Obligationer är grundläggande för kapitalmarknadens funktion, och på senare tid kräver investerare möjligheten att diversifiera sina portföljer utefter miljömässiga och klimatfrämjande ändamål. Gröna obligationer omfattas av osäkerheter som exempelvis risker för greenwashing och obefintlig reglerad tillsyn över det öronmärkta kapitalet. Gröna certifieringar sägs motverka dessa risker och integreras därför i studien. Sedan gröna företagsobligationer introducerades på marknaden har det även florerat rykten om att investerare avstår en del av sin avkastning för att investera enligt sina gröna preferenser. Den gröna premien har undersökts i många utföranden, men alltför sällan på den svenska primärmarknaden. Studien använder sig av en matchningsmetod tillsammans med en hypotesprövning och korrelationsanalyser för att undersöka förekomsten av en grön premie. Matchningsparen består av likvärdiga gröna och konventionella företagsobligationer. Resultaten visar att det förekommer en svagt positiv premie för gröna obligationer och att gröna certifieringar har en stor betydelse för fortsatt marknadseffektivitet och minskad informationsasymmetri. Slutsatsen blir därmed att gröna företagsobligationer emitterade av svenska fastighetsföretag inte nämnvärt lönar sig ekonomiskt, men kommer med andra fördelar såsom en riskdiversifierad investeringsportfölj. / Bonds are fundamental to the functioning of the capital market, and more recently investors have been seeking the possibility to diversify their portfolios by making more environmental and climate conscious investments. Green bonds are accompanied by uncertainties, for example risk of greenwashing and insufficient regulations and supervision of the earmarked capital. Green certification has the possibility of minimising these risks and has therefore been integrated into this study. Since green certification has been introduced into the market, rumour has it that investing in green bonds results in losing part of one's profit margin. The green premium has been examined in many ways, but all too rarely in the Swedish primary market. To investigate if a green premium exists the study uses a matching method, together with a hypothesis test and correlation analysis. The matching method consists of equal parts of green and conventional corporate bonds.  The results show a slightly more positive premium of green bonds, and that green certification is both meaningful and important for continued market efficiency and reduced information asymmetry. The conclusion is therefore that green corporate bonds issued by Swedish real estate companies are not financially advantageous but do bring other benefits such as a risk-diversified investment portfolio.

Greenwashing är ett komplext och oroande fenomen i fastighetsbranschen. Begreppet innebär att företag framställer sig som mer hållbara än de i själva verket är, vilket kan vilseleda konsumenter och investerare samt påverka konkurrensen på marknaden. Denna studie undersöker de bakomliggande orsakerna till att företag utövar greenwashing, drivkrafterna bakom det och hur regelverk kan påverka och minska förekomsten av greenwashing. Studien använder en kombination av litteraturstudier och kvalitativa metoder, inklusive intervjuer med olika aktörer i branschen. Intervjupersonerna utgörs av hållbarhetschefer på olika typer av bolag, revisorer, fondförvaltare och andra experter från branschens aktörer. Syftet med dessa intervjuer är att få en djupare förståelse för hur greenwashing uppfattas i branschen, samt hur det påverkar de olika aktörerna och vilka åtgärder som kan vidtas för att motverka det. Studien undersöker även relevanta vetenskapliga teorier som är tillämpbara, där institutionell teori, legitimitetsteori och signalteori används för att förklara de olika incitamenten som finns. Resultatet visar att greenwashing drivs av flera olika faktorer, bland annat önskan att förbättra företagets image och mer transparant tillgång till grön finansiering. Studien visar även på att det råder en brist på standardisering och tydliga definitioner av hållbarhet. Studien framhäver viktiga regelverk som EU:s taxonomi, Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och European Green Deal, vars syfte är att standardisera hållbarhetsrapportering och minska greenwashing. Det är tydligt att dessa regelverk bidrar till att minska greenwashing, men samtidigt kommer implementeringen att innebära utmaningar för företagen. Dessa utmaningar grundar sig i att företag behöver skifta resurser och tid för att tillämpa de satta kraven. Avslutningsvis förs diskussionen om hur greenwashing trenden kommer att utvecklas i framtiden samt vilka utmaningar som kan uppstå. Denna studie förväntas belysa vilka incitament företag har och hur regelverk kan bidra till att reducera greenwashing. Detta i syfte att hjälpa företag, investerare och allmänheten att ta mer medvetna beslut och på så sätt bidra till ett mer hållbart samhälle. / Greenwashing is a complex and concerning phenomenon in the real estate sector. It refers to companies portraying themselves as more sustainable than they are, which can mislead consumers and investors and affect the company's competitors. This study examines the underlying reasons why companies engage in greenwashing, the drivers behind it, and how regulations can influence and reduce the occurrence of greenwashing. The study uses a combination of literature reviews and qualitative methods, including interviews with various actors in the industry. The interviewees are sustainability managers of different types of companies, auditors, fund managers, and other experts from the industry. The purpose of these interviews is to gain a deeper understanding of how greenwashing is perceived in the industry, how it affects the various actors, and what measures can be taken to counteract it. The study also examines relevant scientific theories that are applicable, where institutional theory, legitimacy theory, and signaling theory are used to explain the different incentives that exist. The results show that greenwashing is driven by several factors, including the desire to improve the company's image and more transparent access to green financing. The study also shows that there is a lack of standardization and clear definitions of sustainability. The study highlights key regulatory frameworks such as the EU Taxonomy, the Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) and the European Green Deal, which aim to standardize sustainability reporting and reduce greenwashing. While it is clear that these regulations are helping to reduce greenwashing, their implementation will pose challenges for companies in the initial phase. These challenges are based on the fact that companies need to shift resources and time to apply the set requirements. Finally, it is discussed how the greenwashing trend will develop in the future and what challenges may arise. This study is expected to shed light on what incentives companies have and how regulations can help reduce greenwashing. The aim is to help companies, investors and the public to make more informed decisions and thus contribute to a more sustainable society.

Hållbarhetsämnet är mer aktuellt än någonsin i dagens samhälle och diskuteras i allt fler sammanhang och kontexter, men ur en jobbsökarkontext är området relativt outforskat. Den tidigare forskning som finns inom ämnet görs ur olika perspektiv och kommer till olika slutsatser, varför ett behov av en mer djupgående analys finns. För att uppnå denna djupare förståelse av ämnet valde vi att genomföra en kvalitativ undersökning för att identifiera huruvida det bland jobbsökare finns ett samband mellan önskan att kunna identifiera sig med en potentiell framtida arbetsgivare och intresset för dennes hållbarhetsengagemang.Genom litteraturgenomgång tas en teoretisk referensram för studien fram, där olika för studien relevanta ämnesområden tas fram och sammanställs. Den teoretiska referensramen innefattar olika teorier kring identifiering, såsom social identifieringsteori och organisationsidentifiering, men även teori kring arbetsgivarattraktivitet, greenwashing och företags hållbarhetsengagemang i termer av corporate social responsibility – CSR. Den teoretiska referensramen leder fram till en föreslagen modell, vilken sammankopplar de olika utvalda teorierna och har för avsikt att fungera som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på hur dessa ställer sig till de olika ämnesområden som den föreslagna modellen berör.Den teoretiska referensramen och dess modell utgör basen för de semistrukturerade intervjuer som genomförs med tio respondenter, de samtliga olika ämnesområdena ur den föreslagna modellen diskuteras för att utgöra basen för studiens analys. Efter kodning av intervjuerna identifieras stora likheter bland många respondenter, varför den föreslagna modellens applicerbarhet blir låg. Istället tas en fyrfältsmodell fram, vilken tydliggör tre olika kluster bland respondenterna baserat på deras svar och attityder. Klustren baseras på till vilken grad man som jobbsökare önskar identifiera sig med potentiell framtida arbetsgivare samt till vilken grad företags CSR-engagemang beaktas vid jobbsökandet. Majoriteten av respondenterna placeras i det såkallade medelklustret, där identifieringen med potentiell arbetsgivare anses viktig men beaktandet av CSR-engagemanget är lågt. Ytterligheterna utgörs av ett lägre respektive högre kluster, där det lägre klustret visar ett ointresse för båda faktorerna, medans det högre klustret visar på ett förhållandevis högt intresse för båda. Potentiell framtida arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså inte vara något som är av högre betydelse för jobbsökande, men att kunna identifiera sig med denne är för majoriteten viktigt. Ingen är dock perfekt och även de respondenter som kategoriserades enligt det högre klustret gav, liksom de flesta övriga respondenter, uttryck för att man i en desperat situation sannolikt skulle kunna tänka sig att ta ett jobb vid ett företag man egentligen inte hade velat vara anställd i. Intresset för potentiell arbetsgivares CSR-engagemang tycks alltså vara en effekt av en stark identifiering med denne. Vad vi kunde se var också att flera av jobbsökarna inte anser sig befinna i en situation där det är rättfärdigat att ha förväntningar eller krav på arbetsgivares hållbarhetsengagemang, utan ger uttryck för att det eventuell är något som kan komma att beaktas till högre grad längre fram i karriären. Om man får jobb vid ett företag med ett bra CSR-engagemang ses det snarare som en bonus än något man förväntar sig.Studien bidrar med en djupare insikt kring identifiering med potentiell arbetsgivare och synen på dennes CSR-engagemang i en jobbsökarsituation. Den fyrfältsmodell som tas fram i analysen fungerar som ett verktyg för kategorisering av jobbsökare baserat på dennes attityder i ämnet och kan appliceras även i andra kontexter än studiens urval bestående av civilekonomstudenter på väg ut i arbetslivet.

Idag kommunicerar allt fler företag externt om sitt CSR-arbete. Då den externa kommunikationen inte samstämmer med det interna arbetet så uppstår särkoppling som kan ge kritik som greenwashing. Företaget Vattenfall har fått sådan kritik, vilket gör det intressant att studera företagets interna arbete. Syftet med uppsatsen är att beskriva och få en ökad förståelse för hur CSR används och uppfattas internt bland medarbetare genom att undersöka problem som företaget kan möta i sitt interna CSR-arbete. Vår uppsats bygger på en kvalitativ studie. Vår primärdata utgörs av åtta stycken semistrukturerade intervjuer på Vattenfall och vår sekundärdata är hämtad från artiklar, böcker och företagets uppförandekod. De anställda känner till delar av uppförandekoden och det finns vissa svårigheter med att få den integrerad. Detta kan tyda på att CSR-arbetet inte i full utsträckning får den funktion som den är ämnad för då problemen skapar svårigheter med att få det interna praktiska arbetet att spegla den externa kommunikationen.

Abstract TECO advertisements promote the use of natural gas as an energy source because it claims that natural gas is an environmentally responsible alternative to other sources of energy. However, these advertisements do not reveal the not-so-green process, namely hydraulic-fracturing, or fracking, by which natural gas is produced and the consequences that it can and does have on public health and the environment. Even though the conversation about fracking has been on the rise in recent years as certain companies and politicians have pushed for an increase in natural gas production, scholars have yet to examine the communicative strategies used by energy companies, such as TECO, to disregard the environmental dangers associated with fracking and present natural gas extraction as both environmentally friendly and safe for consumers. Although there are numerous ways of analyzing the relationship between communication and greenwashing, I chose to examine the rhetorical choices, both written and spoken, and image choices embedded in TECO's greenwashing advertisements for natural gas. The use of communicative strategies in TECO's advertisements aim to create a dominant discourse of green consumerism, which works to shape society's understanding of what it means to be a consumer who strives to be environmentally responsible. My analysis was informed by Stuart Hall's theory of Encoding and Decoding (1973) and his theory of representation (1997). I argue that TECO presents the dominant code of the green consumer and my analysis offers an oppositional reading. The use of grounded theory provided me with a viable method to analyze TECO's advertisements because I was able gather and analyze data from ten commercial advertisements, examine each individually for themes, and then discuss the ways in which TECO uses specific language, both written and spoken, and visual images, in its advertisements, in order to construct the meaning of natural gas and the identity of the natural gas consumer.

Background: Greenwashing is a constantly growing phenomenon which is known to be an issue created by deceiving marketing strategies. The field of CSR is constantly ex- panding and greenwashing is one of the relatively new and very current issue in today’s society. Therefore the awareness of the issue need to be there for the public to be able to make more informed active decisions. Purpose: This thesis aim to shed light on the current day issue that is greenwashing and its connection to some of the most successful and fastest growing multinational compa- nies within the clothing and retail industry. Method: The thesis is based on a qualitative research approach with consist multiple case study of six multinational clothing and retail companies. The data has been collect- ed through website observations, news articles, media and through a questionnaire based on greenwashing awareness, which was analysed through a interlaced case com- parison. Conclusion: The observation made of six well known clothing brands showed the ex- istence of common trend of companies using a long and complicated way to implement their codes of conduct and therefore making the issue of greenwashing existent. Obvi- ously, this problem has a huge impact on any company’s stakeholders and the actual problem and controversy of this topic is how one could make rational and aware deci- sions if the essential information is difficult to access. Until this issue is highlighted in a public matter, people will stay unaware and inactive to find the information needed to make informed decisions.

Over the past 30 years, the U.S. prison population has exploded. With only 5% of the global population, the U.S. now incarcerates more than 25% of the world’s prisoners (ACLU, 2011). This has led to increased attention towards the carceral system in the United States, and the efficacy of its methods of rehabilitation. As inmate populations rise, prisons have also become increasingly over-crowded, and this has led to a variety of environmental problems. In response to this and calls to action by the Justice Department to implement more sustainable and cost effective strategies in prisons, the United States is seeing a surge in prison sustainability programs throughout the country. While sustainability is an important challenge facing the world, researchers have argued that these changes are being made not only with environmental sustainability in mind, but with strategic aims to sustain current levels of hyper-incarceration.

Hållbarhetsredovisningen har utvecklats allt mer de senaste åren. Allt fler företag hållbarhetsredovisar och många länder väljer att reglera hållbarhetsredovisningen genom lag. Den mest använda standarden ges ut av Global Reporting Initiative, GRI. Deras senaste standard, G4, kom 2013 och dess utveckling går mot att företagens intressenter ska bli allt mer involverade och att hållbarhetsrapporten bör granskas av tredje part. Allt för att öka trovärdigheten på rapporten samt för att minska grönmålningen, aktiviteter där företagen framställer sig som mer hållbara än vad de är. Teorin lyfter fram ökad reglering, ökad involvering av intressenter samt granskning av hållbarhetsrapporten som aktiviteter för att minska grönmålningen och öka trovärdigheten hos ens intressenter.   Vi har i denna studie försökt visa på skillnader i balansen på positiva och negativa nyheter utifrån vilken redovisningsstandard företagen använder, G3 eller G4 samt utifrån om hållbarhetsrapporten granskats eller ej. Genom en innehållsanalys har vi kodat nyheterna i hållbarhetsredovisningarna som positiva eller negativa, som text, tabell eller diagram samt som hård eller mjuk. Vi har sedan gjort t-tester på vårt material för att se om eventuella skillnader finns. De skillnader vi finner påvisar ökad grönmålning i rapporter uppställda enligt G4, samt i granskade rapporter, varför vi ifrågasätter deras förmåga att hindra företag från att grönmåla. Tidigare forskning kring hållbarhetsredovisning har visat att de rapporterande företagens storlek har stor inverkan på deras rapportering, varför vi också valde att testa denna aspekt. Resultatet vi fick av dessa tester tyder på att större företag i högre grad grönmålar sina hållbarhetsrapporter jämfört med mindre företag. / Corporate Social Responsibility reporting has developed further over the past years. More and more companies publish CSR reports and several countries have passed regulations enforcing CSR reporting. The most commonly used reporting standard is published by the Global Reporting Initative, GRI. Their latest standard, G4, was released in 2013 and it is more focused on the involvement of stakeholders in the reporting process. It also encourages external assurance of reports. This is to increase credibility for the reports and to counter greenwashing, activities that companies use to seem more sustainable than they really are. Previous research has put forward increased regulation, increased involvement of stakeholders, and external assurance of CSR reports as activities capable of mitigating greenwashing and increasing credibility.   In this study we have sought to proove differences in balance between positive and negative news based on the reporting standard companies are using, G3 or G4, as well as based on wheather the report has been externally assured or not. We have conducted a content analysis of CSR reports and coded their contents based on value, type, attribution, and wheather the information is hard or soft. We then ran t-tests on our material to discover differences. The differences we found point to an increase in greenwashing for reports made according to G4, as well as for reports that are externally assured, which makes us question their ability to counter greenwashing. Previous research have proved that the size of the reporting company has a big effect on their reporting behaviour, something we also tested. The results from these tests show that larger companies tend to greenwash their CSR reports more than smaller companies.

Rapportens syfte är att undersöka hur visuell kommunikationanvänds för att kommunicera fast fashion. Urvalet som analyserades är en del av Na-kd:s webshop. Studiens resultat visar att Na-kd på flera sätt, genom visuell kommunikation, uppmuntrar konsumenten att agera.

8 June 2020 Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Fanar Soror Francis Henrik Aronsson Jonathan Fesahaye (95/11/30) (95/10/29) (94/03/01) How is consumer-based brand equity affected by sustainability marketing? Daniel Tolstoy Brand equity, sustainable marketing, purchase intent, attitudes, consumer-based brand equity How is a company's consumer-based brand equity affected by the company's use of sustainability advertising? How does this in turn affect the purchase intent with consumers? The purpose of this study is to show how and to what extent a company's consumer-based brand equity is affected by their sustainability marketing. Quantitative method The authors conclude that sustainability advertising has a negative effect on consumer-based brand equity in the industries selected for this quantitative study. But where the airline industry is reasonably spared from the criticism.