I denna uppsats undersöks syntaktiska drag som på olika sätt bidrar till komplexitet i texter skrivna av vuxna inlärare av svenska som andraspråk. Dessa drag benämns som komplexitetsdrag och inkluderar nominala bisatser, adverbiella bisatser, relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut. Först undersöks vilka komplexitetsdrag som utgör indikatorer på utveckling på olika nivåer hos andraspråksinlärare genom att texter från tre grupper i inlärarkorpusen SweLL (Volodina m.fl., 2019) benämnda som nybörjarnivå, fortsättningsnivå och avancerad nivå analyseras utifrån frekvensen av de olika komplexitetsdragen. En jämförelse av de genomsnittliga relativa frekvenserna i respektive grupp visar att nominala och adverbiella bisatser används i mindre utsträckning på avancerad nivå än på lägre nivåer medan attributiva relativa bisatser, adjektivattribut, prepositionsattribut och infinitivattribut används mer frekvent på högre nivåer. En negativ korrelation mellan å ena sidan nominala/adverbiella bisatser och å andra sidan attribut i nominalfrasen observeras också. En kvalitativ undersökning av ett antal textutdrag från materialet indikerar även skillnader mellan grupperna när det gäller användandet av mer eller mindre frekventa verb i konstruktioner med nominala bisatser som komplement, abstraktionsgrad i prepositionsattributen och grad av inbäddning i nominalfrasen. Resultaten ger visst stöd för att Biber m.fl:s (2011, s. 30–31) hypotes att utvecklingen av komplexitetsdrag i engelska sker enligt en förutsägbar ordning i fem steg är giltig även i svenska.

Uppsatsens syfte är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka nio sva-lärares, speciallärares och specialpedagogers erfarenheter av att identifiera och utreda språkintroduktionselever med kognitiva funktionsnedsättningar, samt vilka anpassningar och stöd som erbjuds på språkintroduktion. Undersökningen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med under hösten 2023. Resultatet visar att många faktorer spelar in. Såväl hur skolan arbetar mellan elevhälsoteam och övrig skolpersonal som samarbetet med den överlämnande skolan gällande att vidarebefordra all kartläggning gällande eleven påverkar identifiering och utredning. Stoffträngsel på utbildningarna skapar brist mellan sva-lärare och speciallärare/specialpedagoger, professionerna har liten förståelse för varandras kunskapsområde. Eleven gagnas av att skolan har nära och god kontakt med vårdnadshavare eftersom en relation präglad av misstanke och motstånd kan göra att eleven inte får tillgång till det stöd och utredning den har rätt till då en vårdnadshavare till omyndig elev kan säga nej. Eleven drar även fördelar av att få tillgång till modersmålsundervisning samt studiehandledning på modersmålet. Dels kan detta ge indikationer om eleven har samma svårigheter på modersmålet eller om problematiken är andraspråksrelaterad, dels kan ett stärkt modersmål göra det lättare för eleven att även lära sig det andra språket. Uppsatsen bidrar till förståelse för dessa elevers utbildningsutmaningar.

Syftet med föreliggande systematiska litteraturstudie är att undersöka vad forskning säger om olika främjande arbetssätt i undervisningen av svenska som andraspråk. Den systematiska litteraturstudien utgår från följande teorier: Sociokulturella perspektivet, en modell för inlärning av det kunskapsinriktade språket, translanguaging och interkulturalitet, som kommer analyseras i relation till den forskning som behandlas i studien. Analysens resultat visar att det finns varierade arbetssätt att utgå från för att främja flerspråkiga elevers andraspråksinlärning. Resultatet visar även att det är svårt att peka ut ett arbetssätt som mer effektivt än något annat. Det verkar snarare finnas en mängd underliggande faktorer som inverkar på främjandet av flerspråkiga elevers andraspråksinlärning.

Denna studie syftade till att undersöka relationen mellan andraspråksinlärares typ av motivation (instrumentell eller integrativ) och deras språkfärdigheter i svenskans fonologi och syntax. Genom en enkätundersökning och ett experiment i freeware-programmet ”PsychoPy” undersöktes deltagarnas motivationsnivåer samt deras förmåga att identifiera korrekta och inkorrekta språkavvikelser. Resultatet visade att deltagare med hög instrumentell motivation tenderade att vara mer kritiska till uttalet och hade en tendens att felaktigt bedöma korrekta uttal som inkorrekta, samtidigt som de var bättre på att identifiera faktiskt inkorrekta uttal. Deltagare med högre integrativ motivation visade en signifikant negativ relation med hur väl de identifierar korrekt uttalade vokaler som korrekta. Motivationen visade dock ingen signifikant påverkan på förmågan att identifiera språkliga avvikelser i placeringen av negationer i huvudsatser och bisatser. Dessa resultat ifrågasatte tidigare antaganden om kopplingen mellan motivation och språkinlärning och understryker behovet av ytterligare forskning inom motivationsstudier, särskilt med invandrare som deltagare.

Denna uppsats undersöker tre lärares syn på andraspråkselevers språkkunskaper och hur ämneskunskapen ger elever förutsättning till att klara studierna på Vård- och omsorgsprogrammet. Uppsatsen undersöker även hur sex andraspråkselever på Vård- och omsorgsprogrammet ser på sina möjligheter att klara studierna utifrån de språkkunskaper som de har. Den teoretiska basen är den sociokulturella teorin med fokus på den närmaste utvecklingszonen men även hur andraspråksinlärning sker utifrån det sociokulturella sammanhanget. Studien har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med lärarna och en enkät med eleverna. Svaren transkriberades och bearbetades genom en tematisk innehållsanalys. Resultatet lyfter fram att lärarna arbetar aktivt för att hjälpa eleverna att utveckla sitt språk och få en större förståelse för ämnen som ingår i utbildningen. Detta sker främst genom feedback och kontrollfrågor. Men även diskussioner är en viktig del av lektionerna. Elevernas ämneslitteracitet utvecklas och de berättar att genom lektioner och den arbetsförlagda praktiken får de även en större förståelse för begreppen och en förbättrad kommunikation. En viktig slutsats i studien är tidsaspekten. Eleverna vill ha både mer lektioner och längre tid för att kunna utveckla kunskapen. Ämneslitteraciteten, språksocialisering och att lägga undervisningen på rätt nivå är viktiga delar i utvecklingen av kunskapen hos eleverna. Lärarna ser begreppsutvecklingen som något som sker över tid och eleverna får under den arbetsplatsförlagda praktiken en större säkerhet i språkanvändningen. En snabbare utbildning gynna inte inlärningen och en komvuxutbildning är inte en lösning för att få ut människor i arbete. Det viktiga är att elever som läser på Komvux får den ämneskunskap som yrket kräver och att denna under utbildningen kopplas till praktik och teori och befästs genom användning.

Denna studie handlar om lärares konstruktion om andraspråkighet samt arbetssätt, bemötande och anpassningar för läs-och skrivsvårigheter hos elever med svenska som andraspråk. Syftet med arbetet är att få fördjupade kunskaper om hur lärare konstruerar andraspråkighet, det vill säga hur de skapar och konstruerar sin förståelse av språkliga färdigheter hos elever med svenska som andraspråk. Studien syftar även till att utforska lärares arbetssätt, bemötande och anpassningar för andraspråkselevers språkliga utmaningar inom ramarna för ordinarie undervisning. Vidare bygger studien på kvalitativa forskningsmetoder, som grundar sig på diskursteori och dess olika aspekter såsom socialkonstruktivism, bristdiskurser och maktperspektiv. Metodansatsen inkluderar semi-strukturerade intervjuer med sex verksamma lärare samt etnografiska observationsmetoder, som genomfördes på tre olika skolor i en storstad i Sverige. Resultaten visar att de deltagande lärare har varierande perspektiv om andraspråkighet samt olika former av arbetssätt för att anpassa undervisningen för andraspråkselevers läs- och skrivutveckling. I detta sammanhang betraktar de deltagande lärarna andraspråkighet både som en tillgång och ett hinder för språkutveckling hos elever med svenska som andraspråk. I resultaten framgår det att lärarna anpassar sig till och bemöter andraspråkselever på varierande undervisningsmetoder i syftet med att utveckla deras läs- och skrivförmågor. Några exempel kan vara anpassad undervisning, anpassade läromedel, extra undervisning, bildstöd, översättningsmetoder, användning av digitala hjälpmedel samt språkliga aktiviteter såsom sång, dans, drama, högläsning, kortlek med mera. De översiktliga resultaten visar inga skillnader mellan elever med svenska som förstaspråk (L1) och svenska som andraspråk (L2) när det gäller lärarnas arbetssätt, bemötande och anpassningar inom ramarna för den ordinarie undervisningen. Detta tyder på att lärarna anpassar sitt tillvägagångssätt och bemöter varje elev utifrån sina egna förutsättningar och behov.

Idag är en stor andel av eleverna i svensk skola flerspråkiga. Lärarna måste alltså räkna med att eleverna i klassen behärskar svenska språket i varierande grad. Forskning visar att för att andraspråkselever ska få samma chans som förstaspråkselever att mötas utifrån sina förutsättningar och behov, krävs att alla lärare har kunskaper om hur andraspråksutveckling går till och hur man kan planera och genomföra undervisning som är samtidigt språkutvecklande och kunskapsutvecklande. Men lärarutbildningen prioriterar inte dessa ämnen. Inte heller finns det några formella krav på att grundlärare ska ha dessa kunskaper.   Genom intervjuer med två lärare i årskurs tre undersöks i föreliggande studie hur stor betydelse lärarnas eget driv har för att skapa förutsättningar för en framgångsrik språk- och kunskapsutveckling för andraspråkselever. Resultatet visar att lärarnas eget intresse och engagemang har en nyckelroll i detta. / A large percentage of students in Swedish schools today are multilingual. Consequently teachers must expect varying degrees of Swedish language proficiency of the students in the classroom. Research shows that in order to give second language students the same chance of being met on the basis of their capacities and needs as students with Swedish as their first language have, it is important that all teachers have knowledge of second language development as well as of educational planning and implementation that is developing both language and subject-matter knowledge. Regardless of this finding the teacher education programme does not prioritize these subjects; nor are there any formal requirements that primary school teachers should have these skill sets.   In this study interviews were conducted with two third grade teachers to probe the significance of the teacher's own enthusiasm in creating optimal conditions for the development of the student's language skills and learning. The results show that the teachers' own interest and commitment play a key role in this matter.

The Swedish curriculum for the subject English in upper secondary school clearly states the English should be used“as far as possible” in the classroom. However, the possible amount of first language usage is never mentioned. Thisfact piqued our interest for investigating how much, if any, first language use is beneficial for learning a newlanguage. For this reason, we decided to pose our research questions as follows: What are the different views on theusage of the L1 in an L2 and foreign-language classroom according to the teachers and learners? What has been saidabout only target language usage from a historical and a contemporary perspective? Does the use of the L1 in asecond-language/foreign-language classroom have a positive or negative effect on the learners’ language learning?To answer these questions, we have read and analysed sixteen empirical studies. Firstly, the research shows that bothlearners and teachers prefer to use the second language/target language as much as possible. However, they alsorecognise the benefits that the first language can have. The second question we have answered using both empiricalstudies as well as theorists from second language acquisition research and sociocultural theory. Our literaturedescribes a shift in language learning and teaching, from the bilingual grammar-translation method towards a moremonolingual classroom where the first language has no place. However, the empirical studies signal a new shift insecond-language/foreign-language education, reverting back to a more bilingual approach. Finally, all studies agreethat the first language has a complementary role in the language classroom, and if used properly, it can have apositive effect on language acquisition. Through our results we argue that the first language can increase the learners’motivation, move the tasks along and create a non-threatening environment where learners can feel safe to use thetarget language. Although the first language can benefit second language learning, learners and teachers must beaware of the danger of extensive usage, as it should remain a supplement to the target language.

The rapid development of new technologies and how these are affecting school age children is in this day and age an area of growing importance. In the context of second language (L2) acquisition, it has been noted that spare time activities of a digital nature impact those pupils who spend more time on activities such as online gaming in the target language than average (Sundqvist 2019, 95-103). The aim of the current study was to investigate the possible effect three different digital spare time activities (computer and video games, movies and music) have on listening comprehension. This when English is the dominant language in the activities, and the focus is on 6th grade children. The method used was a comparison made between a language diary homework, consisting of the participants’ estimated number of hours spent on digital spare time activities, and the results of a listening exercise. The results show that there is a positive correlation between the results of the listening comprehension test and the number of hours spent on digital spare time activities. Also, repeated exposure to the target language in a digital spare time context does, therefore, affect second language acquisition to a limited extent. The conclusion was that in order to come to a more conclusive answer regarding the correlation between digital spare time activities and English listening comprehension, more research is needed. / I samband med andraspråksinlärning har det noterats att digitala fritidsaktiviteter påverkar de elever som spenderar mer tid på denna sorts aktiviteter (Sundqvist 2019, 95–103). Syftet med den aktuella undersökningen blev således att undersöka den möjliga effekt digitala fritidsaktiviteter, på engelska, har på just engelsk hörförståelse. De tre utvalda aktiviteterna är här digitala spel, film och musik. Engelska är alltså målspråket och fokusgruppen är sjätteklassare. Metoden som användes var en jämförelse mellan resultaten av en språkdagbok, bestående av det antal timmar som deltagarna angett att de spenderar på digitala fritidsaktiviteter under en genomsnittlig vecka, samt resultat inhämtade från en hörövning. Resultatet visar att det finns en positiv korrelation mellan resultaten på hörförståelsetestet och antalet timmar som spenderas på digitala fritidsaktiviteter. Vidare visade det sig att upprepad exponering för målspråket i ett digitalt sammanhang påverkar andraspråksinlärning i en begränsad utsträckning. Slutsatsen blev därmed att det krävs mer forskning för att komma fram till ett definitivt svar angående sambandet mellan digitala fritidsaktiviteter och engelsk hörförståelse.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om dans på fritiden korrelerade med andraspråkselevers uttal av svenska ordaccenter. För att besvara frågeställningen valdes en kvantitativ studie i form av enkätundersökning och språkfärdighetstest. Undersökningen utfördes på 49 informanter med svenska som andraspråk och information kring dansvanor, och även vanor gällande annan form av idrott, samt ett flertal andra faktorer som var kända för att påverka andraspråksinlärning samlades in. Språkfärdighetstestet bestod av tio meningar som sammanlagt innehöll fem målordpar, där vardera ordpar innehöll ett ord med grav eller akut accent. Den auditiva analysen bedömde om informanterna åstadkom någon separering i det tonala uttalet mellan orden i ordparen. Resultatet visade en signifikant relation mellan den beroende variabeln och predikatorn ”tid i Sverige”. Den deskriptiva statistiken antydde att de informanter som utförde idrott på fritiden fick bättre resultat på språkfärdighetstestet än de informanter som dansade på fritiden. Korrelationsstudien visade på en starkare korrelation mellan språkfärdigheten och intensiteten i dans och idrott än i endast idrott. Interbedömarreliabilitetstestet visade på låg reliabilitet i annoteringen, vilket innebar osäkra slutsatser. Detta ledde däremot till förslag för framtida forskning.