<p>I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.<strong> </strong></p>

I Sverige ökar antalet anhörigvårdare, detta leder till ökande behov av stöd och information. Att vara anhörigvårdare är oftast en livsuppgift där de positiva upplevelserna är övervägande. Dock upplever många anhörigvårdare känslor som ensamhet, stress, oro, skuld och minskat socialt umgänge. Det finns olika typer av anhörigstöd. I Västerås pågår sedan 2006 projektet ACTION-IT-baserat anhörigstöd. Projektet utvärderas på olika sätt under hösten 2008 och där ingår denna uppföljning. Syftet var att beskriva anhörigvårdares upplevelser av ACTION-IT-baserat anhörigstöd i Västerås. Data insamlades genom intervjuer med sju anhörigvårdare som använt ACTION i 1-2 år och analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras utifrån analysens nio kategorier av upplevelser, där dessa redovisas och förklaras: Behov av stödet, Eget ansvar, Förkovran, Gemenskap, Kraftkälla, Oro att förlora stödet, Samspel, Tidsprioritering och Tillgänglighet. Slutsatserna visar att ACTION är ett välfungerande anhörigstöd som till vis del handlar om att främja hälsa hos anhörigvårdarna. Uppföljning har belyst styrkor med anhörigstödet ACTION men även belyst de områden som behöver vidareutvecklas.

Uppsatsen syftar till att visa hur Försvarsmakten (FM) bör möta och arbeta eller socialt interagera med mammor, för att dessa ska känna sig mer positiva till sina barns deltagande i internationella insatser. Tidigare forskning och information utgiven av FM riktar sig inte specifikt till mammor som i många fall kan vara en väldigt viktig anhöriggrupp för våra soldater och sjömän. Undersökningen fokuserar dels på vilka behov av stöd målgruppen har, men också på hur man ur ett socialpsykologiskt perspektiv ska få mammor att se insatsen som meningsfull. Uppsatsen innehåller information om hur tre mammor har känt sig och upplevt kontakten med FM då deras söner gjort utlandstjänst, hur en mamma känner sig inför att hennes son för första gången ska göra utlandstjänst, hur en chef ur utlandsstyrkan brukar bemöta anhöriga till sina soldater och hur FM´s anhörigstöd allmänt ser ut.

Föräldrar vars barn missbrukar alkohol och andra droger lever med mycket skuld, skam och ångest för sitt barns situation. Barns missbruk innebär ofta både fysiska och psykiska konsekvenser för föräldrar. Föräldrar i en sådan situation är därför i stort behov av stöd. I föreliggande kvalitativa studie jämförs föräldrars och professionellas syn på studiens fem olika teman; att vara förälder till ett barn med drogmissbruk, stöd till föräldrar, bemötande från Socialtjänsten, tillgänglighet och samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med föräldrar, FoU, Socialtjänsten och Öppenvården. Resultatet visar att det finns stöd till föräldrar att tillgå och trots detta uppger de intervjuade föräldrarna att de inte blivit erbjudna stöd. Studien visar att en viktig faktor i stöd från professionella är bemötande och tillgänglighet.

Syftet med studien är att se om och i sådana fall hur 10§ kap5 SoL har påverkat stödet för anhöriga till människor med missbruksproblematik samt att se hur samverkan mellan organisationer används för att underlätta för de anhöriga. I och med att dessa anhöriga är en tyst målgrupp krävs det samverkan för att nå dem då alla inte är i kontakt med socialtjänst eller andra myndigheter.  Fem kvalitativa halvstrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer som arbetar med anhörigstöd på olika sätt. Materialet transkriberades och analyserades sedan genom analysmodellen grounded theory genom att jag hittade olika kategorier delvis utifrån vad informanterna sade och delvis utifrån studiens syfte, efter det hittade jag underkategorier. Resultatet analyserades med stöd utav samverkansteori och implementeringsteori, och visar att så länge samverkan används för den anhöriges bästa fungerar den bra då stödet blir individuellt anpassat efter dennes behov. Det är inte många utav informanterna som har kunnat uttala sig om någon nackdel med samverkan. Flera av informanterna har inte påverkats av lagen fast alla arbetar med anhörigstöd. Den skillnaden som kan ses är att vissa kommuner skapat en ny tjänst efter att lagen kom, men det visar ändå att implementeringen inte har lyckats helt. Resultaten visar också att det kan finnas ett samband mellan samverkan och implementering, för om fler professioner s vet om lagen desto bättre går samverkan mellan verksamheterna, då alla vet vad lagen innebär och kan samverka utifrån den.

I skuggan av varje person i drogmissbruk finns oftast fyra till fem anhöriga som på något sätt dras in i personens beroendesjukdom. Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter anhöriga till personer med drogmissbruk har samt vilka erfarenheter som existerar kring anhörigstöd. Studien utgår från en kvalitativ metod där 39 anhöriga mellan 26-75 år har rekryterats från slutna anhöriggrupper på den sociala plattformen Facebook. Datamaterialet har inhämtats via enkäter i vilka anhöriga har delgett sina erfarenheter genom skriftliga narrativ. Det empiriska materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av konventionell innehållsanalys. För att söka förståelse under analysarbetet har systemteori samt Cullbergs kristeori applicerats på resultatet. Studiens resultat redovisas i tre övergripande teman som besvarar studiens tre frågeställningar vilka innefattar: Starka band har central betydelse, Krisens effekter samt Stöttning ur olika aspekter. Resultatet visar att anhöriga allt som oftast tvingas erfara svåra upplevelser i form av exempelvis oro, rädsla och maktlöshet, vilka vanligtvis resulterar i en negativ påverkan i form av sorg, ångest, depression, stress, sömnsvårigheter samt sjukskrivningar. Vidare visar resultatet att majoriteten av studiens anhöriga har kännedom om olika former av anhörigstöd. Undersökningens centrala slutsats belyser att stödet bör riktas mot familjen som helhet eftersom anhörigstödet inte når ut alla som behöver det fastän det existerar ett stort behov av stöd.

The aim of this study was to understand how care managers are handling caregivers´ self-determination and participation in the assessment routines regarding needs and support. The study has focused on elderly care and caregivers living in a relationship with a partner diagnosed with dementia. Furthermore the study tried to understand the care managers´ views of complications with caregiver support and the priority between physical and mental needs. In this qualitative study vignettes were used as a framework in focus group interviews in two municipalities. The result was divided in the following themes: Self-determination, Complications, The individuals´ needs in the center, Physical and mental needs.  The results were analyzed by the theoretical framework using self-determination, Scott´s institutional pillars with the regulative, normative and cultural-cognitive elements and Bowlby´s attachment theory. The results in this study shows that several factors have impact on caregivers´ self-determination and participation. These complicating factors are presented both at individual and organizational level.

Syftet med den här studien var att analysera anhörigas delaktighet och inflytande i samband med utredning, planering och genomförande av insatser av socialtjänsten till närstående vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning. Materialet som ligger till grund för studiens resultat var 17 semistrukturerade intervjuer med anhöriga till vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning och handläggare inom socialtjänsten. Resultatet visade att delaktighet är ett viktigt anhörigstöd där följande teman uppgavs vara viktiga och positiva för anhöriga; ge och få information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och värna relationen. Följande teman upplevdes som svårigheter av anhöriga; veta saker man inte vill veta, bli lämnad med ansvaret, inte få information/ missbrukad information, svårigheter i relationen med den närstående, tiden har betydelse och sekretess. Följande teman var viktiga och positiva för handläggarna; ge och få information och kunskap, vara till nytta och visa omtanke. Hinder och svårigheter med anhörigas delaktighet ur ett handläggarperspektiv var; sekretess, ”jobbiga” anhöriga, balansgång, gränsen mellan delaktighet och anhörigstöd, felaktig information, tidsbrist, organisationen och arbetsplatskulturen. Gemensamma teman för anhöriga och handläggare var; information och kunskap, vara till nytta, visa omtanke och sekretess. Sambanden mellan alla ovanstående teman gav slutsatsen att det som sker i ett praktiskt samarbete mellan anhöriga, närstående och handläggare vid anhörigas delaktighet i handläggningsprocessen påverkas av det som är viktigt och positivt och det som hindrar och skapar svårigheter, men det påverkas även av i vilken fas anhöriga befinner sig och hur relationen mellan anhöriga, närstående och handläggare ser ut och utvecklas.

Studiens syfte var att undersöka Sveriges kommuners hemsidor angående information omvilket anhörigstöd som erbjuds till dem som vårdar äldre demenssjuka. Staten är tydligmed att anhörigstöd är ett prioriterat område, men ansvaret för utförandet åläggskommunerna. Studien visar på att det saknas tydliga riktlinjer för stödets utformning ochtidigare forskning anses bristfällig inom området. Utifrån granskningen av statligadokument och tidigare forskning konstruerades en analysram där olika stödåtgärder togsi beaktande. För djupare förståelse av presentationen på kommunernas hemsidoranvändes institutionell teori, främst begreppet isomorfism i analysen. Utifrån detta och irelation till kommunernas storlek gällande invånarantal har likheter och olikheterredovisats. Det viktigaste som framkom i studien var att de flesta kommuner tenderar attlikna varandra i det stöd som erbjuds på hemsidorna, men större kommuner verkarerbjuda mer stöd. Tillgängligheten till informationen på hemsidorna gällande anhörigstödvarierade mer. Yrkeskategorin anhörigkonsulent växte fram då stimulansbidragetetablerades men forskning kring betydelsen för utvecklingen av anhörigstöd saknas dock.

Under 1900-talet har synen på ideella organisationer och deras roll i samhället skiftat. Från att ha varit de som i stort sett stod för samhällets sociala omsorg till att ha en marginal roll under välfärdsstatens storhetstid är de nu åter på framfart. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har det från regeringens sida lagt allt mer fokus på att stärka kommunernas stöd till anhöriga som vårdar äldre och sjuka, och framförallt på att ge de frivilliga en roll i detta. Det har avsatts stimulansmedel för ett utvecklat anhörigstöd och ett krav för att få del av pengarna är att kommunerna ska använda minst en femtedel av bidraget till försöksverksamhet med nya eller fördjupade former för samverkan med frivilliga och ideella krafter.I en av Skånes kommuner bedrivs det sedan år 2005 ett sådant projekt och uppsatsens syfte är att kartlägga hur kommunen och de frivilliga upplevt samarbetet i just detta projekt. Dessutom kommer samarbetet att analyseras utifrån teorier om frivilligsektorns roll och samverkan. Det har genomförts sex intervjuer med aktiva deltagare i projektet; tre kommunanställda och en representant vardera från de tre främsta samarbetsparterna Röda korset, Svenska kyrkan och Neurologiskt Handikappades Riksförbund.Resultatet visar på att både de kommunanställda och representanterna från de ideella organisationerna upplever att samarbetet fungerat bra inom anhörigstödsprojektet. Informanterna ser många fördelar med samverkan och tror att de ideella kommer att få en allt större roll inom omsorgsarbetet framöver, dels p g a kommunens minskade resurser och dels p g a att allt fler inser värdet i de frivilligas arbete. / Cooperation between local authorities and voluntary organization concerning support to people who nurse their relatives.