Kring en person med missbruksproblematik finns det ofta en eller flera anhöriga som påverkas av missbrukets konsekvenser och riskerar att drabbas av psykisk, fysisk samt social problematik (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). Den här kvalitativa studien undersöker hur anhöriga till närstående med missbruksproblematik upplever det arbetssätt som personalen har på verksamheten Eken. Eken arbetar främst mot unga vuxna med missbruksproblematik och syftar till att ha ett arbetssätt präglat av tillgänglighet och flexibilitet. Verksamhetens arbete syftar även till att involvera och erbjuda stöd till de unga vuxnas anhöriga. Syftet med vår studie är att undersöka hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik beskriver personalens arbetssätt och hur de upplever att arbetssättet påverkar det egna välbefinnandet samt förmågan att stödja sin närstående. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver anhöriga utformningen av det stöd personalen erbjuder dem? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till det egna välbefinnandet? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till deras förmåga att stödja sin närstående? Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiriskt material genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fem anhöriga, vilka har pågående, avslutande eller avslutad kontakt med Eken. Med en strävan efter att skapa förståelse för intervjupersonernas upplevelser valde vi att analysera studiens resultat utifrån symbolisk interaktionism, ett perspektiv som ämnar beskriva sociala verkligheter med fokus på̊ interaktion och samspelsprocesser (Trost & Levin 2010). De centrala begrepp som användes var coping, delaktighet, kommunikation, allians samt medberoende. Tidigare forskning är begränsad och visar att stöd för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblematik är ett område som är åsidosatt och där det finns ett behov av att utvecklas. Vid analysering av studiens resultat användes tematisk analysmetod med vilken vi avsåg att bearbeta materialet för att finna återkommande teman i den insamlade empirin. Studiens resultat visar att intervjupersonerna beskriver personalens arbetssätt som engagerat, respektfullt och behovsanpassat. Det visar sig även att arbetssättet innefattar möjlighet till kontakt med personalen när som helst under dygnet vilket intervjupersonerna beskriver som en trygghet. Samtliga intervjupersoner uttrycker att kontakten bidrar till minskade känslor av ensamhet och rådlöshet samt att de upplever sig delaktiga i sin närståendes behandlingsprocess. Från resultatet framkommer även att intervjupersonerna kan tillgå stöd i hur de kan bemöta sin närstående genom bland annat rådgivning. / In the surroundings of every person with a drug addiction there is often one or many people that suffer from the consequences of their relative's addiction and are at risk of mental, physical and social problems (Melin & Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). The aim of this study is to examine how relatives are affected by having someone close with a drug addiction and what their interpretations are regarding the support they receive from the organisation called Eken. Eken works mainly with young adults with drug addiction and the organisation aims at having an approach characterized by accessibility and flexibility as well as commitment and support to the young adults' relatives. The main questions of this study are as follows: How do relatives describe how the work that the staff is doing is formed? How do relatives describe what the staff is doing to acknowledge the needs related to their own wellbeing? How do relatives describe how the staff acknowledges the need related to the relatives' ability to support their close relative? Based on the aim of this study a qualitative research approach was chosen. The collection of the empirical data was made through five semi-structured interviews with five relatives. All informants have ongoing, terminating or terminated contact with Eken. In order to create an understanding of what the informants share, we have analyzed the results of the study based on symbolic interactionism, which is a perspective aiming at describing social realities with a focus on the interaction processor (Trost & Levin 2010). The main notions used are coping, participation, communication, alliance and codependency. We discovered that previous research is limited but shows that the area is neglected. When analyzing the results of the study, a thematic analysis method was used. To process the material we looked for recurring themes in the collected material. The results of the study show that the informants describe the staff's way of working as committed, respectful and need-oriented. The working method includes the possibility of contacting staff at any time during the day, which they describe as a security. All informants express that the contact includes both involvement in the young adults' treatment process and reduced feelings of loneliness and perplexity. The results also show that the informants can be supported with how they can deal with their relatives through advice among other things.

Äldre personer påverkas ofta av sina anhörigas välbefinnande. Studier visar på att avsaknad av trygghet kan orsaka lidande både för den äldre och dennes anhöriga. Anhöriga känner sig ofta otrygga då deras närstående flyttar in på äldreboende, men trots det finns det begränsat med forskning om hur vårdpersonalen kan hjälpa de anhöriga att känna sig trygga med den nya situationen. Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser av trygghetsbehov när deras närstående bor på äldreboende. Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats. Fyra anhöriga med närstående boende på kommunens äldreboenden intervjuades enskilt. Kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra huvudkategorier: Den närståendes vardag och vård, Personal, Kommunikation och Organisation. Resultatet visade att anhöriga lade stor vikt vid att den omvårdnad och vård deras närstående fick var personcentrerad och av god kvalitet för att kunna känna en trygghet. Personalens kompetens och kontinuitet hade betydelse för trygghetskänslan liksom att anhöriga hade en bra kommunikation med personalen på äldreboendet. Anhöriga lyfte även att organisationens arbete för att ständigt förbättra den omvårdnad som ges ökade deras trygghetskänsla. Sjuksköterskans betydelse och ansvar i att uppfylla anhörigas trygghetsbehov sågs dels i sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att vården skulle vara personcentrerad och hålla en god kvalitet. Även sjuksköterskans betydelse i handledningen av personal och förbättringsarbeten inom organisationen för att förbättra kvaliteten av vården framkom. Detta relaterades även till hållbar utveckling där behovet av ett helhetsperspektiv belyses för att kunna uppnå ett hållbart äldreboende och en trygghet hos anhöriga med närstående boende på äldreboende. / A lack of security can cause suffering for older adults and their relatives. Relatives often feel insecure when their older family members move into elderly homes, however there is limited research on what the caregiver can do to help relatives feel a sense of security with the new situation. The aim of this study was to describe the relatives' experiences of their need for security when their older family members lives in elderly homes. A qualitative design was used with an inductive approach. Four relatives with older family members living in elderly homes were interviewed. Qualitative content analysis was used and resulted in four main categories: The family members’ daily life and care, Staff, Communication and Organization. The results showed that in order to feel secure the relatives placed importance in that their older family members received person-centred care of good quality. The staff's competence and continuity were important to the feeling of security, as well as that the relatives had good communication with the elderly home’s staff. Relatives also emphasized that the organisation's work to continuously improve the care provided increased their sense of security. The registered nurse's importance in meeting relatives' need for security was seen in the care of the older family members and in the supervision of staff and conduction of improvement work within the organization. Related to sustainable development, there’s a need for a holistic perspective in order to achieve sustainable elderly homes for elderly family members and to achieve security for relatives.

Denna uppsats uppmärksammar hur föräldrar till tonårsbarn med substansbruk upplever sin situation och det anhörigstöd de fått. Syftet är att skapa en förståelse för föräldrars egen situation kopplat till sitt tonårsbarns substansbruk, med särskilt fokus på att undersöka upplevelsen av behandlingsprocessen och egna behandlingsinsatser för föräldrarna på Mariamottagningarna i Skåne samt att få en ökad förståelse för vilka önskemål om förändring och förväntningar som föräldrarna har gällande anhörigstöd. Uppsatsen baseras på nio semi-strukturerade intervjuer med föräldrar till tonårsbarn under 18 år med substansbruk. Föräldrarnas berättelser och erfarenheter analyseras genom Scheffs teoribildning kring sociala band. Resultatet visar en tung belastning och bröda inom föräldragruppen, vars tonårsbarn hade komplexa problembilder. Föräldrarna hamnade lätt i problem- och emotionsfokuserade beteenden. Likaså beskrevs ett inre föräldraproblemfokus som skapade skam och försämrad kommunikation mellan förälder och tonåring och i värsta fall kris i familjen. I vissa fall resulterade detta i att föräldern satte sitt eget liv på paus med ökad risk för stressrelaterad ohälsa. Olika sårbarhets- och skyddsfaktorer hos föräldrarna genererar olika behov vilket talar för ett kartläggande av dessa för att sedan anpassa stöd och insatser till föräldrarna. Föräldrarnas hade blandade känslor kring det professionella anhörigstödet. Ett positivt upplevt anhörigstöd relaterades till en behandlarens eller socialsekreterarens bemötande, kompetens, helhetsperspektiv och samverkan med andra professionella i kontakt med tonåringen. Önskemål från föräldrarna handlade om ökad delaktighet i tonåringens behandling. / This thesis explores how parents of adolescents with substance abuse experience their situation and the support they have received from professionals. The purpose is to create an understanding of the parents' own situation linked to their adolescent’s substance abuse, with a particular focus on examining the experience of the treatment process and interventions for the parents at the Maria treatment centers in Skåne, In addition, the thesis aims to gain an increased understanding of parents´ own expectations, and wishes for change, regarding the provided support. The essay is based on nine semi-structured interviews with parents with adolescents under the age of 18 with substance abuse. The parents' narratives and experiences are analyzed through Scheff’s theory regarding social bonds. The result shows a heavy burden and load within the parental group, whose adolescents have a high level of comorbidity. The parents easily ended up in problem- and emotion-focused behaviors. Likewise, an internal parental problem-focus was described, which created shame and impaired communication between parent and adolescent, and in the worst case a crisis in the family. For some parents this resulted in the parent putting their own life on hold with an increased risk of stress-related illness. Different vulnerability and protective factors within the parental group generate different needs, which speaks for these being mapped in order to adapt support and interventions to the parents. The parents had mixed feelings about the professional support. Positively perceived support was related to a therapist’s or social worker’s reception, competence, overall perspective, and cooperation with other professionals in contact with the adolescent. Wishes from the parents included increased participation in the adolescent’s treatment.

The aim of this study was to identify differences in how the service respite care in ordinary housing is offered to people who are caring for or supporting relatives with dementia in nine municipalities in a region in southern Sweden. The study has focused on organizational factors that may affect the use of the service and the theoretical aspects of professional discretion and assessment principles in social work. To examine this, data was collected from a semi-structured survey (n = 59) directed to assistance officers and chief managers. Secondary quantitative data from a mapping of the nine municipalities support for people with dementia and their relatives was also included in the study. The methods used to analyse data were statistical analysis and quantitative content analysis. The span between equal and individual care have been studied to gain perspective on how local assistance officers and chief managers can adapt the availability and configuration of the service, in relation to the guidelines and the individual's needs. The results of the study show that there are differences in how municipalities offer respite care in ordinary housing for the informal carers and on what grounds they have access to it. There are also differences in the range of the service in some of the municipalities. Respondents estimate that they have wide professional discretion to adapt the service to individual needs, while they feel that the municipality's guidelines should be followed. Furthermore, the results show that use of the service is relatively low in the studied municipalities. To increase the use, respondents believe that security, confidence and trust are especially important in the relationship between the staff in home care services and the carers.

SAMMANFATTNING En utlandstjänstgöring är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Omstruktureringen från allmän värnplikt inom Försvarsmakten till en yrkesarmé med obligatorisk utlands- tjänstgöring har lett till ökat antal berörda anhöriga. Det är väsentligt att stödet till de anhöriga och speciellt till barnen kommer i fokus. Studien riktade sig till de anhöriga och deras uppfattningar kring utlandstjänsten och anhörigstödet. Deltagarna bestod främst av partners eller föräldrar till försvarsanställda i utlandstjänstgöring. De flesta anhöriga som deltog i studien ansåg att anhörigstödet var tillräckligt bra och att deras uppfattning av utlands-tjänstgöringen i stort överensstämde med deras förväntningar. Utlandstjänstens påverkan på barnen kan kopplas samman med hur föräldrarna klarar av att hantera situationen. Studiens anhöriga ansåg att de flesta av barnen uppvisade få reaktioner som kunde kopplas till utlandstjänsten och att barnen varken reagerat positivt eller negativt på föräldrarnas utlandstjänstgöring. Stödet och förståelsen från skolorna var tillräckligt bra. Bland de anhöriga fanns ett stort behov av information som rörde missionen. Brister i kommunikationen mellan de anhöriga och Försvarsmakten noterades, vilka bland annat rörde var information kring utlandstjänsten fanns att tillgå. De största källorna till oro för de anhöriga var ängslan för att deras försvarsanställda skulle drabbas av fysiska eller psykiska skador eller dödas. Trots oron för risker och faror var övervägande delen av de anhöriga positivt inställda till en framtida utlandstjänstgöring. / ABSTRACT A deployment is not a single concern of the defense employee. It is a concern of the whole family. The restructuring from enlistment within the Armed Forces into an employment with compulsory service abroad has led to increased number of relatives. It is essential that the support to the relatives, and especially children of deployed parents, are put into focus. The study was aimed towards the families and their perceptions of the deployment and the family support. The participants of the survey were mainly partners or parents of defense employees in deployment. Most of the relatives who participated in the study felt that the family support was good enough and that their perception of the service abroad in most cases was consistent with their own expectations. The affects of the deployment among children can be linked to the capacity of the parents in the way they are able to handle the everyday situation at home. According to their relatives most of the children involved in the study showed few negative reactions that could be linked to the deployment. The majority of the children responded neither negatively nor positively on their parents’ deployment and the support and understanding from the schools were good enough according to the parents. There was a great demand of information concerning the deployment among the relatives. The study found a deficiency in communication between the relatives and the Armed Forces regarding where to find the information. The relatives’ biggest fears were that their deployed kin would suffer physical or psychological injuries or be killed. However, despite the worries about the risks and dangers, the majority of the relatives were in favor of a future service abroad.

Militärförband utsätts för olika stressmoment i sitt arbete på insats och de behöver optimal förberedelse inför detta, annars kan det få katastrofala följder. Föreliggande studie syftar till att fördjupa förståelsen för den praktiska och mentala förberedelse Försvarsmaktens anställda får inför utlandstjänstgöring och hur den hjälper dem att hantera de olika stressmomenten, samt att bidra med förståelse för hur man kan utveckla denna förberedelse ytterligare. Studien baserades på djupintervjuer med åtta deltagare som tjänstgjort i Afghanistan och analyserades med tematisk analys. Resultatet visade på hur socialt stöd, kamratskap, erfarenhet, mental beredskap, praktisk träning och utbildning gynnar individer i sammanhang med psykologisk stress medan oro för anhöriga och maktlöshet missgynnar, även om det till stor del är individuellt. Detta diskuteras i termer av stress, anpassning, brister, konsekvenser och utvecklingsmöjligheter.

The overall objective of the thesis was to investigate how older family caregivers in rural areas experienced participation in an e-health based caregiver support system. Participants were 95 caregivers allocated to intervention group (n=63) and control group (n=32). The thesis had a mixed method design and is based on four original articles (I-IV). Data was collected through web-camera interviews (I-III), telephone interviews (II,IV) and questionnaires (II,IV) after 1.5 years of using e-health support. Quantitative data was analyzed using comparative statistics, multiple linear regression and logistic regression. Qualitative data was analyzed with content analysis. Article I showed that the caregivers, despite lacking experience from using computers, were able to adopt the new technology, with help from support nurses and family. Caregivers felt e-health helped them to regain social inclusion. Article II had a comparative design, comparing e-health support with conventional caregiver support. Caregivers using e-health were more satisfied with their support and found it to be available, flexible and helping them enhance caregiver competence. Control group caregivers were less satisfied with support and experienced unmet needs. Article III showed that e-health can reduce caregivers’ feelings of isolation. Two themes were created, Expanding the concept of place and Developing networks. Article IV revealed that caregivers used e-health frequently, experienced benefits from using it and had become more independent. Support nurses were disappointed about the decrease in contact with caregivers, and also acknowledged a need for developing the professional nursing role while working with e-health. Conclusions drawn from the findings were that participants experienced benefits from e-health support and it helped them become more independent. Swedish municipalities are obliged to provide caregiver support, the findings from the study are valid to conclude that e-health support are as good as, or even more effective, than conventional support for older family caregivers in rural areas. / Det övergripande syftet vara att undersöka hur äldre anhörigvårdare på landsbygden upplevde att få anhörigstöd via en e-hälsa-tjänst. Avhandlingen hade en mixed method design och bestod av fyra originalarbeten (I-IV). Deltagare i studien var 95 personer, boendes i gles- och landsbygdsområden, som i det egna hemmet vårdade en make eller maka med kronisk sjukdom. Deltagarna var fördelade på interventionsgrupp (n=63) och kontrollgrupp (n=32). Datainsamling skedde efter 1.5 års användning av e-anhhörigstödet, genom web-kamera intervjuer (I-III), telefonintervjuer (II,IV) och frågeformulär (II,IV). Kvantitativa data analyserades genom komparativ statistik, multipel linjär regression och logistisk regression. Kvalitativa data analyserades med innehållsanalys. Artikel I visade att anhörigvårdarna, även om de inte hade någon vana av datorer sedan tidigare, kunde lära sig och bli användare av den teknik och utrustning som ingick i e-anhörigstödet, när de fick hjälp och stöd av anhörigstödjare eller andra. Anhörigvårdarna upplevde att e-anhörigstödet hjälpte dem att återfå social delaktighet. Artikel II hade en komparativ design och jämförde e-anhörigstöd med traditionellt anhörigstöd. De som använde e-anhörigstödet var nöjda med stödet i högre utsträckning än de som fick traditionellt stöd. E-anhörigstödet upplevdes som tillgänglig, flexibelt samt bidrog till att de utvecklade sin kompetens i vårdandet. Kontrollgruppen var mindre nöjd med sitt stöd samt upplevde att de hade behov som inte tillgodoseddes av stödet. Artikel III visade att e-anhörigstöd kan minska anhörigvårdares upplevelse av isolering, dels genom att de upplevde en känsla av att vara på andra platser fast de rent fysiskt befann sig i hemmet, dels genom att de utvecklade sociala nätverk. Artikel IV visade att anhörigvårdarna ofta använde e-anhörigstödet och att de upplevde nytta av att använda det. De blev också mer självständiga vilket ledde till färre kontakter med anhörigstödspersonalen. Personalen kände viss besvikelse över att kontakterna iv med anhöriga minskade och uttryckte att den professionella omvårdnads-rollen behöver utvecklas när e-hälsa införs och tillämpas i vård- och omsorgsarbete. Slutsatser som drogs från fynden i avhandlingen var att anhörigvårdarna hade stor nytta av att använda e-anhörigstöd samt att det hjälpte dem att bli mer självständiga, vilket reducerade deras behov av kontakt med kommunernas anhörigstöd. Sveriges kommuner har en skyldighet enligt lag att tillhandahålla anhörigstöd, med stöd av fynden från den här studien kan man dra slutsatsen att e-anhörigstöd kan fungera lika bra som, ibland till och med effektivare än, traditionellt anhörigstöd.

The purpose of this study is to understand how street-level bureaucrats, working with clients with mental illness, are implementing their statutory obligation of support for family carers who are caring for or supporting relatives with mental illness. The study are based on vignettes and qualitative interviews with social workers in three different municipalities in southern Sweden.   The questions of this study are: • How do the social workers communicate their statutory obligation of support to family carers? • How do the social workers distinguish the family carers? • How do the social workers distinguish the family carers who are in need of support?   Metod: Vignettes and qualitative interviews has been used as methods to gather empirical data. Theory: Theories of street-level bureaucracy has been used as theory in the analyses of the empirical material. Results: The result of this study concludes that the social workers, in lack of policy introduction, communicate their obligation to support family carers within their discretion. The result shows that the majority of the municipalities do not have formalized support for family carers supporting relatives with mental illness. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family carer who is a carer in need of support. How the social workers, within their discretion, distinguish a carer in need affects which family carers who are offered support. The study also concludes that the social workers have different understandings of which family carers are in need of support.

Den som lever i en nära relation till en individ med missbruksproblematik påverkas oftast negativt. Den anhörige kan känna skuld och skam över situationen och det är vanligt att fysiska och psykiska problem för den anhörige förekommer. Studiens syfte är att undersöka vuxna anhörigas behov av stöd. Studien har valt att använda sig av en kvalitativ metod med intervjuer för att få fram ett resultat. Informanterna är vuxna anhöriga till en vuxen individ med missbruksproblem. En kvalitativ innehållsanalys har använts i studien för att undersöka anhörigas upplevelser av stöd. Anhöriga i den här studien har sökt stöd genom anhörigorganisationer som har hjälpt och stöttat de anhöriga till att förstå och klara av sin situation. Anhöriga lever ofta med en känsla att de är ensamma i sin situation och inte vet vart de kan vända sig för att få stöd. Slutsatsen är att anhöriga behöver sociala nätverk som kan ge socialt stöd. I rätt sociala nätverk kan den anhöriga inte bara bli en mottagare av stöd utan också skänka andra anhöriga stöd, vilket stärker dem båda. / The person who lives in a close relationship with an individual with some sort of addiction is usually adversely affected. The relative can feel guilt and shame about the situation and physical and mental problems is common in the relative’s life. The aim of this study is to investigate the needs of support to adult relatives. The study has chosen to use a qualitative method with interviews. The informants are adult relatives of an adult with problems of addiction. A qualitative content analysis has been used in the study to investigate relatives' experiences of support. Relatives in this study have searched for support through organizations for relatives who have helped and supported them to understand and cope with their situation. Relatives often feel that they are alone in their situation and they do not know where to turn to get support. The conclusion of this study is that relatives need social networks that can provide social support. In the right social network, the relative will not only become a recipient of support but also donate support to other relatives, which strengthens them both.

Många anhöriga till officerare som tjänstgjort i internationell insats har upplevt negativa fysiska och psykiska besvär under och efter insatsen. Men hur påverkar detta officeren när denne ska återgå till det ordinarie arbetet eller åka på nästa insats, sett från en psykosocial arbetsmiljöaspekt? Och förändras detta med anledning av de nya lagstadgade kraven om tjänstgö-ringsskyldighet och uppföljningsansvar? Detta handlar en del av studien om. Den andra delen av studien beskriver hur ett framtida anhörigstöd kan utformas, kopplat till de nya kraven. Studien syftar till att ge en ökad förståelse till att officer och anhöriga tillsammans utgör en ge-mensam social ordning och att ge underlag till fortsatt forskning. Vidare syftar studien till att bidra med konkreta förslag till anhörigstöd till myndigheter och organisationer som idag arbetar med det. Studiens empiri erhålls genom djupintervjuer med sex långvariga partner till officerare som kom-pletteras med textempiri. Studien påvisar att det finns tendens till ett meningssamband mellan anhörigas upplevda välbefin-nande och officerens psykosociala arbetsmiljö. Studien föreslår vidare att det framtida anhörigstö-det utformas utifrån principerna erfarenhetsbaserat, flexibelt och tillgängligt, där en begränsad del föreslås bli obligatoriskt. / A lot of relatives to officers who has served in international operations have been af-fected by negative physical and psychological impacts. But in what way has this affected the officer when it’s time to readjust to the normal work or when preparing the next mission from a psychosocial working environment point-of-view? And does this change in accordance with new Swedish laws of official duty and rehabilitation responsibility? That´s the first issue in the essay. The other issue covers how the future Swedish relative support can be designed. The essay has shown a tendency to causality between the relatives’ perception of well-being and the officer´s psychosocial working environment. Further, the essay proposes that future relative support shall be based on the principles previous experienced, flexibility and availability with a limited mandatory part.