Introduktion: Amyotrofisk lateralscleros (ALS) är en progressiv neuromuskulär sjukdom, som bryter ner det motoriska nervsystemet. Sjukdomen är vanligare hos män än hos kvinnor och i Sverige insjuknar cirka 200 personer varje år. Det är vanligt att drabbas av depression någon gång under sjukdomsförloppet. Sjuksköterskan har i sin profession uppgifter som syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa/bevara hälsa och minska lidande. Syfte: Var att belysa patientens upplevelse av livskvalité och depression vid ALS. Metod: Metoden som användes var Polit & Beck (2012) niostegsmodell för en litteraturstudie. Databaserna som användes till litteraturstudien var CHINAL och PsycINFO. Artiklarna granskades och elva artiklar inkluderades i litteraturstudien då det svarade på syftet. Resultat: I resultatet framkom två huvudkategorier Emotionell påverkan och stöd. Kategorin emotionell påverkan framkom tre underkategorier möjlighet att bibehålla fysisk funktion, hanterbarhet och acceptans och betydelsen av upplevd kontroll. I kategorin stöd framkom två underkategorier socialt stöd och professionell hjälp. Det framkom att det fanns mycket frustration och rädsla i att förlora kontrollen av sin fysiska funktion. Detta påverkade livskvalitén och ökade risken för depression. De ALS-patienter som upplevde ett bra socialt stöd upplevde även en högre livskvalité. Slutsats: En ökad förståelse för hur patienter med ALS upplever sin livskvalité och hur deras psykiska hälsa påverkas kan vara till stor hjälp för sjuksköterskan i det hälsofrämjande arbetet.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2004. / Härtill 4 uppsatser.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en obotlig motorneuronsjukdom som leder till att nervceller i hjärnan, hjärnstammen och ryggmärgen som styr skelettmuskulaturen dör. Nedbrytningen av nervcellerna är en process som pågår allt från månader upp till år. Årligen insjuknar cirka 220-250 personer i Sverige i sjukdomen ALS. Sjukdomen ALS är en progressiv sjukdom och leder ofta till en tidigare död. Som sjuksköterska är det därför viktigt att inom vården arbeta personcentrerat utifrån personerna med sjukdomen ALS egna livsvärld och individuella behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva personers upplevelse av att leva med sjukdomen ALS. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserad på tio vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarnas resultatdelar analyserades manifest enligt Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat omfattar personers upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. I studiens resultat framkom fem kategorier och två underkategorier. Kategorierna är Förlust av fysiska funktioner, Självständighetens betydelse, Olika sätt att hantera en förändrad livssituation, Betydelsen av hopp och mening med livet i kampen mot sjukdomen och Tankar och känslor om döden. I kategorin Olika sätt att hantera en förändrad livssituation framkom underkategorierna Leva i förnekelse och finna det svårt att acceptera sjukdomen och Betydelsen av kontroll. Slutsats: I samband med sjukdomen ALS förlorade personerna fysiska funktioner vilket kunde leda till upplevelse av bristande självständighet och personerna kunde finna det svårt att acceptera sjukdomen. Hopp och att finna mening med livet ansågs viktigt för personerna med sjukdomen ALS då de var medvetna om att sjukdomen skulle leda till en tidigare död. I studien framkom vikten av att ha ett aktivt liv då det kunde öka personernas självständighet och välbefinnande. Dock kunde sjukdomen ALS medföra begränsningar för personerna till att leva mer aktivt. Följaktligen skulle vidare forskning kunna utföras med fokus på hur personer med sjukdomen ALS kan leva ett mer aktivt liv för att personerna som lever med sjukdomen ska kunna bibehålla sin självständighet och upplevelse av välbefinnande.

No description available.

Amyotrofisk lateralskleros är ett samlingsnamn på sjukdomar som gör att motorneuron dör och de innerverade musklerna förtvinar. Sjukdomen leder till att patientens förmåga att röra sig, kommunicera och att andas kommer försämras. Koldioxidnarkos till följd av försämrad andningsförmåga blir ofta dödsorsaken. Syftet med studien var att belysa patienters psykosociala upplevelser av sjukdomen. Metoden var en litteraturstudie och utfördes genom att söka artiklar med kvalitativ eller mixad metod i CINAHL och PsycInfo. Artiklarna granskades med granskningsmallen Guide to an Overall Critique of a Qualitative Research Report av Polit och Beck (2017). Resultatet baserades på tolv artiklar från sju olika länder publicerade mellan åren 2009–2018. Resultatet presenteras i fyra kategorier: “Varför jag?”, “Konsekvenser av att förlora kroppsliga funktioner”, “Sociala och familjära relationers betydelse” och “Att söka och känna meningsfullhet trots sjukdomen”. Sjukdomen orsakade negativa känslor till följd av förlorade kroppsliga funktioner. Sjukdomen gav även upphov till ifrågasättande av varför just patienten hade blivit drabbad, och en vanlig reaktion var att skuldbelägga sig själv. Många upplevde dock en stärkt relation till närstående och anhöriga efter att ha fått diagnosen. De upplevde även att deras förmåga att leva i nuet blev starkare.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros [ALS] är en sjukdom som drabbar de motoriska nervcellerna. Sjukdomen medför förlamning av kroppens muskler. Det finns ingen kurativ behandling och de drabbade avlider inom ett till tre år. Lidande kan bli en central del i livet och livskvaliteten kan påverkas. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer drabbade av ALS hanterar och upplever den förändrade livssituationen. Metod: Sökningarna genomfördes i CINAHL och PubMed som fokuserar på ämnet omvårdnad. Efter att kvalitetsbedömning utförts inkluderades fjorton vetenskapliga originalartiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Artiklarna analyserades strukturerat och resultatet sammanställdes i denna litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar två kategorier med åtta underkategorier. Hinder för att hantera sjukdom och lidande är främst orsakat av fysiska förluster, psykisk påverkan av förlust samt omgivningens attityd. Däremot anses relationer, anpassning, acceptans, existentiella områden och möjlighet till ett aktivt liv vara Faktorer som främjar hanterbarheten. Diskussion: Resultatet visar att även om de fysiska förlusterna blev centralt i och med begränsningar kunde många ändå beskriva en god livskvalitet. Eftersom de valde att se bortom förlusterna, för att kunna fortsätta leva med ALS. Slutsats: Kunskaper om hur personer med ALS hanterar sjukdom och lidande kan hjälpa sjuksköterskan att utforma omvårdnaden så att den ges med en helhetssyn. / <p>Godkännande datum: 2017-03-20</p>

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en fortskridande neurologisk sjukdom som bryter ner kroppens motoriska nervsystem. Detta leder till försvagning och förtvining av kroppens muskler. I Sverige drabbas ungefär 220–250 personer årligen av ALS och medelålder för insjuknande är 45–65 år. Sjukdomens uppkomst är i nuläget ej fullt klarlagd och bot saknas. Den genomsnittliga överlevnadstiden efter diagnos är två till tre år. ALS innebär ofta en känslomässig påfrestning för patienten och kan ge känslor av existentiell ångest. Det finns få studier som uppmärksammar existentiella upplevelser av ALS och fortsatt forskning är därför av betydelse. Syftet med studien är därför att belysa existentiella upplevelser hos patienter med ALS. En litteraturöversikt har använts som metod där resultat från åtta empiriska studier har analyserats och utgör studiens data. Resultatet visade att patienter med ALS har svårt att känna mening med livet samtidigt som det förekommer ängslan och oro över döden. Detta medförde känslor av meningslöshet hos patienterna. En annan aspekt från resultatet visar att anhöriga har en stor roll för patientens välbefinnande och närvaro från familj och vänner hjälper patienten finna kraft. Det fanns däremot en stark oro över att vara en börda för sin familj. Patienter med ALS uttryckte även en påverkad spiritualitet från sjukdomen i form av ett förstärkt existentiellt välbefinnande och ökad andlighet. Det var däremot inte ovanligt att patienterna samtidigt upplevde en existentiell kris då ALS nu hotade deras existens. Detta ställer krav på sjuksköterskan att förstå vad det existentiella innebär för varje unik patient för att möjliggöra ett gott vårdande.

No description available.

Bakgrund: I Sverige drabbas 220–250 personer av ALS (Amyotrofisk lateralskleros) varje år och mellan 750–850 personer uppskattas leva med sjukdomen. I snitt överlever en person som blivit diagnostiserad med ALS i två till fem år. När någon drabbas av ALS påverkas alla i dess omgivning. Att vara närstående till en person med ALS innebär en stor psykisk och fysisk påverkan då ansvar och förväntningar på dem ökar. Detta då den ALS-sjuka personens nervceller angrips och kroppens muskulatur försvagas, vilket i sin tur leder till förlamning. Sjukdomen saknar ännu botemedel och behandlingens syfte är att lindra symtom fram tills dess att sjukdomen ger en dödlig utgång.  Syfte: Syftet var att belysa upplevelser av att vara närstående till en person med Amyotrofisk lateralskleros.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats har genomförts baserad på fem olika självbiografier skrivna av närstående till någon som drabbats av ALS. Analysen utfördes med en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet för studien baseras på fyra kategorier och 15 underkategorier som handlar om att vara närstående till en person med ALS. Kategorierna är: Stora livsförändringar, Olika känslor som kan uppstå under sjukdomsprocessen, Tankar om döden och Olika sätt att hantera sorgen.  Slutsats: Lidande upplevdes relaterat till ökat ansvar, förändringar i hemmiljö och vardag samt känslor som ilska, otillräcklighet och utmattning gentemot sjukdomsprocessen. De närstående åtsidosatte därför sig själva, sina känslor och sina behov. För att uppnå välbefinnande försökte man hitta sätt att fokusera på annat, finna glädje i vardagen samt söka stöd hos andra. För att skapa förutsättningar för en så god vård som möjligt är det som sjuksköterska viktigt att involvera de närstående och göra dem delaktiga genom hela processen samt vara lyhörd för varje individs behov.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros, ALS, är en neurologisk förlamningssjukdom somberor på celldöd. Det är de motoriska cellerna i hjärnan och ryggmärgen som angrips.Ryggmärgens ytskikt utsätts för ärrbildning, vilket innebär att musklerna som är kopplade tillden utsatta delen av ryggmärgen inte kommer att få några impulser från nervsystemet. Närmusklerna inte får några impulser och därmed inte aktiveras kommer de att förtvina. Kroppenförlamas successivt och den vanligaste dödsorsaken är att andningsmuskulaturen förtvinar.Individer med ALS upplever de progressiva förlamningarna med ett opåverkat medvetande.Omvårdnaden vid ALS är multidisciplinär och målet är att lindra symtomen, då det inte finnsnågot botemedel. Vanliga symtom är sväljsvårigheter, emotionell labilitet och smärta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur individer upplever att leva med amyotrofisklateralskleros. Metod: För att besvara syftet har en forskningsöversikt utförts. Artiklar eftersöktes idatabaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo samt genom manuell sökning. Totalt inkluderades20 artiklar efter klassificering och kvalitetsbedömning. Resultat: Resultatet visade att personer med ALS upplevde en stor oro över kommandefysiska förluster, men hos de flesta fanns en benägenhet att anpassa sig efter förändringarna.Att förlora förmågan att kommunicera upplevdes frustrerande och var en av de värstaaspekterna på sjukdomen. Rädsla, oro, ångest och depression kunde i varierande grad påverkaden psykiska hälsan. Socialt stöd var av stor betydelse för att orka leva med sjukdomen samten bidragande faktor till lägre förekomst av depression. Personer med en positiv inställningoch som utvecklade strategier för att hantera sjukdomen upplevde ett bättre välmående. Attuppleva kontroll, självbestämmande och en bibehållen identitet gav en ökad känsla av attkunna hantera sjukdomen. Slutsats: Individer som anpassade sig till sjukdomen och accepterade den nya situationenuppvisade ett bättre välmående. Trots det progressiva och snabba sjukdomsförloppet var denpsykiska hälsan generellt god. Oro, ångest, rädsla och depression var faktorer som kundeinverka negativt på den psykiska hälsan. Det fanns ett stort informationsbehov bland individermed ALS, och de individer som upplevde att de fick information i önskad mängd hade lättareatt hantera sin sjukdom. Att skapa strategier för att hantera sjukdomen inverkade positivt påpatienternas välmående, varför det kan vara av betydelse för sjuksköterskan att hjälpapatienten att finna strategier. Vårdpersonal kan också bidra med optimism, flexibilitet ochhumor för att underlätta patientens situation. Det var viktigt för personer med ALS att blisedda som enskilda individer oberoende av funktionshinder.