<p>Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att</p><p>människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge</p><p>upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är</p><p>gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande</p><p>smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna</p><p>patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att</p><p>den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar</p><p>diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva</p><p>betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta.</p><p>Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga</p><p>artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om</p><p>opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik</p><p>samt om det innebär minskat lidande för patienten.</p><p>Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta</p><p>skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt</p><p>det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger,</p><p>förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre</p><p>möjligheter att följa de etiska principer och författningar som</p><p>gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan</p><p>vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska</p><p>organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.</p>

Akuta buksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker vård. Ett stort antal möjliga tillstånd kan ge upphov till besvären och symtombilden varierar. Det som är gemensamt för samtliga tillstånd är att det orsakar en besvärande smärta av olika grad och omfattning. Smärtlindring till denna patientkategori har historiskt alltid varit restriktiv på grund av att den ansetts dölja viktiga kliniska tecken och försvårar diagnostisering. Syftet med litteraturstudien har varit att beskriva betydelsen av tidig smärtlindring med opioider vid akut buksmärta. Metoden var en litteraturstudie baserad på nio vetenskapliga artiklar. Frågeställningarna som analysen utgick ifrån var om opioidanalgetika döljer viktiga symtom och försvårar diagnostik samt om det innebär minskat lidande för patienten. Resultatet av artiklarna visar att patienter med akut buksmärta skall ha smärtlindring, det försvårar inte diagnostiksäkerheten samt det minskar patientens lidande. Slutsatsen av resultatet ger, förutom förbättrad omvårdnad till patienten, sjuksköterskan bättre möjligheter att följa de etiska principer och författningar som gäller. Implementering av ny kunskap i vårdverksamheten kan vara en långvarig process, därför vore det intressant att granska organisationernas följsamhet till ny evidensbaserad kunskap.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

Bakgrund: Tonsilloperation är den vanligaste kirurgin som utförs på barn och ungdomar. Operationen medför långvarig smärta samt hög frekvens av illamående. I Sverige år 2012 kontaktade nästan en fjärdedel av alla föräldrar till barn som genomgått tonsillkirurgi sjukvården p.g.a. ej acceptabel smärta. Syfte: Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar. Metod: Kvantitativ deskriptiv studie, vilket utfördes som en enkätstudie där populationen var 52 öron-näs hals-kliniker i Sverige. Respondenter var öronläkare, öronsjuksköterska, anestesiläkare och anestesisjuksköterska (totalt 163 enkäter). Resultat: Svarsfrekvensen var 88 % från totalt 47 kliniker. Till största del gavs informationen till barn och föräldrar muntligt och skriftligt. Webbsidan Tonsilloperation.se utnyttjades som informationsmedel hos mindre än 50 % av klinikerna. Vanligast var intravenös anestesiinduktion och inhalationsanestesi som underhåll. Steroider användes för att förebygga illamående. Drygt 40 % av klinikerna hade skriftliga riktlinjer för postoperativ smärtbehandling till inneliggande patienter och till hemmet. Den farmkologiska behandlingen bestod huvudsakligen av paracetamol (70 % doserade enligt FASS) och NSAID. Åttio procent av klinikerna använde Citodon®, få ordinerade klonidin (11 %) och opioider (12 %). Konklusion: Resultaten visar på behov av evidensbaserade riktlinjer av farmakologisk behandling i samband med tonsilloperation. Utökat teamarbete gällande perioperativt omhändertagande i samband med tonsilloperation skulle höja vårdkvalitén.

Analgesics represent a large group of medicines which is used for suppresing subjectively perceived pain. Analgesics can be divided into two large groups, opioids and non-opioids. Some of the non-opioids can be used as anti-inflammatory and/or antipyretics as well. All non-opioids influence metabolism of prostaglandins. Diverse group of non-opioid analgesics is available in Czech pharmacies as prescription medicines or for sale over the counter. The aim of this work is mainly to assess the toxicity of over-the-counter analgesics and to find out the frequency of fatal intoxications caused by these analgesics in the Czech Republic and abroad. A list of peroral over-the-counter analgesics was created. A partial analysis of data from medical judicial departments of regional hospitals in the Czech Republic was performed in order to obtain total number of deaths caused by overdosing with these drugs. Using ÚZIS the number of deaths was extracted from information system Deceased. These logged deaths were caused only by acute intoxication with analgesics and were chosen on basis of precisely defined combinations of diagnostic codes (MKN10). Results were then expanded by similar enumeration from the National register of hospitalized, by which we specified the amount of intoxications where patients survived. Overall case report was evaluated from processed information. The number of deaths caused by analgesics and commonly misused addictive substances were compared by which the second hypothesis was clarified. The data was obtained from Annual reports about substance misuse and 6 years were compared in total. Identified risk of analgesic in Czech Republic was compared with registered cases of overdosing in world. Data used for comparing were gained from analysis of world literature. During the years 2006 ? 2011, 53 deaths and 2024 hospitalizations in the Czech Republic were caused by acute intoxication as a result of overdosing with mentioned medication. Our first hypotesis can be confirmed on the basis of these numbers, and therefor it can be said that over-the-counter medicines used for suppressing pain can cause death. On the basis of analysis of world literature a certain risk is seen in fact that these analgesics ? mainly paracetamol ? are often linked with suicides. For instance in United Kingdom thousands of cases of self-harm are caused by overdosing with paracetamol. In USA 16 500 deaths are thought to be caused by NSAIDS and 1600 acute liver failure incidents are caused by overdosing with paracetamol annualy. Illegal drugs caused 253 intoxications during the years 2006 -2011 compared to 53 cases of deaths caused by overdosing by analgesics. Annual reports about substance misuse report that deaths caused by illegal drugs are more common than deaths caused by over-the-counter analgesics in the Czech Republic. There remains a question: What percentage of analgesics intoxications, where patient survived or not, is caused only by over-the-counter analgesics without any other cause.

År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.

<p>År 1918 härjade spanska sjukan i världen och dödligheten till följd av denna pandemi var stor. Så även i Sverige. I den lilla staden Huskvarna beslutade stadsläkaren att försöka göra så mycket han kunde för att lindra sjukdomen hos invånarna han sörjde för och tillverkade ett influensapulver kallat Dr Hjortons pulver efter honom själv. Pulvret hjälpte inte mycket mot spanskan men de som tog det kände sig allmänt starkare och tyckte att det höjde deras allmänna prestation avsevärt. Detta spred sig bland invånarna i den lilla staden och snart började var och varannan använda det för att må bättre, frisk som sjuk. Detta utvecklades till ett allmänt bruk av pulvret och på 1950 talet låg det på klimax. Det upptäcktes då att användningen led till svåra njursjukdomar som ofta slutade med döden. Efter att en läkares avhandling klarlagt förhållandena så receptbelades pulvret 1961 och långsamt förföll historien i glömska. Dock finns det många uppfattningar och berättelser om vad pulvret var för något, hur det brukades samt huruvida det rörde sig om ett stort missbruk. Syftet med denna uppsats är att klarlägga de förhållanden som egentligen rådde kring bruket av Dr Hjortons pulver i Huskvarna med vikt på den för staden viktiga fabriken Husqvarna AB.</p>

Bakgrund: En av de vanligaste orsakerna till att människor söker sig till sjukvården är smärta. Det är ett symptom vid många sjukdomar vilket påverkar patienternas livskvalitet. Upplevelsen av smärta är subjektiv och ska behandlas då otillräcklig smärtbehandling orsakar lidande hos patienten med potentiella skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser. Sjuksköterskan har en viktig roll i hanteringen av patienternas smärtbehandling och deras främsta uppgift är att tillgodose patientens omvårdnadsbehov. Bedömning av smärta är väsentligt för att uppnå en god och effektiv smärtbehandling. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska sjuksköterskors kunskap och attityd relaterat till akut smärta. Metod: Litteraturöversikt. Resultat: Sjuksköterskans kunskaper angående smärtbehandling är bristfällig. Det fanns rädslor och felaktiga uppfattningar kring opioider som begränsade användandet. Sjuksköterskan verkade i regel underskatta sanningshalten i patientens uppgivna smärta och tyckte att deras bedömning kring patientens smärta var mer riktig än patientens subjektiva upplevelse. Slutsats: Sjuksköterskornas kunskap om smärtbehandling var bristfällig. Sjuksköterskor gjorde en egen uppskattning av patientens smärta istället för att lyssna till patientens subjektiva upplevelse. Klinisk betydelse: Studien kan väcka tankar och funderingar hos sjuksköterskan eller sjuksköterskestudenten som får denne att reflektera över sin egen attityd och värderingar gentemot smärtbehandling. Det är viktigt att sjuksköterskan är medveten om hur förhållningssätt påverkar bedömningen i omvårdnaden. / Background: One of the most common reasons why people seek health care is related to pain. Pain is a symptom of many diseases and it effects the quality of life for the patients. Experiencing pain is subjective and should be treated, insufficient treatment causes the patient suffering and that can lead to physiological and psychological consequences. The nurse has an important role in the management of the patients‟ pain treatment since it is their main assignment to nurse the patient. Assessment of pain is key to achieve good and effective pain treatment. Aim: The purpose of this study was to explore nurses´ knowledge and attitude related to acute pain. Method: Literature overview. Result: The nurses´ knowledge regarding pain management were inadequate The limited use of opiods was related to fear and faulty views. The nurses underestimated the truthfulness in the patients assessment. The attitude reflected that the nurses´ view of assessment was more accurate than the patients own subjective perception of pain. Conclusion: The overall picture of the results indicated that nurses' knowledge about pain relief was insufficient. There were fears and erroneous beliefs about opioids that limit their use. Perception of pain differed between the ideal picture from research and the applied clinical setting. Nurses seemed to be afraid of the side effects of opioids, and they were afraid that patients would develop an addiction. In general, the nurses´ attitude seemed to be that, in a clinical setting, the nurses´ professional assessment of a patient's perception was more reliable than the patient's expression of their perception of pain. Relevance to clinical practice: The study can enlighten the nurse or the nurse student and get them to reflect about their own attitude and values regarding pain treatment. It is important that nurses are aware that their approach effects their assessment in their nursing.

Bakgrund/syfte: Smärtlindring via PCA-pump är en effektiv och säker metod vid postoperativ vård. Den syftar till att ge patienten större möjlighet att påverka sin smärtlindring. Tidigare studier påvisar att många patienter upplever sin kunskap om PCA- pumpen som otillräcklig. Denna studie syftar till att undersöka vilken grad av självskattad kunskap patienter upplever sig ha om PCA-pumpen vid smärtlindring med hjälp av PCA vid postoperativ vård. Dessutom undersöks om utförlig information, både muntlig och skriftlig, leder till ökad kunskap beträffande PCA-pumpen samt om patientinformation om PCA- pumpen minskar patientens självskattade smärta vid smärtlindring med hjälp av PCA-pump postoperativt. Metod: En deskriptiv konsekutiv enkätinsamling genomfördes på fem kirurgavdelningar vid ett sjukhus i mellersta delen av Sverige. 26 patienter deltog i studien. Resultat: Denna studie påvisade ett positivt samband mellan patientinformation och smärtlindring (r = 0,74, p = 0,0005). Det framkom även ett positivt samband mellan att få utförlig information om PCA-pumpen, muntlig och skriftlig, och ökad kunskap om PCA- pumpen hos patienten (r = 0,61, p = 0,0009). Självskattad kunskap om PCA pumpen och dess funktioner var i genomsnitt 6,3/10. Studien påvisade även att kombinerad smärtlindring med PCA-pump och EDA postoperativt leder i genomsnitt till ett VAS-värde som var 1,57 lägre efter administrering, i jämförelse med de som endast hade smärtlindring via PCA-pump, resultatet var dock inte signifikant (p = 0,1). Slutsats: Patientinformation kan spela en stor roll kring smärtlindringen hos patienter med PCA-pump. Utveckling av kvalitetsdokument för hur patientinformationen skall utföras kliniskt kan leda till en ökad smärtlindring hos patienter som vårdas postoperativt med PCA- pump. Mera forskning och större undersökningsgrupper behövs för att styrka generaliserbarheten och validiteten. / Background: Pain relief through PCA pump is an effective and safe method for the treatment of postoperative pain. It aims to provide the patient with greater ability to influence their pain. Previous studies shows that many patients experience their knowledge of the PCA pump as inadequate. This study aims to examine the degree of self-assessed knowledge patients feel that they have on the PCA pump during pain treatment through PCA in postoperative care. The study also aims to examine if detailed information, both verbal and written, will lead to increased knowledge regarding the PCA pump and whether extended information about PCA pumps reduces the patients self-rated pain during pain relief through PCA pump postoperatively. Method: A descriptive consecutive survey data collection was conducted on five surgical wards in the middle part of Sweden. 26 patients participated in this survey. Results: This study showed a positive correlation between patients and pain relief (r = 0,74, p = 0,0005). It was also a positive correlation between getting detailed information, both verbal and written, and increased knowledge for the patient (r = 0,61, p = 0,0009). Self-perceived knowledge of the PCA pump and its functions were an average of 6.3/10. The study also showed that combined pain treatment using the PCA-pump and EDA postoperatively leads to an avarage VAS-value that was 1,57 lower after administration, in comparison with those who only had pain treatment through the PCA-pump, the result was not significant (p = 0,1). Conclusion: Patient information can play a big role on pain relief in patients with PCA pump. Development of quality document for how patient information is to be performed clinically may lead to increased pain relief in patients treated postoperatively with PCA pump. More research and larger study groups are needed to demonstrate the generalizability and validity.

Introduktion: Överanvändning av all analgetika både som monoterapi eller i kombination är ofta associerad med utveckling av en sekundär huvudvärk även kallad läkemedelsinducerad huvudvärk(MOH). Huvudvärk i sig kan behandlas på egenhand och smärtstillande läkemedel köps receptfritt. Analgetikaanvändning, missbruk och överanvändning representerar större hälsoproblem förknippade med flera negativa hälsokonsekvenser som läkemedelsinducerad huvudvärk, högre blodtryck och hjärt- och kärlsjukdomar. MOH definieras som en kronisk huvudvärksstörning vilket innebär en huvudvärk som förekommer under mer än 15 dagar per månad under mer än tre månader i sträck i kombination med en överanvändning av analgetika definierat som analgetikaintag under mer än 15 dagar i månaden under minst tre månader Metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databaserna PubMed och CINAHL. Relevanta studietyper var randomiserade studier, systematiska översikter och kohortstudier. Studierna relevans- och kvalitetsgranskades med hjälp av granskningsmallar från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Syfte: Syftet med projektet var att undersöka vilka evidens det finns för behandling av MOH med hjälp av olika tilläggsbehandlingar jämfört med att bara sätta ut analgetikan. Resultat: 10 studier inkluderades i projektet. Det framkom att tilläggsbehandlingar med prednisolon, celecoxib, botulinumtoxin och paracetamol inte ger stora fördelar jämfört med att sätta ut det överanvända läkemedlet. Tilläggsbehandlingar gav främst en minskning av biverkningar vid MOH när man sätter ut analgetikan. Istället var utbildning av patienter och motivering en stor bidragande faktor till att få patienter att avsluta sin överanvändning och därmed bota sin MOH. Utbildning gjorde att patienter minskade sina huvudvärksdagar per månad samt antal medicinerings dagar per månad utan att få tilläggsbehandling. Slutsats:Slutsatsen som kan dras av studien är att de tilläggsbehandlingar som har provats under dessa studier inte ger en tydlig förbättring av MOH utan bara symtom lindring och att enbart få patienten att förstå sjukdomen kan vara det sättet man bör gå tillväga för att bota MOH.