Läroplanen (Lpo94) förespråkar en tidig start i engelska i grundskolan med den kommunikativa inlärningsstilen som fokus. I de lokala ämnesplanerna för den studerade kommunen har lärarna som mål att eleven ska kunna förstå enkla instruktioner och beskrivningar som ges i lugnt tempo och tydligt tal för eleven inom välbekanta områden. Syftet med detta arbete är att titta på när engelskundervisningen startar på skolorna i en mindre kommun i södra Sverige. Vi kommer också att titta på vad läraren gör i den tidiga undervisningen, hur de går tillväga och hur lärarnas kompetens i engelska ser ut. Frågeställningarna är följande: - När börjar lärarna med engelskundervisningen i den undersökta kommunen? - Hur genomförs den tidiga engelskundervisningen? - Vilken kompetens i engelska har de undervisande lärarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en enkätundersökning på de elva skolorna i kommunen, varav fjorton lärare som undervisar i engelska i grundskolans tidiga skolår besvarade enkäterna. Vi ville även ha djupare inblick i ämnet och genomförde då intervjuer med åtta lärare och två rektorer i samma kommun. Resultatet av undersökningen visar att i den undersökta kommunen börjar eleverna med engelska i grundskolans år 1 eller år 2. Eleverna lär sig genom att dramatisera, sjunga och använda sig av muntlig kommunikation. Lärarna använder sig också av konkret material och sagor samt att tio utav de femton undervisande lärarna har högskolepoäng i engelska.

I denna uppsats kommer muntliga och skriftliga berättelser av andraspråkselever på Komvux att analyseras med hjälp av performansanalys. Syftet med studien är att se på utvecklingen av bestämdhet inom nominalfrasen och i fall det sker i enlighet med processbarhetsteorin. Det kommer även att ske en analys mellan den muntliga och skriftliga produktionen för att åskådliggöra eventuella skillnader i utvecklingen av bestämdhet.Resultatet visar att det finns belägg för processbarhetsteorin och att detta kan tillämpas på nominalfraserna och dess bestämdhet. Resultatet visar dock inga generella skillnader mellan utvecklingen av bestämdhet när det kommer till skillnaden mellan muntlig och skriftlig framställning. Däremot kan man uttala sig om individuella skillnader hos informanterna.

Sammandrag   Föreliggande uppsats handlar om fossilisering. Fossilisering är ett begrepp som belyser andraspråksinlärares avstannade språkutveckling. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken språksyn som ligger bakom fossilisering och hur det definieras samt hur forskningen har använt begreppet. Fossilisering myntades av lingvisten Larry Selinker 1972. Uppsatsen är en litteraturstudie vars mindre format har frambringat ett antal avgränsningar särskilt när det gäller val av litteratur. Detta har framför allt fått konsekvenser som innebär att uppsatsen endast kan betraktas som ett nedslag i forskningen i och kring begreppet fossilisering.     Fossilisering är en slutstation i en andraspråksinlärares försök att lära sig ett andraspråk. Om en talares andraspråk har fossiliserats finns det fortfarande markanta influenser och rester kvar av modersmålet när det gäller sådant som grammatiska strukturer, uttal och ordval. Andra liknande termer inom andraspråksforskningen är stagnation eller partiell fossilisering. I slutdiskussionen försöker jag att kritiskt diskutera fossilisering. Fossilisering är ett vedertaget men problematiskt begrepp ur en rad synvinklar. Dock används begreppet fortfarande både i snäv och vid betydelse. I sin vidaste mening är 95% av alla andraspråksinlärare fossiliserade.   Nyckelord: Andraspråksinlärning, Fossilisering, Stagnation, Interimspråk, Selinker,

Syftet med denna uppsats är att försöka ta reda på hur andraspråkselever på den skola jag undervisar uppfattar sin skolsituation gällande Svenska som andraspråk, ämnes- och modersmålsundervisning och vilka faktorer som är viktiga för dem för att de skall lyckas i skolarbetet. Jag har valt att göra en kvalitativ studie på skolan där jag har intervjuat fyra andraspråkselever. I mitt arbete har jag har utgått ifrån följande frågeställningar: (1) Vad innebär, för andraspråkseleverna, en väl fungerande undervisning i den svenska grundskolan? (2) Är det viktigt för andraspråkseleverna att de får möjlighet att utveckla andraspråket parallellt med sitt modersmål? (3) Har föräldrasamverkan en betydande roll för andraspråkselevernas skolresultat? (4) Upplever andraspråkselever i hög utsträckning att de får förenklade texter och uppgifter av sina lärare? Hur påverkar det dem i så fall? Resultaten av min studie stämmer till största del överens med tidigare forskning. Likvärdig, varierad och inspirerande undervisning för såväl första- som andraspråkselever, god samverkan mellan olika pedagoger på skolorna samt mellan hem och skola och att bli sedd och respekterad för den man är betonas av samtliga informanter under mina intervjuer. Alla utom en av informanterna tycker det är viktigt att utveckla andraspråket parallellt med modersmålet. Samtliga informanter tycker det är oerhört viktigt och prestationshöjande att föräldrar engagerar sig i sina barns skolgång. Det förekommer tyvärr att andraspråkselever får förenklade texter och uppgifter av sina lärare och detta uppfattas som mycket kränkande men det verkar ändå inte ske i någon hög utsträckning på skolan.

I och med det enorma användningsområdet av datorsystem i dagens samhälle finns många typer av användare och uppgifter att designa för. Genom designriktlinjer kan utvecklare få referenser och guidning för att skapa användbara applikationer från början. På så vis kan tid sparas i utvecklingsprocessen. Från och med puberteten då människan kan anses vara vuxen ändras förmåga till andraspråksinlärning, trots detta finns det människor som lär sig andraspråk i vuxen ålder. Kunskap kring vad dessa skillnader beror på måste användas i designen av en andraspråksinlärningsapplikation för att tillgodose människans kognitiva förmågor. De två huvudsakliga kognitiva aspekterna vid språkproduktion är grammatisk kodning och fonetisk kodning. De 10 framtagna designriktlinjerna syftar till att stödja dessa processer. Ett av de största problemen i all form av undervisning är motivation, seriösa datorspel är ett forskningsområde som syftar till att ta till vara på traditionella datorspels motiverande egenskaper. Denna studie leder fram till designriktlinjer kring hur seriösa datorspel kan designas för att utbilda i kinesiska som andraspråk via smarta mobiltelefoner.

Sammandrag Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vuxna andraspråkselever på sfi uppfattar tid i rumsliga termer, det vill säga om de anser att framtiden ligger framför eller bakom egot, och huruvida en lärare genom gester kan påverka denna tidsuppfattning. Studien undersöker även hur deltagarnas ålder, studietid, vistelsetid, dialekt, användning av svenska och självrapporterad svenskbehärskning  påverkar dessa föreställningar.      Studien är upplagd som en interventionsstudie, delvis baserad på de la Fuente m fl:s (2014) artikel om rumsliga aspekter av tidsuppfattning. Interventionen bestod av en manipulation av gester i undervisning om tidsbegrepp, i så mån att läraren gestikulerade antingen bakåt eller framåt i samband med framtidsbegrepp (specifika gester varierade efter interventionsgrupp). 32 deltagare delades upp i två interventionsgrupper och deras rumsliga tidsuppfattning undersöktes efter interventionen.      Statistiska analyser visade att interventionen inte hade någon effekt på deltagarnas tidsuppfattning. Övriga bakgrundsfaktorer tyckets heller inte påverka detta beteende.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilken motivationsorientering, integrativ eller instrumentell, som är den mest framträdande bland svenska som andraspråkselever samt vilken motivationsfaktor är den som är mest avgörande för detta. Uppsatsen undersöker även vilka strategier lärarna tar sig till för att väcka och upprätthålla elevernas motivation. Studien är genomförd på en högstadieskola och baseras på både kvantitativ och kvalitativ metod där elevernas enkätssvaren kompletteras med lärarintervjuer. I undersökningen användes även första- och andraspråksinlärningsteorier samt teorier om integrativ och instrumentell motivation vid andraspråkinlärning.   Resultatet visar att eleverna drivs främst av den instrumentella motivationen och att betyget är den mest framträdande motivationsfaktorn. Studieresultatet tyder även på att lärarna är lyhörda och medvetna om motivationens betydelse för andraspråksinlärning eftersom undersökningen visar att deras elever anser sig nöjda med den grad utmaning och motivation som undervisningen erbjuder dem.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur fem pedagoger på fem olika förskolor väljer att arbeta för att stärka det svenska språket hos barn som har svenska som andraspråk. Jag vill jämföra pedagogernas olika arbetssätt, och likheter och skillnader kommer att diskuteras. Syftet är också att fokusera på vilket förhållningssätt fem pedagoger har till barns användning av sina modersmål vid inlärning av ett andraspråk och hur pedagogerna ser på betydelsen av barns modersmål när barnen lär sig ett andraspråk. Jag har använt mig av en kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod. I resultatet framkom det att pedagogerna har en viktig och betydande roll för barnens tillägnande av ett andraspråk. Resultatet visar även att samtliga förskollärare är överens om att ett välutvecklat modersmål gynnar andraspråksinlärningen och när det gäller användningen av modersmålet i förskolan upplevs det som vanligt och tillåtet. Mina slutsatser av studien är att samtliga förskollärare arbetar väldigt medvetet med språkinlärning och stimulering av språket och att de är engagerade och mycket intresserade av sitt arbete med flerspråkiga barn.

Syftet med denna studie är att undersöka hur några lärare, i en viss mångkulturell grundskola, arbetar och stödjer andraspråkselever i deras språkutveckling och lärande samt att ta reda på vilken typ av hjälp och stöd några andraspråkselever själva anser att de behöver och kan ha nytta av i sin språkutveckling och i sitt lärande. Syftet med undersökningen är även att ta reda på hur samarbetet mellan modersmålslärare och klasslärare, på den skolan, ser ut. Undersökningen i denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer där tre klasslärare, fem andraspråkslever och en modersmålslärare har intervjuats. Resultatet visar att samtliga klasslärare har olika strategier som de i sitt arbetssätt använder sig av för att hjälpa och stödja andraspråkselevers lärande samt att klasslärare och modersmålsläraren är överens om att samarbete mellan modersmålslärare och klasslärare behöver förbätras. Slutsatsen i denna studie visar även att alla tre klasslärare och modersmålsläraren är medvetna om vilka svårigheter andraspråkselever har och att klasslärarnas syn på andraspråkselevers svårigheter stämmer överens med de svårigheter som andraspråkseleverna själva uppger att de har – vilket tyder på att det finns bra förutsättningar för dessa elever att få rätt stöd och hjälp i sin språkutveckling och i sitt lärande. I undersökningen framkommer det även att eleverna själva ser kompisar, socialt samspel, modersmålslärare och lärares förklaringar som väsentliga och nödvändiga.

Abstract The present study aims to map out the extent to which bilingual Sweden-Finnish teenagers can make use of their second language Swedish in order to communicate pragmatic information. The main aim is to study whether speakers of a second language can achieve near-native competence in the second language, i.e. whether their conversational style is identical with that of first-language speakers. The material consists of audiotaped simulated dialogues. The starting-point of the analysis is the idea that the conversational strategies used by a speaker reveal his global conversational style. The present study is concerned with very advanced second-language speakers. They were born in Sweden to Finnish families, with Finnish as their first language. The official language in school and elsewhere in society is Swedish. However, they live in a society which is highly bilingual and where Finnish can be used – and is used by the present informants – in everyday life in more informal contexts. Even though the informants can be regarded as very advanced speakers of Swedish, the analysis suggests that their use of Swedish is different from that of the native speakers. Furthermore, the analysis shows no signs of pragmatic transfer from the Sweden-Finnish speakers' first language Finnish into their second language Swedish – or vice versa. The Sweden-Finnish speakers follow a Finnish conversational style when speaking Finnish, but they do not transfer this style into their performance in Swedish. Nevertheless, their conversational style in Swedish deviates from that of native Swedish speakers. / Abstrakt Föreliggande avhandling har som syfte att beskriva tvåspråkiga sverigefinska ungdomars sätt att använda sig av andraspråket svenska när det gäller det pragmatiska språkbruket. Det övergripande målet i analysen är att studera om andraspråkstalare kan nå infödd nivå i andraspråket, dvs. om deras samtalsstil på andraspråket är identisk med infödda talares. Materialet består av simulerade dialoger. Analysen utgår från tanken att de strategier som talare använder sig av i interaktion avspeglar den övergripande, globala samtalsstil som gäller i ett helt samtal. Det gäller här mycket avancerade andraspråkstalare. De är födda i Sverige i finskspråkiga familjer med finska som förstaspråk. Det officiella språket i skolan och i övrigt i samhället är svenska. Det aktuella samhället är dock starkt tvåspråkigt där finska kan användas – och används av de aktuella informanterna – i det vardagliga livet i mer informella kontexter. även om det är fråga om mycket avancerade andraspråkstalare, tyder den aktuella analysen på att det finns drag i deras andraspråk svenska som avviker från de infödda talarnas språkbruk. Analysen avslöjar vidare inga tecken på pragmatisk transfer från de sverigefinska informanternas förstaspråk finska över till deras svenska – eller omvänt. De ser ut att följa den finska samtalsstilen i samtal på finska men överför inte denna stil till samtal på svenska.