Il se pose présentement un problème de compréhension du concept de malhonnêteté en matière de fraude. Pour fms de rappel, la fraude peut être commise par mensonge, par supercherie ou par tout autre moyen dolosif. Cette dernière notion, selon l'état actuel de la jurisprudence sera évaluée selon un critère objectif. C'est donc en fonction de la personne raisonnable que l'on se référera afin de déterminer du caractère malhonnête de la conduite. Or, la notion de malhonnêteté n'étant pas défmie, il en résulte incertitude et confusion surtout en matière de crimes économiques. Considérant que les administrateurs sont assujettis en droit des sociétés à une obligation de loyauté et d'honnêteté, il s'agira de s'inspirer des principes développés en cette matière afm de dégager certaines constantes qui nous permettront de déterminer ce qui constitue une conduite malhonnête. La première partie se veut un exposé sommaire des grands principes régissant le droit corporatif. Y sont décrites certaines conduites considérées comme malhonnêtes en droit des sociétés. De cette analyse, il ressort que la malhonnêteté est davantage définie en relation au projet commun des investisseurs qu'en fonction d'un droit de propriété. La notion se divise ainsi autour de deux grands axes, à savoir, les conflits horizontaux et les conflits verticaux. La deuxième partie se concentre sur le droit criminel. Y sont repris, en matière de fraude les conduites considérées comme faisant partie de la catégorie des «autres moyens dolosifs» et décrites par la juge Mclachlin. Au besoin, une référence aux principes du droit corporatif est faite. D'autres infractions, telles les commissions secrètes, les délits d'initiés et le vol sont examinées. La malhonnêteté en droit criminelle est davantage définie en relation avec le droit de propriété. Toutefois, le manque de loyauté se voulant également dénoncé, la notion d'intérêt de la compagnie, comme en matière de droit corporatif présente toute sa pertinence. / There presently is a problem regarding the comprehension of the concept of dishonesty relating to fraud. Fraud can be the result of deceit, falsehood or other fraudulent means. This last notion is determined objectively, by reference to what a reasonable person would consider to be a dishonest act. Considering that the notion of dishonesty has no definition, a confusion exists especially when it cornes to economic crimes. Due to the fact that directors are compelled to respect an obligation of good faith and loyalty, we will refer to the general principles that exist in corporate law in order to define what can be qualified as dishonest behaviour. The first part is a summary of the general principals relating to corporate law. In fuis part we describe sorne behaviours which are considered as dishonest. From this analysis, we have come to the conclusion that dishonesty is understood as being an obstacle to the common project ofthe investors, and not in relation to property. The second part relates to criminal law. Some of the behaviours that were described as being part of other fraudulent means by justice McLachlin are analyzed. A reference to the general principles of corporate law is made when needed. Other offences like secret commissions and insider trading are also part of the analysis. Dishonesty pertaining to criminal law is described in relation to property. However, a lack of loyalty being also denounced, the notion of the best interest of the company, as in corporate law, remains relevant. / "Mémoire présenté à la Faculté des études supérieures en vue de l'obtention du grade de maîtrise en droit option droit des affaires". Ce mémoire a été classé parmi les 15% des mémoires de la discipline.

Darbo objektas: Motyvaciniai veiksniai turintys poveikį darbuotojų lojalumui. Probleminis klausimas: Kokį poveikį motyvaciniai veiksniai turi darbuotojų lojalumui. Darbo tikslas – nustatyti motyvacinių veiksnių poveikį darbuotojų lojalumui turizmo organizacijose. Darbo uždaviniai: 1. Apibūdinti darbuotojų motyvacijos ir lojalumo sampratas. 2. Išskirti svarbiausius motyvacinius veiksnius didinančius darbuotojų lojalumą. 3. Sukurti motyvacijos veiksnių įtakojančių darbuotojų lojalumą įvertinimo turizmo organizacijoje modelį. 4. Ištirti ir nustatyti motyvacinių veiksnių poveikį darbuotojų lojalumui Kauno kelionių agentūrose. Išvados: 1. Apžvelgus literatūrą ir apibendrinus sampratas galima pastebėti, kad motyvacija – tai priemonių ir veiksmų visuma, kuri skatina darbuotojus geriau atlikti savo darbus, pavestas užduotis. Darbuotojų motyvacija priklauso nuo motyvavimo priemonių, kurios skatina darbuotojus dirbti. Būdingiausia ir labiausiai paplitusi lojalumo samprata būtų: Darbuotojų lojalumas tai atsidavimas organizacijai, savo tikslų sutapatinimas su organizacijos. Motyvavimo priemonės skatina darbuotojų lojalumą. Įvairiomis motyvavimo priemonėmis galima skatinti aukštesnį darbuotojų lojalumo lygį, atsižvelgiant į darbuotojų poreikius. Motyvacija – darbuotojų atsidavimas darbui, kurį atlieka, skatinamas įvairių priemonių. Lojalumas nuo motyvacijos skiriasi tuo, kad yra ugdomas tiesiogiai organizacijai, o ne tik atliekamam darbui. Tai darbuotojų įsipareigojimo lygis savo... [toliau žr. visą tekstą] / Research object: Motivation factors having influence for the employees’ loyalty. Problematic question: What influence has motivation factors for the employees’ loyalty? Purpose – to ascertain the influence of motivation factors for the tourism organization employees’ loyalty. Paper tasks: 1. To characterize employees motivation and loyalty conceptions. 2. To except the most important motivation factors enlarging employees’ loyalty. 3. To create model influencing employees’ motivation factors assessment in tourism organization. 4. To investigate and determinate the influence of motivation factors for the employees loyalty in Kaunas tourism agencies. Conclusions: 1. When look over the literature and summarize the conceptions find out that motivation means an activities complex which stimulates employees to carry out better the jobs and given tasks. Workers motivation depends on motivation means which stimulate the employees work. The employees loyalty is the devotion to the organization one‘s aims concurrence with organization. Means of motivation stimulate employees’ loyalty. Different motivation means can stimulate higher employees’ loyalty level, paying attention to employees needs. Motivation is employees’ devotion for the job, which fulfill stimulated by different means. Loyalty differs from motivation as it is trained directly to the organization not to the job carrying out. This is employees obligation level for one‘s organization. 2. The most important means... [to full text]

Bakalauro baigiamajame darbe nagrinėjama darbuotojų lojalumo tema. Darbe siekiama išanalizuoti BĮ UAB ,,Sanitex“ darbuotojų lojalumą ir jį sąlygojančius veiksnius. Darbą sudaro dvi pagrindinės dalys: teorinė ir empirinė. Teorinėje dalyje analizuojama lojalumo samprata, lojalumo formos, darbuotojų segmentai, pagrindiniai veiksniai, turintys įtakos darbuotojų lojalumui. Empirinėje baigiamojo darbo dalyje pristatomas BĮ UAB ,,Sanitex“ darbuotojų lojalumo tyrimas bei jo metu gauti rezultatai, kurie leidžia nustatyti, kokia forma darbuotojai yra įsipareigoję organizacijai, kokie veiksniai įtakoja darbuotojų lojalumą, kaip darbuotojai vertina savo organizaciją, ko jiems trūksta darbe. Atlikus statistinių duomenų analizę darbe pateikiamos išvados ir rekomendacijos, kaip patobulinti darbuotojų lojalumo skatinimo sistemą. / In the final bachelor thesis is analized the topic of the loyalty of employees. The main point is to analize the factors that influence the loyalty of employees. There are two parts: theoretical and empirical. In the theoretical part it is analized the conception and forms of loyalty, the segments of employees, main factors that influence the loyalty of employees. In the empirical part it is presented the results that was made during the analysis of emplyees loyalty, which allows to identify in what form the emplyee is commited to organization, what factors influence the loyalty of employees, how does the employees evaluate their organization and what they lack for. After the analysis of the statistical data the conclucions and reccomendations were made according to the improvement of the emplyees' loyalty system.

No description available.

Bakalauro baigiamajame darbe nagrinėjamas UAB „RIMI Lietuva“ vartotojų lojalumas ir jį formuojantys veiksniai. Darbe susikoncentruota į tokius probleminius klausimus: kas skatina vartotojus būti lojaliais, kas formuoja jų lojalumą, ką prekybos tinklas gali padaryti, siekdamas pritraukti vartotojus. Teorinėje darbo dalyje apibrėžiama vartotojų lojalumo samprata, analizuojami jo matavimo metodai, išskiriamos vartotojų lojalumo stadijos, pagrindiniai vartotojų lojalumą sąlygojantys veiksniai, įvertinama lojalumo programų svarba, vartotojų lojalumo formavime. Empirinėje darbo dalyje pristatomas pasirinktas tyrimo metodas, pagrindžiamas tyrimo instrumentas, pristatomas empirinio tyrimo organizavimas. Apklausus 110 respondentų, įvertintas „RIMI“ Arena vartotojų lojalumas, identifikuoti jį formuojantys ir galintys paskatinti veiksniai. / The Bachelor's paper analyses consumer loyalty and its formative elements in UAB “RIMI Lietuva”. The problem under research is characterized by the following questions: what makes consumers to be loyal, what determinates their loyalty, what the store net can do to attract the consumers. The concept of a consumer loyalty defined, its measurement methods analyzed, consumer loyalty levels and the main elements that determinates consumer loyalty marked, the importance of loyalty schemes in consumer loyalty formulation evaluated in the theoretical part. The method and the instrument chosen of the research introduced and motivated, the organization of empirical method represented in empirical part of the paper. After the survey of 110 respondents, the consumer loyalty of “RIMI” Arena supermarket was evaluated, the elements that forms and could determinate consumer loyalty were identified.

No description available.

Uppsatsen grundar sig i en tanke om en koppling mellan begreppen Talent management och lojalitet. Orsaken till att just dessa begrepp ska studeras är utifrån en praktik på H & M där båda begreppen anses aktuella i organisationen och spännande i ett studiesammanhang inom arbetsvetenskapen. Syftet är att studera de anställdas attityd till begreppen och vilken betydelse det har beträffande de ansä̈lldas lojalitet, hur den förhåller sig och uttrycks i en organisation som arbetar med en Talent management strategi. För att besvara syftet med undersökningen ligger dessa frågeställningar till grund; Vilka synsätt på lojalitet finns bland de anställda? Uttrycker de anställda en lojalitet i arbetet och i sådana fall, hur är den riktad? Har en Talent management strategi en inverkan på hur lojaliteten riktar sig och om så är fallet, på vilket sätt? H & M är ett värdestyrt företag där en av värderingarna är ”vi tror på människan”, som visar sig i mycket internrekrytering och karriärmöjligheter inom organisationen. Statistik visar att H & M är en utav Sveriges populäraste arbetsplatser och en organisation som lyckas attrahera och behålla sina anställda, vilket kan tyda på att begreppet Talent management är aktuellt i en kombination av lojala arbetstagare. Undersökningen utgår från tidigare forskning om lojalitet i arbetslivet samt i litteratur som beskriver fenomenet Talent management som relateras till anställdas attityder inför begreppen i en organisation som H & M. Studien är en kvalitativ studie där nio intervjuer genomförts med kvinnliga anställda på H & M i åldrarna 20-45 år och som besitter olika positioner i organisationen. I analys- och resultatet sammanförs en strukturerad version där frågeställningarna återges i huvudrubriker som följs av kategoriseringar. Empirin gestaltas genom intervjuresultat och citat som analyseras utifrån teorikapitlet med en Grounded theory inspirerad metod samt komparativ- och idealtypscentrerad analys. Undersökningen visar att det finns olika karaktärer av lojala anställda på H & M där lojaliteten riktas åt olika håll beroende på hur en Talent management strategi behandlas. Lojaliteten riktas antingen mot kollegorna eller organisationen beroende på hur organisationen skapar förtroende till sina anställda. Där förtroendet brister gentemot ledningen riktas lojaliteten istället mot sina kollegor.

In a time during which the consumer has the choice of many similar products (Burnett, 2007), retailers seek business growth and competiveness, for example through the introduction of their own private label (Pepe, 2008). Thus the interest and relevance of private labels has increased in recent years (Nielsen, 2014; Gázquez-Abad et al., 2014). As studies have shown, the consumers’ perception and loyalty towards brands and private labels can vary across countries leading to the topic of the study, namely a comparison of the consumers’ loyalty and perception of private labels in Greece and Germany. Thus, the relationship between the cultures and the consumers’ behaviour is evaluated towards possible differences. Using the quantitative research approach, a self-completion questionnaire was answered by both 140 German and 140 Greek consumers. Through analysing the data, the validity of six hypotheses was measured. This way, the question regarding possible differences in consumers’ loyalty and perception of private labels in Greece and Germany could be answered. As a result to this question, the main differences refer to the Greeks’ high loyalty towards manufacturer brands and the low perceived quality of private labels in comparison with German consumers. Thus, most importantly, Greek consumers have to be convinced of the good quality of private labels in order to lower their perceived risk, try the products and be less loyal to manufacturer brands.

Much research show that strategies of personalization aiming to meet customers' needs and behaviors are an important aspect to influence the competitiveness within an industry. However there is a gap of studies on how airlines use customer involvement for creating personalized strategies in the field of e-commerce while enhancing the competitive advantage. This study is aims to describe how airlines can create personalized e-commerce strategies by considering the customer involvement in order to enhance their competitiveness. In conjunction with this first assumption the study aims to demonstrate how airlines could increase their customer loyalty by implementing the concept of customer relationship management (CRM) within their e-commerce strategies. A theoretical framework has been developed derived from a review of the existing literature in order to describe how airlines can use personalization as a strategy in e-commerce to develop a competitive advantage.  A qualitative multiple-case study has been chosen for this study. Three companies have been studied within the European airline industry and have been led by a deductive approach which will aim to investigate the theoretical framework.The analysis of empirical findings revealed some relevant conclusions, which can bring value to the research area, and also to the practice. The main findings show that airlines are involving customers into their e-commerce strategies in various forms and different levels regarding a specific project. One of the major result of this thesis is that airlines seem to focus on point of contacts with customers external to the e-commerce platform.

I den konkurrensutsatta bankmarknaden har det blivit viktigare att utveckla kundrelationerna då det är ett bra sätt att differentiera sig från varandra. Avsikten med studien är att förklara och analysera vilken inverkan demografiska faktorer har på lojalitet. I teorin har det framförts en presentation på relationsmarknadsföring och dennes betydelse i dagens samhälle. Efteråt har vi utifrån tidigare forskning beskrivit oberoende variabler som kundnöjdhet, förtroende, kommunikation, engagemang, kompetens och beroende variabeln kundlojalitet. Därefter har en presentation av demografiska faktorerna kön, ålder, inkomst och kultur framförts. Dessa faktorer har varit basen för utveckling av vår undersökningsmodell. Utifrån teorin har vi uppmärksammat att tidigare forskare har kommit fram till att kommunikation är en viktig variabel för både förtroendet och lojaliteten. Även nöjdheten och engagemang har i deras undersökningar ett signifikant samband med lojaliteten. Studien har använt sig av deduktiv ansats och utifrån en positivistisk synvinkel. Studien har genomförts med hjälp av en kvantitativ undersökning genom enkätfrågor. Dessa frågor har baserats på tidigare forskning och tilldelats 130 studenter på Malmö högskola vid två olika tillfällen. Analysen har framförts genom statistiska tester i SPSS. Inledningsvis analyserades vilken tillförlitlighet studien har och det visade sig att alla faktorer förutom kompetensen hade hög reliabilitet. Därefter kan vi genom korrelationstestet se att förtroende, nöjdhet, engagemang, kommunikation har en positiv korrelation till kundlojalitet. Studiens sista test var regressionsanalys som prövade vilka faktorer som har ett signifikant samband med kundlojaliteten. Det visade sig att alla faktorer förutom kompetens hade ett signifikant samband med kundlojalitet. Faktorerna slogs samman till en gemensam variabel; kundlojalitet. Detta gjordes i syfte att jämföra hur demografiska faktorer påverkar kundlojaliteten hos studenter. Det resultera i att endast kön var den faktor som hade en signifikant skillnad vilket innebär att den påverkar kundlojalitet. Kultur, ålder och inkomst hade ingen signifikant skillnad. Vi kunde även utläsa att skillnaderna i medelvärde var för små mellan de olika grupperna mot variabeln kundlojalitet / In the highly competitive banking market, it has become more important to develop customer relationships where it is a good way to differentiate themselves from each other. The purpose of the study is to explain and analyze the impact demographic factors have on loyalty. In theory there has been a presentation on relationship marketing and its importance in today's society. Afterwards we have based on previous research described independent variables as customer satisfaction, trust, communication, commitment, competence and dependent variable customer loyalty. Since then, a presentation of demographic factors gender, age, income, and culture have been made. These factors have been the basis for the development of our research model. In theory, we have drawn attention to the fact that previous researchers have come to the conclusion that communication is an important variable for both trust and loyalty. Also satisfaction and commitment in their studies have a significant relationship with the loyalty. The study has used the deductive approach and based on a positive point of view. The study has been carried out with the help of a quantitative study by survey. These questions have been based on previous research and assigned to 130 students at the Malmo University at two different times. The analysis has been made by means of statistical tests in SPSS. Initially the study has analyzed the reliability and it appeared that all of the factors except competence had high reliability. Then we can see that by correlation test trust, satisfaction, commitment, communication has a positive correlation to customer loyalty. The last test was regression analysis which tested the factors which have a significant relationship with customer loyalty. It was found that all the factors except competence had a significant relationship with customer loyalty. Factors were combined into a single variable; customer loyalty. This was done in order to compare how demographic factors affect customer loyalty among students. The result was that gender was the only factor that had a significant difference which means that it affects customer loyalty. Culture, age and income had no significant difference. because difference in average was too low to detect an impact on customer loyalty. We could also show that the differences in the mean were small between the different groups with the variable customer loyalty.