I denna uppsats presenteras en studie med syftet att undersöka hur ett fåtal lärare som undervisar i svenska jobbar med texttyper i skrivundervisning samt hur dessa lärare skapar en språklig miljö som främjar alla elevers lärande. Uppsatsen vill dessutom utreda hur de medverkande svensklärarna stöttar andraspråkselevers språk- och kunskapsutveckling och om lärarna använder sig av en explicit undervisning när de undervisar i texttyper. Slutsatsen visar att undersökningens lärare använder sig av en ”traditionell” undervisning som verkar fokusera på erfarenheter som elever med majoritetsbakgrund har. De begrepp och termer som läraren antar är nya eller okända för eleverna förklaras i klass, dock är lärarna medvetna om att somliga andraspråkselever inte har förstått dessa. Undersökningen visar att de medverkande lärarna inte använder sig av något explicit arbetssätt i sin skrivundervisning. Dessa lärare anser att grammatik är för svårt för eleverna att ta till sig och skulle bara försvåra elevernas skrivutveckling. I klasserna verkar det inte finnas ett samtalsklimat som är så viktigt i språkinlärning enligt det sociokulturella perspektivet och genrepedagogiken.

I denna studie undersöks hur elever och lärare uppfattar att andraspråkselevernas språkliga och kulturella bakgrund tas i beaktande i undervisningen. Undersökningen eftersträvar att synliggöra maktstrukturer som är kopplade till språk och kultur som avviker från normen genom att belysa de diskurser som förekommer. Deltagargruppen består av femton elevinformanter som besvarade en enkät och två lärarinformanter som intervjuades. Genom att lyfta fram den viktiga roll som andraspråkselevers språkliga och kulturella bakgrund spelar för deras inlärning har vi undersökt hur elev- och lärarinformanterna ställer sig till detta för att därigenom få en förståelse för hur de uppfattar andraspråksundervisningen. Undersökningens resultat tillhandahåller en bild om att det finns ett spänningsfält mellan andraspråksundervisningen och resten av skolan då den förstnämnda präglas av interkulturalitet, transspråkande och ett trygghetsbehov medan den senare i stället präglas av mångkulturalitet och enspråkighet. Undersökningen påvisar även hur förtryckande normer har letat sig in i andraspråksklassrummet trots sva-lärarnas ansträngningar vilket synliggörs både genom elevernas åsikter och även genom lärarnas språkbruk vilket påkallar vikten av transformativ pedagogik i andraspråksklassrummet.

I den här studien tar vi reda på hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare som inte talar eller förstår det språk som talas i förskolan, i detta fall det svenska språket. Vi tittar på hur pedagoger arbetar och förhåller sig till dessa barn och familjer för att skapa trygghet, samt hur de stöttar barnen för att de ska få möjlighet att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket. Syftet med studien är därför att bygga upp en större förståelse kring praktiska metoder för ett effektivt arbete med flerspråkiga barns trygghet och lärande.Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv med utgångspunkt i Vygotskijs teorier om tänkande och språk, Bowlbys anknytningsteori samt Cummins fyrfältsmodell för att beskriva hur barn kan stödjas och utmanas i en andraspråksinlärning med utgångspunkt i den proximala utvecklingszonen. För att samla in empirin har enkäter skickats ut till 15 förskolechefer i kommunens fem områden med en önskan om att vidarebefordra enkäterna till deras förskolor och medarbetare i området. Det kom in 13 svar på enkäten och dessa svar ligger till grund för analysen. Utifrån studiens resultat kan vi se att pedagogerna arbetar aktivt med att stödja barns språkutveckling såväl på modersmålet som i det svenska språket samtidigt som de strävar efter att tillgodose varje barns behov och trygghetsskapande. Pedagogerna lägger stor vikt vid en god föräldrasamverkan och antyder att det har en stor betydelse för barns trygghet på förskolan. Något som nämns och återkommer i vår studie är att pedagogers språkliga kompetens har betydelse både för barns trygghet och språkutveckling. Dock kan vi i vårt resultat ser att pedagogerna inte arbeta likvärdigt med barns olika språk och att barnen ges olika förutsättningar för en språkutveckling.

Studiens syfte var att undersöka hur andraspråksinlärare identifierade och uppfattade fonologiska vokalkontraster som står i ordpar. Vokalkontrasterna som undersöktes skiljer sig i främre och centrala rundade vokaler. Ett lyssnartest konstruerades och resultaten analyserades med en kvantitativ ansats. Majoriteten av resultaten stämde överens med tidigare forskning inom ämnet och tyder på att andraspråksinlärarna har svårigheter med att identifiera och uppfatta en del främre och centrala rundade vokaler i de flesta av ordparen som användes i lyssnartestet. Dock ska resultaten beaktas med försiktighet, lyssnartestet tog inte hänsyn till deltagarnas ordkunskap vilket kan ha påverkat en del av resultaten. Deltagarna i studien är mellan 16–20 år och läser ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet. Svenskans rundningskontrast ligger till grund för de flesta svårigheterna. Skillnaderna i en del avvikelser kunde förklaras genom att bland annat se över inlärarnas startålder för andraspråksinlärningen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur svenska lågstadielärare ser på tidig språkinlärning, särskilt när det gäller engelskundervisning, samt huruvida litteratur i vid bemärkelse används av dem och, om ja, vilken typ och på vilket sätt. Detta gjordes med hjälp av klassrumsobservationer och intervjuer med fyra lärare. Resultaten visar att lärarna för det mesta använde böcker och andra skrivna texter, medan exempelvis sånger och videos användes i mindre utsträckning. Informanterna ansåg bland annat att eleverna genom litteraturanvändning i undervisningen utvecklar sitt vokabulär och sin läsförståelse, samt att de genom exempelvis högläsning utvecklar sin fantasi och sitt intresse för litteratur.

Genom analys av det språkliga landskapet på ett bibliotek i kombination med intervjuer med tre bibliotekarier har ett biblioteks potential för språkinlärning, integration samt samarbete med SFI undersökts. Resultatet visar att det språkliga landskapet domineras av det svenska språket och de gånger andra språk än svenska eller nationella minoritetsspråk används handlar användningen om information om språkutvecklande aktiviteter för invandrare. Resultatet visar även att det finns en stor medvetenhet hos bibliotekarierna om möjliga förbättringar av det språkliga landskapet. Resultaten visar även att många aktiviteter görs för att främja integrationen på biblioteket, vilket tyder på ett potentiellt fördjupat samarbete mellan biblioteket och SFI som sträcker sig längre än utlån av kursböcker. Slutsatsen är att biblioteket har en stor potential till både språkutveckling och integration för en nyanländ vuxenperson. Bibliotekets relativt neutrala roll kan dessutom motverka utanförskap.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om språkanvändning i 1–3-undervisningen i engelska. De datainsamlingsmetoder som använts är klassrumsobservationer följda av semistrukturerade intervjuer med klasslärarna. Studiens resultat visar att lärarna vill göra språket tillgängligt för alla elever men har olika strategier, vilket även påverkar lärarnas målspråksanvändning. Det visar även att lärarnas inställning till hur målspråket ska användas påverkas av elevernas språkliga nivåer. Studiens slutsats är att det verkar finnas en konflikt mellan lärarnas ambition att tala målspråket och deras ambition att eleverna ska förstå.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ett tvärspråkligt angreppssätt vid läsning av en novell kan ge eleverna en djupare förståelse för det skönlitterära verket, där läsning på modersmålet är den oberoende variabeln. Denna kvasiexperimentella studie genomfördes i en klass i ämnet Svenska som andraspråk nationell delkurs 4 och utformades som ett boksamtal. Studien besvaras primärt genom hypotesprövning. I den kvantitativa jämförelsen, som baseras på en kvalitativ analys utifrån Xenia Hadjioannou och Jane S. Townsends (2015) etnografiska diskursanalys, undersöker vi det bakomliggande motivet till deltagarnas yttranden (drag). För att få en djupare förståelse för boksamtalen genomfördes även semideltagande observationer samt en avslutande enkätundersökning. I den inledande kvalitativa analysen samt under observationerna kan en skillnad mellan grupperna observeras där gruppen som fick läsa novellen på både sitt första- och andraspråk uppvisar en djupare förståelse för novellen. Däremot visar den efterföljande kvantitativa hypotesprövningen inte ett statistiskt signifikant resultat varav resultatet inte kan generaliseras till populationen. Trots att studiens nollhypotes inte kan förkastas tyder studiens kvalitativa resultat på att andraspråkslärare bör använda sig av boksamtal i undervisningen samt ge eleverna möjlighet till läsning på sitt modersmål för att, om inte annat, bejaka elevernas tidigare erfarenheter.

Studier visar att motivation inom andraspråket är allt som oftast ur elevens perspektiv medan det tyder på att det finns en kunskapslucka när det gäller lärarens perspektiv. Den här forskningsstudien har syftet att kartlägga lärares användning av den muntliga engelskan i ämnet engelska i årskurserna 4-6 och lärarmotivation till att tala det engelska språket, samt vad de anser finnas för utmaningar kopplade till den muntliga engelskan. I studien förklaras motivation inom andraspråksundervisning ur lärares perspektiv samt lärarens betydelse i klassrummet. Metodvalen för datainsamlingen blev observation och intervju. Observationssyftet var att studera i vilken utsträckning lärarna använde målspråket i klassrummet. Under intervjuerna fick lärarna berätta deras tankar och åsikter om deras motivation till den engelska undervisningen och den muntliga engelskan. Resultatet visar en bredd på lärarnas motivation och användning av språket, även deras utmaning att få eleverna att våga tala engelska. Resultatet redovisas i slutet av denna studie med en metod- och resultatdiskussion, samt implikationer för yrkesuppdraget och vidare forskning.

Detta arbete föranleds av ett genom forskning och rapporter konstaterat faktum – undervisningen för andraspråkselever uppfyller inte de mål som uttrycks i Lgr 11. Att undervisningen skall anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov, är något som enligt en granskning av Skolinspektionen skolan inte lyckas uppnå. Detta gör att andraspråkselever ofta ges sämre möjligheter till skolframgång, vilket i sin tur kan påverka deras tillgång till maktarenor i samhället.Dessa elevers specifika förutsättningar kan bemötas på en rad olika sätt, i detta examensarbete presenteras ett av dem. Vi undersöker ett språkutvecklande arbetssätt som utgår från gemensamt gjorda upplevelser i en förstaklass. Genom att följa en klass under åtta tillfällen, ville vi få syn på hur en sådan undervisning kan läggas upp, samt hur detta emottas av eleverna. I analysen utgår vi från teoretiker som menar att lärande sker i samspel med andra, att egen språklig produktion är avgörande för andraspråksutveckling respektive att det för en språkligt heterogen elevgrupp är särskilt viktigt att kunna koppla undervisningsstoffet till en kontext. Vi tycker oss genom undersökningen kunna konstatera att den här undervisningen som låter ämnesstoffet kretsa kring upplevelser, med en tydlig struktur runt begreppsinlärning kan innebära just detta: eleverna kan sätta in kunskaperna i en meningsfull kontext som underlättar ett lärande i samspel och ger möjlighet till egen språklig produktion.