Abstrakt Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.

No description available.

The purpose of this qualitative study was to examine how family members perceive family support, and to gain a deeper understanding of how the relatives' part is affected by the dementia ill person. The result has been produced by semi-structured interviews with five respondents interviewed individually. The respondents who participated in the study, care for the dementia sufferer husband / wife at home, or the husband / wife has moved to a special housing. The result includes the perception of being a relative of a person with dementia, how they experience support from various parties, if there are any differences between men and women as well as the importance of communication and attitude. Overall it was shown that relatives often felt a sense of security and that they were satisfied with the support they received from the various parties. Communications and treatment were considered an important part in meeting with the professional people, if this would not have worked problems would probably emerge in the different situations.

No description available.

Anhöriga till missbrukare har i låg grad prioriterats av den offentliga sektorn, speciellt när missbruket är dolt. Forskning har visat att anhörigas hälsa påverkas negativt av att ha en närstående med missbruksproblem. De löper risk för att bli medberoende vilket innebär ett möjliggörande för ett fortsatt missbruk hos de närstående. Syftet med denna undersökning har varit att beskriva och analysera anhörigstöd utifrån ett professionsperspektiv. Det insamlade materialet består av fyra kvalitativa intervjuer av socialarbetare inom socialtjänstens vuxenenhet, inom Stockholms Stads stadsdelsförvaltningar.                       Den 1 juli 2009 trädde en ny bestämmelse i Socialtjänstlagen (2001:453) SoL, 5 kap. § 10, om anhörigstöd i kraft. Bestämmelsen om anhörigstöd har haft en ”äldreprägel” och tidigare varit riktad till personer över 65 år. Intentionen med den nya bestämmelsen har varit att utöka anhörigstödet för hela socialtjänstens målområden, därmed även anhöriga till personer med missbruksproblem. Den insamlade empirin i denna studie i likhet med Socialstyrelsens utvärdering av anhörigstöd (Internet 1 Socialstyrelsen 2010; Internet 2 Socialstyrelsen 2011) visar att det inte är självklart att alla inom socialtjänsten ännu känner till bestämmelsen och att det finns faktorer av språk- och kulturskillnader inom socialtjänstens olika målområden. Anhörigstöd har tidigare varit utformat för ”anhörigvårdare” vilket är ett begrepp som inte passar sig väl med anhöriga till missbrukare. Anhörigstöd för anhöriga till missbrukare, inom det studerade området, håller på att utvecklas och visar att den nya bestämmelsen ändå fått genomslag för socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Det återstår dock att se hur bärkraftig den nya bestämmelsen blir och huruvida för Socialstyrelsen, som tillsynsmyndighet lyckas vägleda socialtjänsten i att ett anhörigperspektiv ska genomsyra arbetet med klienter. Socialstyrelsen ska lämna en slutrapport om anhörigstöd till regeringen i december 2014.

Studiens syfte är att undersöka hur anhörigvårdare över 65 år som vårdar en partner i hemmet upplever stöd från olika nätverksaktörer, som t.ex. familj, vänner och professionella. För att kunna besvara frågeställningarna har det gjorts åtta kvalitativa intervjuer med två män och sex kvinnor som har varierad kontakt med det kommunala anhörigstödet. Studien och följande analys utgår ifrån nätverks- och socialt stöd teorier. Studiens resultat visar att upplevelser av stöd varierar hos anhörigvårdare, beroende på hur deras relationer till nätverket ser ut och hur tillgängliga dessa relationer upplevs vara. Det är viktigt att behålla betydande relationer i nätverket eftersom dessa ger stöd på olika sätt. Motivet bakom valet att vårda partnern i hemmet beror på olika orsaker, till exempel att de vill ställa upp för sin maka/make för att man känner samhörighet efter ett liv tillsammans. För att klara vardagen och rollen som anhörigvårdare, har strategier utvecklats för att skapa mening. Vår slutsats är att anhörigvårdare är i behov av stöd för att orka och klara av sin situation. Samhället har en viktig roll att stötta upp i de fall där det informella nätverket sviktar eller saknas. Ett sätt att underlätta tillvaron för anhörigvårdare kan vara att berörd personal får mer kunskap om anhörigvårdarens upplevelse av stöd och huruvida de upplever ömsesidighet i vårdandet eller inte.

No description available.

År 2022 avled 1 254 människor till följd av självmord i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2023a). I enlighet med Suicide Zeros (2021) befolkningsundersökning har en av tio haft någon i familjen som tagit sitt liv medan hälften har känt någon som tagit sitt liv. Självmord resulterar inte bara i en livslång sorg och ökade risker för försämrad hälsa hos anhöriga, det innebär även enorma samhällskostnader och ett stort samhälls- och folkhälsoproblem (Suicide Zero, 2021). Studiens syfte avser att undersöka och analysera vilka professionella stödinsatser som kan erbjudas till respondenterna, i vilken omfattning som stödinsatser kan erbjudas samt hur respondenterna upplevt det erbjudna stödet. Studien är baserad på ett bekvämlighetsurval och totalt 40 respondenter besvarade studiens webbenkät som publicerades genom två ideella organisationer. Studien innehåller teorier kopplade till fenomenologi och Cullbergs teori om kris. Efter avslutad enkätundersökning genomfördes en tematisk analys för att identifiera kopplingar bland svaren i enkäten. Slutsatsen i studien belyser att stöd från omgivningen kan vara mycket viktigt men att det professionella stödet även kunde upplevas som otillräckligt av studiens respondenter.

Syftet med studien är att öka förståelsen om behovet av anhörigstöd för anhöriga till närstående med psykisk funktionsnedsättning, samt relatera dessa behov till befintligt kommunalt anhörigstöd. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med vuxna anhöriga till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar. Resultatet visar att anhörigas behov inte matchas av befintligt kommunalt anhörigstöd. Det främsta behovet för deltagarna i studien är att vård och insatser till deras närstående fungerar och att det finns en samverkan mellan och inom vården och myndigheter. Behov av individuellt och psykologiskt stöd i form av samtal och anhöriggrupper kommer i andra hand. Ett systemteoretiskt perspektiv har använts för att åskådliggöra nödvändigheten av en helhetssyn och för att illustrera komplexiteten när det gäller anhörigas behov och tillgång till stöd. Perspektivet skapar en förståelse för hur anhörigas behov av stöd och befintligt stöd hänger ihop och påverkas i ett större sammanhang. Vidare analyseras empirin utifrån Frasers teori Kampen om behoven. Analysen förklarar hur olika samhälleliga diskurser påverkar hur anhörigas behov tolkas och hur stöd utformas. Studiens resultat är intressant eftersom det belyser och problematiserar ”glappet” mellan vuxna anhörigas, till vuxna närstående med psykiska funktionsnedsättningar, behov av och tillgång till befintligt kommunalt anhörigstöd. Studien är betydelsefull för socialt arbete då resultatet pekar på att bristen på helhetssyn och samverkan inom och mellan vård och myndigheter har negativa konsekvenser både för den närstående och den anhöriga. / The aim of the study is to increase knowledge about the situation for relatives of people with mental health disabilities and to consider their needs in relation to municipal support. The study is based on qualitative interviews with adult relatives of adult people with mental health disabilities. The study shows that the needs of relatives are not compatible with existing municipal support. The primary need for relatives is adequate healthcare and support for their relatives with mental health disabilities and joint action between healthcare and municipal agencies. Individual and psychological needs are secondary. The result is analysed by system theory and the Struggle over needs theory (Fraser 2003). The analysis shows how different societal discourses influence the interpretation of the needs of relatives. The study is important because it highlights and problematizes the discrepancy between the needs of relatives and their access to municipal support. The result is important and relevant for social work since it identifies the absence both of a holistic approach and of joint action between healthcare and municipal agencies, which results in negative consequences for relatives as well as for persons with mental health disabilities.

Antalet personer som insjuknar i stroke ökar ständigt och i takt med detta får allt fler rollen som anhörigvårdare. Ofta känner de sig oförberedda inför den kommande rollen. Trots det ökade antalet anhörigvårdare finns det mycket stöd att få vilket kan tyda på att information om stödet inte når ut. Syftet med uppsatsen är att beskriva anhörigvårdares erfarenheter av att vårda närstående som drabbats av stroke. Genom Axelssons modell för litteraturstudier inkluderades tolv artiklar. Tre huvudteman - Kommunikation mellan anhörigvårdare och sjukvården, Utmaningar som uppstår i hemmet och Den nya rollen - utformades under analysen som sedan kunde brytas ned i sex subteman och presenteras i resultatet. I diskussionen diskuteras t.ex. att relevant information är viktig för motverka många av de orosmoment som kan upplevas i hemmet, att anhörigvårdare behöver egentid för att kunna vila ut och hantera utmaningarna de ställs inför samt vad sjuksköterskor kan göra i sammanhanget. Slutsatserna kan förkortas till: Bemötandet, Vikten av information, Behov av egentid och Hälso- och sjukvårdens rutiner. / Program: Sjuksköterskeutbildning