSTRAKT Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en obotlig sjukdom med ett snabbt sjukdomsförlopp. Det blir allt vanligare att familjen väljer att vårda sin anhörige i hemmet, vilket leder till förändringar i familjens roller och strukturer. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att belysa upplevelser och omvårdnadsbehovet hos familjer efter att någon i familjen diagnostiserats med ALS. Metod: Litteraturöversikten består av nio kvalitativa och tre kvantitativa vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats för att få en bild av resultaten. Materialet har sorterats in i fem kategorier. Resultat: Många familjer upplever att sjukdomen begränsar vardagen och ovissheten inför framtiden har en negativ inverkan på alla i familjen. I de fall där samarbetet mellan den professionella vården och familjen fungerade sågs en bättre livskvalitet, jämfört med de som kände att deras behov av information, avlastning och stöd inte tillgodosågs. Diskussion: Det är av vikt att alla familjer bemöts på ett personligt sätt, där den professionella vården är flexibel och lyhörd för att på bästa sätt kartlägga familjens behov av omvårdnad. Slutsatts: Ytterligare forskning inom detta område behövs för att ge en ökad förståelse och höja kvaliteten på vården för en familj där någon har ALS.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna. Sjukdomen medför förlamning av kroppens muskler. Det finns ingen kurativ behandling och de drabbade avlider inom ett till tre år. Lidande kan bli en central del i livet och livskvaliteten kan påverkas. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer drabbade av ALS hanterar och upplever den förändrade livssituationen. Metod: Sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed som fokuserar på ämnet omvårdnad. Efter att kvalitetsbedömning utförts inkluderades fjorton vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna analyserades strukturerat och resultatet sammanställdes i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar två kategorier med åtta underkategorier. Hinder för att hantera sjukdom och lidande är främst orsakat av fysiska förluster, psykisk påverkan av förlust samt omgivningens attityd. Däremot anses relationer, anpassning, acceptans, existentiella områden och möjlighet till ett aktivt liv vara Faktorer som främjar hanterbarheten. Diskussion: Resultatet visar att även om de fysiska förlusterna blev centralt i och med begränsningar kunde många ändå beskriva en god livskvalitet. Eftersom de valde att se bortom förlusterna, för att kunna fortsätta leva med ALS. Slutsats: Kunskaper om hur personer med ALS hanterar sjukdom och lidande kan hjälpa sjuksköterskan att utforma omvårdnaden så att den ges med en helhetssyn. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Bakgrund: Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är än så länge en obotlig sjukdom som årligen drabbar omkring 250 personer i Sverige. Sjukdomen innebär ett successivt försvagande och förtvining av kroppens muskler då nervcellerna som styr musklerna dör. Den som drabbas avlider oftast inom fem år.  Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med Amyotrofisk lateral skleros (ALS).  Metod: Kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats och manifest innehållsanalys baserad på fem självbiografier, skrivna 2004–2019, av personer med ALS. Resultat: Tre kategorier med tillhörande sex underkategorier utkristalliserades. Kategorierna inkluderade Maktlöshet med tillhörande underkategorier Orättvisa och skuld och Beroende av omgivning.Mental påverkan med tillhörande underkategorierSvårt att acceptera och Rädslan att lämna. Hoppet är det sista som lämnar med tillhörande underkategorier Viljan att leva och Livskvalité trots sjukdom.  Slutsats: Studiens resultat visade att patienterna med ALS upplevde olika känslor kring deras sjukdom. De upplevde både sorg och frustration över att behöva vara beroende av omgivningen men samtidigt en tacksamhet och lycka i de små stunderna i vardagen. Stödet från familj var viktigt för att uppleva mening och livskvalité.

Bakgrund: Cirka 220 personer drabbas årligen i Sverige av den obotliga sjukdomen Amyotrofisk lateral skleros (ALS) som är en neurologisk sjukdom. Personer med ALS förlorar successivt sina kroppsliga funktioner. Den kognitiva förmågan påverkas sällan. Detta är något som får vissa av personerna att känna sig “fånge i sin egen kropp” vilket även ger psykiska svårigheter. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av att leva med ALS. Metod: Kvalitativ studie med induktiv ansats har utförts. Innehållsanalysen grundas på fem självbiografier skrivna av personer med ALS. Resultat: Patienterna upplevde en livsomställning till följd av den successivt förlorade kroppsliga förmågan, vilket ledde till svårigheter i vardagen och att deras syn på kroppen förändrades. Inom sjukvården fick de inte det stöd och den information de behövde vilket ledde till oro över framtiden. Det framkom även tankar om suicid. Familjen visade sig ha stor betydelse för patientens välbefinnande och genom att leva i nuet kunde patienterna uppleva mening och sammanhang. Slutsats: Genom att se till patientens livsvärld och respektera autonomin, samt att se deras familj som en källa för välbefinnande, kan sjukvården förbättras för dessa individer. Det behövs mer forskning om upplevelsen av att leva med sjukdomen för att förbättra vården och främja patienternas välmående.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas 220–250 personer av ALS (Amyotrofisk lateralskleros) varje år och mellan 750–850 personer uppskattas leva med sjukdomen. I snitt överlever en person som blivit diagnostiserad med ALS i två till fem år. När någon drabbas av ALS påverkas alla i dess omgivning. Att vara närstående till en person med ALS innebär en stor psykisk och fysisk påverkan då ansvar och förväntningar på dem ökar. Detta då den ALS-sjuka personens nervceller angrips och kroppens muskulatur försvagas, vilket i sin tur leder till förlamning. Sjukdomen saknar ännu botemedel och behandlingens syfte är att lindra symtom fram tills dess att sjukdomen ger en dödlig utgång.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med Amyotrofisk lateralskleros.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts baserad på fem olika självbiografier skrivna av närstående till någon som drabbats av ALS. Analysen utfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet för studien baseras på fyra kategorier och 15 underkategorier som handlar om att vara närstående till en person med ALS. Kategorierna är: Stora livsförändringar, Olika känslor som kan uppstå under sjukdomsprocessen, Tankar om döden och Olika sätt att hantera sorgen.  Slutsats: Lidande upplevdes relaterat till ökat ansvar, förändringar i hemmiljö och vardag samt känslor som ilska, otillräcklighet och utmattning gentemot sjukdomsprocessen. De närstående åtsidosatte därför sig själva, sina känslor och sina behov. För att uppnå välbefinnande försökte man hitta sätt att fokusera på annat, finna glädje i vardagen samt söka stöd hos andra. För att skapa förutsättningar för en så god vård som möjligt är det som sjuksköterska viktigt att involvera de närstående och göra dem delaktiga genom hela processen samt vara lyhörd för varje individs behov.