Bakgrund: Vården och omvårdnaden ska ske på personnivå och syftar till att främja den unika människans hälsa. I detta holistiska hälsobegrepp ingår andlig omvårdnad. Andlighet anses vara så pass viktigt att det är en grund för omvårdnadsbehov, och del av sjuksköterskans utbildning.Frågeställning: Syftet med föreliggande uppsats var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av andlig omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa studier.Resultat: I resultatet framgår att begreppet andlig omvårdnad är svårdefinierat. Det finns en överlappning mellan andlig omvårdnad och psykosocial omvårdnad. Andlig omvårdnad kräver att vissa grundläggande förutsättningar uppfylls och att vissa hinder övervinns. I den andliga omvårdnaden visar det sig att tvärprofessionell kunskap är en tillgång. Förslag på förbättringar presenteras i diskussionen.

Följande uppsats syftar till att undersöka varför människor utför en pilgrimsvandring i Svenska kyrkans regi och Svenska kyrkans perspektiv på pilgrimsvandringar. För att undersöka detta har sju kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter som är pilgrimsguider i Svenska kyrkans regi. Materialet har sedan analyserats utifrån Paul Heelas och Linda Woodheads teori om sekularisering och Johannessons teori om kyrkans inre sekularisering. Uppsatsen visar att det finns olika förklaringar till vad en pilgrimsvandring är, hur pilgrimsvandringen marknadsförs och om den anses vara en sekulär eller kyrklig praktik. Resultatet visar även att det finns olika förväntningar på pilgrimsvandringen hos pilgrimen som exempel gemenskap, lugn och ro och naturupplevelse. Resultatet beskriver även Svenska kyrkans syfte med pilgrimsvandringar som kan vara mission och gemenskap.

Bakgrund: Andliga behov är ett begrepp som delvis går in i existentiella och religiösa behov men kan också stå utanför dessa. Inom palliativ vård ska patientens andliga behov tillgodoses men andlighet uppfattas av många sjuksköterskor som svårt att samtala om. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av andliga behov då de befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt manuellt vilket resulterade i att 15 artiklar kunde inkluderas. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag och analyserades med tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultaten kom att dela in andliga behov i fyra teman: relationer; religion; livsmening; och transcendens. Goda och kärleksfulla relationer var betydelsefulla. Att känna närhet och omtanke från de närstående var ett andligt behov. Många upplevde det andliga behovet av att få bli förlåtna och få försonade relationer innan de dog. Religion kunde upplevas som en relation med Gud men för en del kunde den livshotande sjukdomen leda till känslor av övergivenhet och skuld vilket var ett andligt lidande. Att hitta en livsmening och att få tala med någon om detta var för många ett andligt behov. Ett annat andligt behov var att tro på en högre makt, transcendens och detta behöver inte vara kopplat till någon religion. Konklusion: Studien visade de individuella skillnaderna av andliga behov som patienter i palliativt skede kan uppleva. Dessa behov bör uppmärksammas och tillgodoses av vårdpersonal som vårdar patienter i ett palliativt skede. I detta kan specialistsjuksköterskan bidra med sin kompetens. / Background: Spiritual need is a term that is partly the same as existential and religious needs, but spiritual needs may also be something outside of these. Within palliative care, the patient's needs are to be met, but nurses find spiritual needs difficult to talk about. Aim: The aim of the study was to illustrate the spiritual needs of the patient at a palliative phase Method: This study was conducted as a literature review with an inductive approach. Articles were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, and manual search. This resulted in 15 articles. The articles were then quality controlled according to Sophiahemmet Högskolas modified assessment basis. The writers used Bettany-Saltikov and McSherrys method for thematic analysis to analyse their findings. Results: The results came to divide spiritual needs into four themes, relations, religion, life purpose and transcendence. Loving and healthy relationships were important. To feel closeness and compassion from the near ones was a spiritual need. The experience of religion could be like having a relationship with God, but for some, the life-threatening disease could lead to feelings of abandonment and guilt which created a spiritual suffering. To find purpose in life, and be able to speak with someone about this, was for many a spiritual need. Another spiritual need was the belief of a higher power, transcendence that was not necessarily related to religion. Conclusion: Spiritual needs are described as something individual. Those needs could occur within the patient at a palliative phase, and needs to be discovered and met. For that, healthcare has a responsibility, and the specialist nurse could contribute with competence.

Bakgrund: Andliga behov är ett begrepp som delvis går in i existentiella och religiösa behov men kan också stå utanför dessa. Inom palliativ vård ska patientens andliga behov tillgodoses men andlighet uppfattas av många sjuksköterskor som svårt att samtala om. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av andliga behov hos patienter som befinner sig i ett palliativt skede. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO, samt manuellt vilket resulterade i att 15 artiklar kunde inkluderas. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån Sophiahemmet Högskolas modifierade bedömningsunderlag och analyserades med tematisk analys enligt Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultaten kom att dela in andliga behov i fyra teman: relationer; religion; livsmening; och transcendens. Goda och kärleksfulla relationer var betydelsefulla. Att känna närhet och omtanke från de närstående var ett andligt behov. Många upplevde det andliga behovet av att få bli förlåtna och få försonade relationer innan de dog. Religion kunde upplevas som en relation med Gud men för en del kunde den livshotande sjukdomen leda till känslor av övergivenhet och skuld vilket var ett andligt lidande. Att hitta en livsmening och att få tala med någon om detta var för många ett andligt behov. Ett annat andligt behov var att tro på en högre makt, transcendens och detta behöver inte vara kopplat till någon religion. Konklusion: Studien visade de individuella skillnaderna av andliga behov som patienter i palliativt skede kan uppleva. Dessa behov bör uppmärksammas och tillgodoses av vårdpersonal som vårdar patienter i ett palliativt skede. I detta kan specialistsjuksköterskan bidra med sin kompetens. / Background: Spiritual need is a term that is partly the same as existential and religious needs, but spiritual needs may also be something outside of these. Within palliative care, the patient's needs are to be met, but nurses find spiritual needs difficult to talk about. Aim: The aim of the study was to illustrate the spiritual needs of the patient at a palliative phase Method: This study was conducted as a literature review with an inductive approach. Articles were searched for in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO, and manual search. This resulted in 15 articles. The articles were then quality controlled according to Sophiahemmet Högskolas modified assessment basis. The writers used Bettany-Saltikov and McSherrys method for thematic analysis to analyse their findings. Results: The results came to divide spiritual needs into four themes, relations, religion, life purpose and transcendence. Loving and healthy relationships were important. To feel closeness and compassion from the near ones was a spiritual need. The experience of religion could be like having a relationship with God, but for some, the life-threatening disease could lead to feelings of abandonment and guilt which created a spiritual suffering. To find purpose in life, and be able to speak with someone about this, was for many a spiritual need. Another spiritual need was the belief of a higher power, transcendence that was not necessarily related to religion. Conclusion: Spiritual needs are described as something individual. Those needs could occur within the patient at a palliative phase, and needs to be discovered and met. For that, healthcare has a responsibility, and the specialist nurse could contribute with competence.

Alla har en egen personlig livshistoria, det som format och givit de karakteristiska dragen och egenskaper som gör oss till original. I människans historia gömmer sig sårbarhet och längtan, tidiga händelser påverkar livet och svårigheter som uppkommer ska hanteras (Cullberg 2003, 15–16). Målet är att finna mening en känsla av sammanhang i livet, trots allt och processen dit går genom coping. I studiens livsberättelser av personer som lidit av psykisk ohälsa, vi får ta del av hur den religionspsykologiska teorin av Kenneth Pargament (1997) närmar sig en förståelse som kan förklara människans religiösa copingprocess, dess djupgående verksamma mekanismer. En kvalitativ litteraturstudie med fenomenologisk ansats innehållande självbiografiska berättelser om upplevelsen av psykisk ohälsa. Hur kan vi förstå den religiösa- andliga copingprocessen i ljuset av Pargaments (1997) religiösa copingteori vid psykisk ohälsa? Konklusionen är att människans coping går genom bevarande eller förändrande copingmekanismer för att inte förlora det som är viktigt och värdefullt, det som är signifikant.

I denna undersökning analyseras tre ämnesläroböcker i religionskunskap. Syftet är att belysa hur relationen mellan religion och natur representeras samt hur innehållet i läroböckerna relaterar till det centrala innehållet för kursen religionskunskap 1. Undersökningens teori utgörs av diskursanalys och metoden är kvalitativ för att i möjligaste mån tydliggöra vad och hur ämnesområdet representeras i de utvalda böckerna. Undersökningen visar att ämnet ej framskrivs varken tydligt eller koncentrerat i de tre läroböckerna, däremot är de religiösa referenserna till naturen påtagliga och återkommande. Resultatet går emot den tidigare forskning som menar att grön religion har tagit den plats som de traditionella religionerna tidigare erhållit. Däremot följer resultatet den forskning som menar att grön religion tagit plats i det utrymme som skapats av sekulariseringen och individualismen.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Att drabbas av cancer innebär för många en dramatisk upplevelse som påverkar de fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensionerna hos människan. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av medicinsk yoga som rehabiliteringsform bland personer som drabbats av cancer. Syftet var också att beskriva vilken uppfattning personerna hade angående deras psykiska och andliga/existentiella hälsa, samt den medicinska yogans eventuella betydelse för detta. Metod: Explorativ kvalitativ metod med individuella intervjuer där åtta informanter deltog. Rekryteringen utgick från en cancerrehabiliteringsverksamhet på Akademiska sjukhuset, Uppsala Läns landsting. Rehabiliteringsformen var inriktad på medicinsk yoga. Resultat: Den psykiska hälsan upplevdes förhållandevis god hos personerna men den hade varierat under tiden. Samtalsstöd var viktigt för den psykiska och andliga/existentiella hälsan. Beträffande andliga och existentiella frågor funderade många över sin sjukdom, död och meningen med livet. Den medicinska yogan gav positiva upplevelser. Samtliga informanter kände av och erhöll känsla av lugn och avslappning samt både under och efter yogapassen. Gruppträningen bidrog även till socialt umgänge som var betydelsefullt för flera av informanterna. Det framkom även andliga och existentiella upplevelser i samband med yogapassen. Slutsats: En cancersjukdom medför ofta att den psykiska och andliga/existentiella hälsan påverkas. Den medicinska yogan var betydelsefull som en del av cancerrehabiliteringen och berörde deras fysiska, psykiska, sociala och andliga/existentiella dimensioner. Med informanternas upplevelser i åtanke kan den medicinska yogan vara ett viktigt bidrag till sjukvården och bidra till en bättre hälsa hos personer som drabbas av cancer. / ABSTRACT Background: To suffer from cancer often means a dramatic experience that affects the physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. The purpose of this study was to examine experiences of medical yoga as a part of the rehabilitation for people who suffer from cancer. The purpose was also to describe what perception the people had concerning their psychological and spiritual/existential health, and the eventual significance of the medical yoga related to that. Method: Explorative qualitative method with individual interviews where eight informants participated. The recruitment emanated from a cancer rehabilitation center at the Academic hospital, Uppsala county council. The rehabilitation form was focused on medical yoga. Result: The psychological health was experienced as relatively good but it had varied over time. Therapeutic talks were important regarding the psychological and spiritual/existential health. Regarding the spiritual and existential issues many of the informants thought about their disease, death and the meaning of life. The medical yoga brought positive experiences. All of the informants felt and received a feeling of calmness and relaxation both during and after the yoga sessions. The group training lead to social interaction which was meaningful to several of the informants. Spiritual and existential experiences in connection with the yoga sessions arose. Conclusion: A cancer disease often affects the psychological and spiritual/existential health. The medical yoga was a meaningful part of the cancer rehabilitation and affected their physical, psychological, social and spiritual/existential dimensions. With the informants experiences in mind the medical yoga could be able as an important contribution to the health care and contribute to a better health among persons who suffers from cancer.

Bakgrund: Att drabbas av en cancersjukdom kan leda till rädsla och osäkerhet men även till livsförändringar som patienten kan behöva anpassa sig till. Förmågan att anpassa sig kan ske hos patienter med en cancersjukdom genom copingstrategierna religion och andlighet. Dessa copingstrategier kan hjälpa patienterna att hantera situationen och därmed också finna en tröst och ett stöd. Syfte: Var att beskriva religion och andlighet som copingstrategier hos patienter med en cancersjukdom. Metod: Denna litteraturöversikt grundar sig på tio stycken vårdvetenskapliga artiklar som är utgivna mellan åren 2007-2013. Artiklarna är hämtade från databaserna CINAHL plus with full text och MEDLINE with full text. Artiklarna har bearbetats och analyserats stegvis. Resultat: Resultatet presenteras med hjälp av tre huvudteman; Gud och andlighet, Positiv och negativ religiös coping och Religiöst och andligt stöd. Alla dessa huvudteman innehåller även underteman. Gud och andlighet innebar att många patienter förlitade sig till Gud och sin andlighet samt att Gud kunde beskrivas och ses på olika sätt. Positiv och negativ religiös coping användes mer av kvinnor medan män använde sig mera utav en negativ religiös coping. Religiöst och andligt stöd visades vara något som inte togs upp av vårdgivare trots att nästan alla patienter önskade någon typ av andlig vård. Diskussion: Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson menar att alla människor på något sätt är andliga eller religiösa och att det inom vården måste uppmärksammas mer för att minska lidandet. Att använda religion och andlighet som en copingstrategi har kommit att bli ett verktyg för patienterna att kunna hantera deras cancersjukdom. De eventuella existentiella frågorna kunde enligt många patienter och Katie Eriksson endast bli besvarade genom religion och andlighet. / Background: To be suffering from a cancer disease can lead to fear and insecurity but also to the life changes that the patient may need to adjust to. The ability to adapt often occurs in patients with a cancer disease through the coping strategies religion and spirituality. These coping strategies can help patients to cope with the situation and therefore find comfort and support. Aim: Was to describe religion and spirituality as coping strategies in patients with a cancer disease.  Method: This literature review is based on ten healthcare scientific articles published between the years 2007-2013. The articles can be found in the databases CINAHL Plus with Full Text and MEDLINE with full text. The articles have been processed and analysed. Results: The result is presented using three main themes; God and spirituality, Positive and negative religious coping and Religious and spiritual support. All these main themes include subthemes. God and spirituality meant that many patients relied to God and their spirituality and that God could be described and viewed in different ways. Positive and negative religious coping was used more by women while men used more of a negative religious coping. Religious and spiritual support appeared to be something that was not addressed by health care providers despite the fact that almost all patients wanted some type of spiritual care. Discussions: Nursing theorist Katie Eriksson believes that all human beings are somehow spiritual or religious and that the healthcare needs to give more attention in order to reduce suffering. The use of religion and spirituality as a coping strategy has become a tool for patients to cope with their cancer disease. The eventual existential questions according to many patients and Katie Eriksson could only be answered through religion and spirituality.

The purpose of this study is to document and analyze the presence of yoga in school in the city of Värmland region, Sweden. To this day, there is a lack of emperic studies of yoga in schools and therefore, it is interesting to find out how yoga will be usefull in schools. The chosen method for this study was to observe and find out how students and teachers practice yoga in a secular contexts during school lessons. The critical part of using yoga in schools is about the background from yoga, and how yoga can be connected with religious and Hinduism spirituality. The results from this study show that yoga in school is more like an activity with a series of movements with focus on wellness and with the possibility to refresh the body and brain during a school lesson, and this without any connections of religious contexts at all.

Palliativ vård syftar till att möta dimensionerna kropp, själ och ande/existens hos patienter i palliativt skede och att lindra det lidande som kan uppkomma inom dimensionerna. Tidigare forskning visar att den andliga/existentiella dimensionen hos patienten är svårare att som vårdare möta än de kroppsliga och själsliga dimensionerna. De existentiella behoven hos patienter i palliativt skede riskerar därför att inte bli tillgodosedda. Sjuksköterskor och undersköterskor är de vårdare som oftast arbetar nära denna patientgrupp. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur sjuksköterskor och undersköterskor upplever att vårda den existentiella dimensionen hos vuxna patienter i palliativt skede. Uppsatsen är en litteraturöversikt som baseras på 13 vetenskapliga artiklar som är analyserade efter Fribergs analysmodell. I vårt resultat presenteras de kategorier och underkategorier som har identifierats efter analys av litteraturen (se tabell 3). Huvudkategorier är; känslor inför att möta det existentiella, ett berikande arbete, en känsla av otillräcklighet och upplevelsen av ansvar. Resultatet visar att upplevelsen av att vårda den existentiella dimensionen kan vara både negativ och positiv. Faktorer som kan påverka upplevelsen är den egna kompetensen, vem som bär ansvaret för den existentiella vården, samt kulturella och religiösa skillnader mellan vårdare och patient. I diskussionen belyses att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar att få psykosocial ohälsa av att ge existentiell vård om det inte finns förutsättningar för kompetensutveckling och stöd, samt förmåga att sätta gränser. Ytterligare aspekter som diskuteras är hur kulturen påverkar synen på existentiell vård och sjuksköterskans roll och ansvar att vårda den existentiella dimensionen hos patienter i palliativt skede i relation till hållbar utveckling.