På Hälsocenter Västmanland arbetar personalen utefter samtalsmodellen lösningsfokus i möten med klienter. Lösningsfokus är en modell vars syfte är att skapa en framtidsbild i samband med en förändring, främst hos individer men även i grupper eller organisationer. Lösningsfokus är en modell som fokuserar på erfarenheter och resurser hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur personalen på Hälsocenter Västmanland upplever att modellen lösningsfokus fungerar i möten med klienterna. För att svara på syftet användes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Intervjupersonerna till studien var personal på Hälsocenter Västmanland som arbetar nära klienter tillsammans med modellen lösningsfokus. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv manifest innehållsanalys. Resultatet visade att lösningsfokus är en modell som bidrar med ett positivare beteende hos klienterna som kommer till Hälsocenter Västmanland. Modellen upplevdes inte som påfrestande för personalen då det är klienterna själva som ska komma fram till lösningar och hitta sina resurser. Dock ansågs det vara svårt att använda modellen om klienterna inte hade någon eller nedsatt kognitiv förmåga. / The employees at Hälsocenter Västmanland works with a model called solution-focus. Solution-focus is a model with the aim to create a image of the future in the context of a change, mainly individually but also in groups and organizations. Solution-focus is a model that focuses on experiences and resources of individuals. The purpose of the study was to examine how the staff at Hälsocenter Västmanland was experiencing the model solution- focus in meetings with clients. To answer the purpose a qualitative approach was used with semi-structured interviews. The respondents in the study were the employees at Hälsocenter Västmanland who works with clients along with the model solution-focus. The data was analyzed using an indicative manifest content analysis. The result showed that the solution- focus is a model that contributes to a positive behavior in the clients who comes to Hälsocenter Västmanland. The model is not perceived as stressful for the staff since it is the clients themselves who must come up with solutions and find resources within their lives. However, it can be difficult to use the model if the clients do not have any, or have a reduced cognitive ability.

Min studie undersöker en nyligen införd en-till-en-satsning i en svensk gymnasieskola, med tonvikt på upplevda utmaningar och möjligheter, liksom förhoppningar inför framtiden. Den metod jag valt är kvalitativa intervjuer med fem lärare, var och en slumpmässigt vald från varje utbildningsprogram skolan erbjuder. Studiens primära resultat är att lärarna verkar nöjda med satsningen, och tror den kommer att leda till stora fördelar i framtiden. De tror den kommer att leda till mer effektiva lektioner. Det finns dock en farhåga att vissa elever inte kommer att klara av att motstå frestelsen att använda sitt nya verktyg som en slags digital distraktion, och att de kommer att hamna efter som ett resultat av detta. Det finns också reservationer gällande vissa delar av implementationen. Informanterna hade gärna sett tidiga utbildningsinsatser för att lyfta alla lärare till en nivå där de hade kunnat utnyttja det nya systemet fullt ut. De önskar också att alla hårdvarukomponenter hade fungerat som de ska redan från början. Vissa viktiga delar har varit oanvändbara i nästan ett år. Dessa problem hade kunnat undvikas med bättre planering. Tidiga utbildningsinsatser, med tester av all nödvändig hårdvara, hade lett till en avsevärt bättre upplevelse för alla. / My study aspires to assess a recently implemented one-to-one computer initiative in a Swedish upper secondary school, with emphasis on perceived challenges and possibilities, as well as hopes for the future. The method chosen involves qualitative interviews with five teachers, randomly selected from each programme the school offers. The primary result of this study is that teachers seem satisfied with the initiative, and believe it will lead to great benefits in the future. They believe it will lead to more efficient lessons. There is a fear however, that some students will be unable to resist the temptation to use their new tool as a means of digital distraction, and that they will fall behind as a result. Also, there are reservations about parts of the implementation. The interviewees wish there had been early educational efforts to bring all teachers up to a level where they could use the system fully. They also wish all hardware components had worked as intended from the start. Some important parts have been unusable for almost a year. These problems could have been avoided with better planning. Early educational efforts, including testing of all necessary hardware, would have made for a substantially better experience for all.

The aim of the study is to show how a selected part of the European Language Portfolio, ELP, can support the assessment process for teachers. All the checklists at level A1 and My Language Goals from the Language Biography, a part of the ELP, are implemented and communicated in teaching in a 4th grade class of students. Two teachers are interviewed and both of their classes are compared in the study. One group worked for two weeks with the selected part of the Language Portfolio and the second group followed the regular curriculum for the same period of time. The teachers are interviewed before and after the ELP through support of mind maps. Results show that by using checklists at level A1 and My Language Goals students become aware of their own learning process. The goals presented in the selected part of the ELP may provide opportunities for the teachers to discuss the learning process with the students in the classroom and the students therefore become involved in the learning process. When the Syllabus was clarified for the students it increased their participation and awareness among them. According to the teachers, these are factors that support teachers in the assessment process. / Syftet med undersökningen är att visa hur en utvald del av den Europeiska språkportfolion, ESP, kan utgöra ett stöd i bedömningsprocessen för lärare. Samtliga checklistor på nivå A1 och Mina språkmål, från den Europeiska språkportfolions Språkbiografidel, implementeras och kommuniceras i undervisningen i en elevgrupp med elever i år 4. Informanterna i undersökningen är två lärare i engelska. Deras elevgrupper jämförs efter att den ena gruppen arbetat under två veckor med den utvalda delen av Språkportfolion och den andra efter ordinarie undervisningsplan. Lärarna intervjuas med stöd av föreställningskartor både före och efter projektarbetet. Resultaten visar att genom att använda checklistorna på nivå A1 och Mina Språkmål kan elevernas medvetenhet kring inlärning öka. Kunskapsmålen från checklistorna ger möjligheter till samtal om elevers kunskapsutveckling i den vardagliga verksamheten och eleverna blir på så sätt delaktiga i inlärningsprocessen. Konkretisering av kunskapskraven samt ökad delaktighet och medvetenhet hos eleverna är enligt lärarna faktorer som kan bidra till att underlätta arbetet med bedömningsprocessen.

Good conditions in the workplace, fairness in the workplace and the social differences contribute to a general improvement in public health. A health-promoting leader is working to create a workplace that promotes health, supports its employees and contributes to their wellbeing. The purpose of this study was to investigate the first-line managers in the city of Västerås experience and deal with their conditions and obstacles in the health-promoting leadership. A qualitative approach was chosen and the selection was six first-line managers working in three different areas of the City of Västerås. Managers were interviewed by an interviewguide and the material was analyzed with a manifest content analysis, with an inductive approach. The results showed that managers had knowledge of health-promoting leadership and that they were working with health promotion strategies, both deliberately and unconsciously. Conditions that affect the health promoting leadership proved knowledge, manager’s personality, requirements, collaboration and support. Obstacles in health leadership were considered for some time, ignorance and to many employees to be responsible for. There was a need for more knowledge and support in health leadership. The conclusions were that the conditions for health promotion leadership should be improved and there is a need for training in the subject and the support of the head of health promotion within the City of Västerås.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

WHO rekommenderar hälso- och sjukvården att bli mer hälsofrämjande. Däremot visar forskning att hälso- och sjukvården inte lever upp till denna rekommendation. Landstinget Västmanland har dock gjort en satsning på det hälsofrämjande arbetet. Fyra hälsocenter har etablerats i länet till följd av detta. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur personalen vid dessa hälsocenter upplevde sina förutsättningar att jobba hälsofrämjande med kost- och motionsvanor. Metoden som användes för att besvara syftet var kvalitativ. Datainsamlingen skedde genom att sex semistrukturerade intervjuer genomfördes. Fem hälsovägledare och en person med övergripande ansvar för hälsocenterverksamheten intervjuades. Datamaterialet analyserades med hjälp av en induktiv och manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att hälsocenters arbete följer de grundprinciper som tagits fram för hälsofrämjande arbete. Stöd i organisationen och den egna kompetensen var faktorer som underlättade arbetet, medan bristfälliga lokaler och samverkansproblem till exempel var faktorer som upplevdes hindra arbetet. Slutsatserna som presenterats utifrån uppsatsens resultat var att delar av hälsocenters arbete fungerade bra men att det fanns vissa förbättringsmöjligheter. Till följd av att hälsocenters arbete bedömdes ligga i linje med grundprinciperna för hälsofrämjande arbete drogs även slutsatsen att verksamheten kan vara ett gott exempel för andra vårdorganisationer som önskar arbeta hälsofrämjande. / WHO recommend health services to become more health promoting. Yet, research indicates that health services don’t fulfill these recommendations. The county Landstinget Västmanland however, has made a commitment to work health promoting. Due to this commitment four Health facilities has been established in the county. The aim of this study was to investigate how the staff at these health facilities experienced their premises to work health promoting with diet- and physical activity habits. A qualitative method was used to answer this. Six semistructured interviews was performed to collect data. Five health counselors and one person with administrative responsibility for the health facilities was interviewed. An inductive and manifest qualitative content analysis was used to analyze the collected data. The result indicated that the health facilities was working health promoting according to the fundamental principles for health promotion. The result also showed that a supportive organization and the individual competence was two factors among others that made the work easier. Inadequate facilities and collaboration issues for example was on the other hand factors that the respondents felt complicated their work. The conclusions drawn from the result is that parts of the health facilities, health promotion work is working well, but that there is room for improvements. Also the conclusion that the health facilities can set an example for other health services that wishes to become more health promoting was drawn.

Syftet med studien är att genom intervjuer undersöka hur sånglärare erfar att de arbetar med   sceniska förberedelser i sin undervisning och även deras tolkning och syn på begreppet. I bakgrundskapitlet presenteras litteratur och forskning som är relevant för studien. Bakgrundskapitlet belyser olika aspekter av sceniskt förberedelsearbete så som nervositet, förmedling av känslor, kroppskännedom, olika program och metoder för att förbättra framträdanden, uttryck med mera. Studien har utgått från ett fenomenologiskt perspektiv som passar bra vid en undersökning av ett specifikt fenomen. Genom semistrukturerade intervjuer blev fyra sånglärare intervjuade kring sceniskt förberedelsearbete. Efter genomförd tematisk analys visade resultatet en viss samsyn mellan lärarnas tolkningar av begreppet. I resultatkapitlet redogörs för de intervjuade sånglärarnas tolkning av fenomenet sceniskt förberedelsearbete samt hur de erfar att de arbetar med detta. Detta presenteras bland annat genom olika metoder och hjälpmedel som lärarna erfar att de använder i sin undervisning. Här presenteras även olika delar som lärarna anser ingår i sceniskt förberedelsearbete, exempelvis scenisk framställning, tolkning och förståelse av text med mera. Resultatet belyser även vilka delar de ser som mest centrala i detta arbete. Avslutningsvis diskuteras delar av resultatet och metoden i relation till den litteratur och forskning som presenterats i bakgrundskapitlet. Här diskuteras bland annat lärarnas olika benämningar och tolkningar exempelvis utvärdering, reflektion och att ställa frågor. Därefter följer en redogörelse av arbetets betydelse och möjlig fortsatt forskning inom ämnet. / The purpose of this study is to explore vocie teachers views on performance preparations and how they implement these thoughts in their work. The background chapter describes literature and previous research on performance preparations. Different aspects of performance preparations are presented, such as portraying different emotions, body awareness, various programs and methods to improve one’s performance, expression etcetera. Phenomenology was used as the theoretical framework and the method was semi-structured interviews. Following the method of thematic analysis, the result showed a certain consensus between the teachers’ interpretation of performance preparations. The result shows the informants’ interpretations of performance preparations as a phenomenon as well as how they experience they’re implementing this in their teaching. Different methods, aids etcetera are presented as well as the informants’ perceptions of performance preparations. Lastly, parts of the result and method are discussed in relation to the literature and research presented in the background chapter. Here,the teachers’ different names and interpretations of similar phenomenons such as evaluation, reflecting and asking questions are discussed. Thereafter, a statement of the importance of this study follows as well as possible further research on the subject.

Syftet med studien är att utifrån ett fenomenologiskt perspektiv undersöka hur några elever inom kulturskolan upplever förhållandet mellan motivation och övning. Bakgrundskapitlet belyser tidigare forskning och litteratur inom området motivation till att vilja öva. Studiens kunskapsteoretiska perspektiv är interpretativism och semistrukturerade intervjuer användes som metod där sex stycken elever intervjuades enskilt. Eventuella skillnader mellan begreppen spela och öva berörs och eleverna har sina egna uppfattningar om vad det innebär men också att det är svårt att hålla isär begreppen. Ibland samverkar begreppen och merparten av eleverna tycker att spela är det roligaste medan de övar mest hemma. Att kunna prata fritt om sin upplevda motivation till att öva ses av respondenterna inte som en självklarhet. När motivation kopplas till krav, prestation och tvång upplever eleverna att de inte finner det lika lustfyllt att öva eller att spela. Studien visar även att merparten av eleverna inte själva sätter upp egna mål med sin övning eller musicerande i sin helhet. Efter gymnasietiden vill respondenterna gärna studera vidare fast inte inom musik. De naturvetenskapliga ämnena lockar mer så som läkare, matematiker eller barnmorska. Resultatet diskuteras avslutningsvis med tidigare forskning och litteratur inom området för vad som gör elever motiverade till att öva. / The purpose of this study is through a phenomenological approach explore how some pupils in a music school experience the relationship between motivation and practice. The background chapter illustrates previous research and literature in the area of motivation to practice. The theoretical foundation of the study is interpretativism and semi-structured interviews were used as a method where six pupils were interviewed individually. The terms play and practice and how they differ from each other is discussed, as well as the pupil’s own perceptions about what they mean and the difficult in keeping them apart. Most of the pupils enjoy playing over practice, while it’s most common to practice at home. To have the ability to talk freely about their motivation to practice is for the pupils not that obvious. When motivation is connected to performance and constraints the pupils experienced that they do not feel it’s enjoyable to practice or to play. The study also shows that most of the pupils do not set their own goals for their practice or playing in general. After graduating from the high school the pupils are looking to get a higher education, however occupations such as doctor, mathematician or midwife are more attractive than job related to music. Lastly the result is discussed together with precious research and literature within the field.

This study aimed to examine how women’s autism (ASD) is experienced in relation to education through the perceptions of both women with ASD and teachers. Previous research shows that women with ASD are diagnosed later than would have been necessary. A reason for this is that they often mask their difficulties and are perceived as quiet and calm students in school. Using qualitative semi-structured interviews, six teachers and four women with ASD were interviewed. The interviews were analysed with interpretative phenomenological analysis to understand the participants’ individual experiences. To interpret and discuss the result, a theoretical framework was used consisting of gender theory and two different perspectives on understanding students with difficulties: the categorical and the relational perspectives. The phenomenological analysis of the collected data resulted in five themes: experiences of ASD, diagnosis, the silent student, masking and school and working methods. Based on the results, the conclusions emerged that teachers did not experience any differences between girls' and boys' ASD, even though the participating women with ASD told about gender differences. All teachers described how ASD can manifest in ways that are consistent with both descriptions in research on students with ASD and with how the women with ASD in this study described their own difficulties. The majority of the teachers worked on the basis that all students are entitled to the support they need, regardless of whether they have a diagnosis or not; which is in contrast to how the participants with ASD described their experience of school. Three of four women with ASD expressed that they wished their schools could have treated them in a better way during their school years. The women with ASD and the teachers had a similar view of the working methods that benefit women with ASD in school. The results also indicated that women with ASD assume the role of a quiet and calm student. Both the women and the teachers felt that the typical silent student did not receive support or resources, but that the attention instead went to outspoken or disorderly boys and students who do not reach the school's goals. Despite the fact that all participating women with ASD described how they have masked their difficulties during their school time, only one of six teachers experienced that masking is common among students in general. Other teachers said that students are not capable of masking their difficulties, or they had not reflected on the fact that something like this could occur. Overall, this study contributes with knowledge about ASD in relation to gender theory and school, which is a limited research area. / Den här studien har syftat till att undersöka hur skoltiden ser ut för kvinnor med autism (ASD), något som har undersökts ifrån både lärares och kvinnor med ASD’s perspektiv. Tidigare forskning visar att kvinnor med ASD blir diagnostiserade senare än vad de hade behövt. Detta på grund av att de ofta maskerar sina svårigheter för omgivningen och blir sedda som tysta och lugna elever i skolan. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har sex lärare och fyra kvinnor med ASD intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att komma åt studiedeltagarnas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes en teoretisk ram bestående av genusteori och två specialpedagogiska perspektiv: det kategoriska och det relationella perspektivet. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i fem teman: upplevelser av ASD, diagnostisering, den tysta eleven, maskering samt skoltid och arbetssätt. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärarna inte upplevde att det finns en skillnad mellan flickors och pojkars ASD, trots att kvinnorna med ASD upplevde det. Samtliga lärare i studien beskrev ASD och hur det kan yttra sig på ett sätt som till en största del stämde överens med tidigare forskning och hur studiens deltagande kvinnor med ASD beskrev sina egna svårigheter. Majoriteten av lärarna beskrev att de arbetar utifrån att alla elever har rätt till det stöd de behöver oavsett om de har en diagnos eller inte; något som står i kontrast till hur deltagarna med ASD beskrev sin upplevelse av skolan. Tre av fyra kvinnor uttryckte att de hade önskat att skolorna hade bemött dem på ett bättre sätt under sina skolår. Kvinnorna med ASD och lärarna hade en likasinnad bild av vilka arbetssätt som främjar kvinnor med ASD i skolan. Resultatet indikerade även på att kvinnor med ASD antar rollen som en tyst och lugn elev. Både kvinnorna och lärarna upplevde att den tysta eleven inte fick varken rätt stöd eller resurs, utan att uppmärksamheten istället riktades till utåtagerande pojkar, eller elever som inte når skolans mål. Trots att samtliga deltagande kvinnor med ASD beskrev hur de har maskerat sina svårigheter under sin skoltid, upplever endast en av sex lärare att maskering är förekommande bland elever rent generellt. Övriga lärare menade antingen att elever inte är kapabla till att maskera sina svårigheter, eller att lärarna själva inte hade reflekterat över att maskering kan uppkomma. Sammantaget bidrar denna studie med kunskap om ASD i relation till genus och skola, vilket sedan tidigare är ett begränsat forskningsområde.

The purpose of the present study is to examine how a multicultural classroom affects the teaching of religion, and which conflicts teachers at secondary school and upper secondary school encounter in multicultural classrooms, as well as how these affect the school’s fundamental values. The study has been conducted through qualitative interviews with seven teachers who either teach religion at secondary school level or upper secondary school level.The study is based on the assumptions that multiculturalism affects teaching in the religion classroom and that there are conflicts where the conduct during the conflicts affects how schools work with their fundamental values. The study has a social constructionism approach where what teachers say about this study’s central concepts multiculturalism and conflict are studied. These concepts have then been used as a foundation for the analysis.The result of the study is that teachers are generally positive about a multicultural classroom for teaching religion; however, the study shows that there are both positive and negative aspects of this. The teachers in the study emphasized that the multicultural classroom, among other things, benefits the students' understanding of each other and that they can share and learn each other's experiences. The disadvantage of a multicultural classroom was considered by teachers to be the skepticism that can arise regarding their legitimacy as a mediator of knowledge. As for conflicts in the multicultural classroom in religion teaching, the result shows that teachers see conflicts as both positive and negative for the work on fundamental values, depending on its outcome. According to the teachers, a conflict can generate understanding and respect among the students, but also provide space for the students to express prejudices that lead to disagreements.Key