Användningen av autentiska texter i språkundervisningen är ett mångdiskuterat ämne bland forskarna. Denna studie undersöker hur andraspråksinlärare upplever en lektion som fokuserar på arbetet med en autentisk text. Inlärargruppen som deltar i studien är internationella utbytesstudenter som läser svenska som andraspråk i Sverige på nybörjarnivå.I studien används en kvalitativ metod. Insamlade data består av ett frågeformulär med 18 studenters svar utifrån ett gemensamt arbete med en autentisk text.Studiens viktigaste resultat är att det höjde studenternas motivation att lära sig svenska om de fick läsa en autentisk text. Upplevelsen att både kunna förstå och diskutera en text som inte är skriven specifikt för svenskundervisning för vuxna nybörjare var mycket positiv för de flesta studenterna. Vidare kändes lektionen meningsfull för dem eftersom de bland annat kunde lära sig många nya slangord som berörde livet utanför klassrummet.Utifrån resultatet dras slutsatsen att lärarens ansvar att noggrant välja lektionsmaterial för att på bästa sätt främja studenternas intresse och motivation att lära sig målspråket bör betonas. En variation i språkundervisningen kan bidra till en lyckad sådan.

Syftet med studien är att undersöka om det i vissa fall kan förekomma en diskrepans mellan resultatet på de nationella proven och kursbetygen. Sex elever ingår i studien och samtliga eleverna har avslutat sina studier i svenska för invandrare (sfi) i en liten stad i Mellansverige. 24 elevtexter analyseras med hjälp av fyra olika metoder: performansanalys, processbarhetsteorin (PT), svenskans utvecklingsstadier samt Skolverkets bedömningsmatris. Den sistnämnda metoden ska användas och hjälpa lärarna vid bedömnigen av momentet skriva i samband med NP. Resultaten visar att det förekommer skillnader i resultatet av vad eleven producerat och uppnått under en kurs i jämförelse med vad som produceras under ett enda provtillfälle: det nationella provet. Det finns förklaringar till diskrepansen mellan NP-betyget och kursbetyget. Tre av elevernas resultat bedömdes vara på samma nivå under kursen som på det nationella provet. Tre av eleverna bedömdes ha avvikande resultat vid det nationella provtillfället och prestationerna under själva kursen. Det skiftar både upp och ner i betygsskalan. Slutsatsen är att det inte finns enkla och entydiga förklaringar till varför det förekommer skillnader mellan elevers prestationer under en kurs och under ett nationellt provtillfälle.

Syftet med den här studien har varit att undersöka vilka grammatiska strukturer som förekommer i läroböcker för årskurs 4 och hur de följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Då det är vanligt att läromedel förekommer i skolans engelskundervisning är det därför relevant att göra en analys av grammatiska strukturer i tre textböcker som används i årskurs 4. Resultatet har varit tvetydigt då läroböckerna presenterar olika grammatiska strukturer och i olika ordningar. Dock går det att se att de till viss del ändå följer utvecklingsstadierna för grammatikinlärning i engelska. Flera antaganden har diskuterats med däremot har en slutsats gjorts om att användningen av läromedel i undervisningen möjliggör att kursplanens mål följs och ger eleverna möjlighet att uppnå kunskapskraven.

Tillämpningen av ordförrådet är, även för en andraspråksinlärare på avancerad språkfärdighetsnivå, förenat med svårigheter, och utgör oftast den begränsade faktorn.Syftet med studien är att utöka kunskapen om lexikal kompetens och frekvens i användning av akademiska ord i andraspråksinlärares skriftliga textproduktioner på gymnasienivå.Undersökningen är kvalitativ där de akademiska orden först har utvunnits och sedan analyserats.Materialet utgörs av den skriftliga delen i det nationella provet i kursen Svenska som andraspråk 1. Resultatet visar att andelen använda akademiska ord uppgår till 3,6 %. De två mest förekommande orden är artikel och åsikt. De tre mest förekommande ordklasserna är substantiv, verb och adjektiv. Andelen använda ord som uppfyller samtliga kunskapskriterier för lexikal kompetens uppgår till 73 %. 44 % av dessa ord återfinns i antingen instruktionerna för uppgiften eller i det tillhörande texthäftet. De aspekter där minst förståelse uppnås utgörs av orddelar och grammatiska funktioner.Slutsatsen man kan dra av studien är att det föreligger ett behov av en ökad användning och en mer utvecklad lexikal kompetens av akademiska ord i skriftlig produktion bland vuxna L2-inlärare på gymnasienivå, inte minst mot bakgrund av den centrala roll de akademiska orden spelar för L2-inläraren, för att kunna erövra skolspråket och främja fortsatta studier.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fyra lärare i grundskolans tidigare år säger att de arbetar för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning där både elever med svenska som modersmål och elever med svenska som andraspråk undervisas parallellt i samma klassrum. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i form av semistrukturerade intervjuer användes för att undersöka vilka didaktiska metoder lärarna uppger att de använder för att ge andraspråkselever stöd i utvecklingen av deras andraspråk samt vilka styrkor och utmaningar dessa lärare beskriver när det kommer till en integrerad svenska som andraspråksundervisning. Studiens resultat visar att kommunikation och interaktion är viktigt för att andraspråkselever ska få hjälp att utvecklas språk- och kunskapsmässigt. Resultatet visar också att när andraspråkselever inkluderas genom en integrerad svenska som andraspråksundervisning får de ett ökat självförtroende. Det framkommer också att det är viktigt med bildstöd, modersmålsundervisning och studiehandledning för att andraspråkselever ska utveckla sitt språk, sin identitet och sina ämneskunskaper.Denna undersökning har även påvisat att det är av stor vikt att läraren i en integrerad svenska som andraspråksundervisning har en bra planering som utgår från alla elevers behov och att hen får möjlighet till kompetensutveckling för att kunna bemöta andraspråkselevers behov och förutsättningar.

I den här studien kommer elevers språkutveckling med hjälp av digitala hjälpmedel undersökas, med ett extra fokus på L2-elevers språkutveckling. Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers språkutveckling främjas av att använda digitala hjälpmedel i undervisningen. Detta kommer besvaras genom frågorna: På vilket sätt påverkas elevernas språkutveckling av digitala hjälpmedel? Hur används digitala hjälpmedel i samband med L2 inlärning? Vad finns det för fördelar och nackdelar med digitala hjälpmedel i språkundervisningen?   Den litteratur som använts i den här studien har inhämtats ifrån databaserna ERIC och SwePub. Det är mestadels internationell forskning som studien utgått ifrån, samt en artikel som har en nationell utgångspunkt. Litteraturen har analyserats utifrån det sociokulturella, kognitiva och socialkonstruktivistiska perspektivet, för att på så sätt undersöka vilket perspektiv som är mest framträdande i språkundervisning med digitala hjälpmedel. Det resultat som framkommit av studien är att digitala hjälpmedel på många sätt främjar elevers språkutveckling genom bland annat lekfulla lektionstillfällen, ett stort förråd av aktiviteter och genom möjligheter till att koppla samman L1 med L2 på ett nytt och unikt sätt. De fördelar som framkommit har visat sig väga upp för de problem som kan uppstå, problem som dels handlat om tekniska och ekonomiska aspekter. Den teoretiska utgångspunkt som varit mest framträdande genom litteraturen är det sociokulturella perspektivet, då mycket av undervisningen har haft en utgångspunkt i ett socialt klassrum där elever lär sig genom ett samspel mellan lärare och elev.

Flerspråkighet är ett aktuellt ämne i skolans verksamheter på grund av ökad invandring till Sverige. Flerspråkighet har därav blivit vanligare i samhället och barn i de olika verksamheterna behöver stöd i både sitt första språk men även i deras andraspråk. Verksamheter kan se helt olika ut beroende på hur pedagoger arbetar med flerspråkiga elever i skolan och på fritids. Studien fokuserar på hur lärare i fritidshem arbetar med flerspråkighet och flerspråkiga elever. Syftet med studien är att belysa hur lärare i fritidshem främjar lärandet för flerspråkiga elever för att uppnå god språkutveckling utifrån elevernas erfarenheter, bakgrund, kunskaper och vilka möjligheter samt hinder som finns för att uppnå god utveckling och stimulans.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om hur lärares språkanvändning ser ut i engelskundervisningen i årskurs 3, i Sverige. Studien bygger på tre forskningsfrågor: hur mycket tre lärare i årskurs 3 kommunicerar på engelska i sin engelskundervisning, vilka strategier och arbetssätt de använder i engelskundervisningen, samt vilka möjligheter och hinder lärarna upplever med att enbart använda det engelska språket i sin engelskundervisning. I datainsamlingen, som genomfördes i tre kommunala skolor i en kommun i Mellansverige, användes kvalitativa ansatser i form av semistrukturerade intervjuer och observationer. Resultatet visar att lärarna talar mer svenska än engelska i sin engelskundervisning. De använder sig av kodväxling för att lära ut målspråket men även som en strategi för att spara tid i undervisningen. Samtliga lärare i studien är överens om att engelska språket bör ta större plats i undervisningen och tror att eleverna skulle gynnas av att frekvent få exponeras för det. Samtidigt ser lärarna ett hinder i att enbart tala engelska eftersom eleverna saknar tillräckliga kunskaper. Slutsatsen som dras i denna studie är att lärarna överanvänder svenska i engelskundervisningen och att de inte är medvetna om i hur stor utsträckning det sker.

I dagens skola uppvisar många elever svårigheter med att skriva på engelska.Läraren har en viktig roll i elevernas språkutveckling genom att stötta och motivera elevernatill att skriva på engelska. Tidigare forskning visar att elever blir bättre skribenter när eleverna läser och bedömer varandras texter eftersom nya tankar och idéer kring en text dyker upp. Tidigare forskning visar ytterligare att elever uppmärksammar texters innehåll såsom stavning och grammatik men även hur skribenter organiserar och utformar skrivna texter. Denna studie handlar om hur lärare väcker intresse och motivation hos elever i EFL klassrum att skriva på engelska och hur lärare beskriver arbetet med stöttning i skrivundervisningen i ämnet engelska. Studien har genomförts i form av en empirisk studie där en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med fem engelskalärare i grundskolan genomförts. Denna studiesresultat visar att elever motiveras och stöttas med att skriva på engelska när skrivundervisningen relateras och anpassas till elevernas intressen och bakgrunder. Resultaten visar att eleverna stöttas med att skriva på engelska med stöd av både läraren och klasskamraterna och att lärandemiljön är mest effektiv vid par- eller gruppövningar där eleverna ansvarar och samarbetar kring sina skrivuppgifter. Vidare visar resultaten att en varierad undervisning med praktiska inslag gynnar elevernas skrivutveckling och att en undervisning behöver anpassas utifrån elevernas förkunskaper. / <p>Engelska</p>

Målet med denna studie är att belysa hur lärare ser på sin målspråksanvändning iengelskundervisningen. Studien genomförs med hjälp av enkät och intervjuer därrespondenterna är legitimerade lärare som arbetar i årskurs 4–6. Studien baseras utifrån tidigareforskning som tar sitt avstamp i de val lärare gör när det kommer till engelskundervisning, vaddessa val grundar sig på och hur de hjälper eleverna framåt i sitt språkliga kunskapsinhämtande.Studiens empiri inhämtades i form av tre intervjuer med tre olika legitimerade lärare somundervisar eller som har undervisat i engelska, samt enkät där det var totalt 70 respondenter.Studiens resultat visar på att både lärarna som deltog i intervju och de lärare som svarade påenkäten baserar sina val kring undervisningsspråk utifrån den kunskapsnivå eleverna har.Vidare framkom det att lärarna motiverar sin egen språkanvändning i det faktum att elevernabör vara i och kring det språk de ska lära sig för att inhämta kunskap. Engagemang ochmotivation är det som lärarna anser bidrar till att eleverna använder sig av målspråket iengelskundervisningen. Och att det är med hjälp av engagemang och motivation som elevernakan fortsätta framåt i sin språkutveckling. / The aim with this study is to get an overview of teachers’ usage of target language during theirEnglish lessons. The study is conducted through a survey and interviews with teachers thatteach English in year 4-6. The research that this study based on shines a light on the choicesthat teachers make in their teaching, such as, why they use the amount of target language thatthey use and how they motivate their pupils to use target language during the lessons. Thematerial for this study was collected through three interviews with three different teachers anda survey with a total of 70 teachers. When the material from the survey and interviews wereanalysed there was a pattern seen in all of the answers. Teachers base their target language usebased on the current knowledge level that the pupils have. They justify their usage of targetlanguage by stating that it is important for the pupils to be around the language to learn thelanguage. Encouragement and motivation towards the pupils contribute to the pupil’s usage oftarget language. Encouragement and motivation is the main piece that helps pupils further onin their language learning. / <p>Engelska</p>