In an era where mens violence against women is increasingly recognized as a growing societal issue, this study focuses on the role of next of kins. These next of kins, often overshadowed by the victims of violence, face daily challenges arising from the violence. The study aims to explore the challenges adult next of kins experience in supporting their abused loved ones, the strain on their well-being, and their experiences and needs for support. Using qualitative interviews with ten adult next of kins and an abductive approach, results were analyzed alongside previous research and theories of secondary and vicarious traumatization, codependency, and social exchange theory. The empirical data yielded three main themes: the next of kins care, external support, and the silent burden, further developed into four analytical themes: conditional support, loss of a relationship, involuntary impact on well-being, and in the shadow of the abused.  The findings reveal significant challenges next of kins face in supporting the abused, especially in adapting support to the victims' wishes. The adaptation by next of kins is examined through codependency theory, highlighting strategies used to manage the situation. The study also indicates the psychological and physical impact on next of kins, with symptoms like anxiety, worry, and sleeplessness. Although some symptoms align with secondary traumatization, they more closely fit vicarious traumatization, emphasizing the personal internal change of helping a traumatized loved one. Furthermore, the study underscores the need for increased societal awareness of violence in intimate relationships and its impact on next of kins. Many relatives do not prioritize seeking help for themselves, focusing instead on the victim, and those who seek support often find it lacking due to misunderstanding or lack of knowledge.          This study aims to deepen the understanding of the challenges next of kins face in supporting their loved ones and how they perceive their own support needs. By doing so, it contributes to a relatively new field of knowledge by providing deeper insights into the experiences of next of kin’s and suggesting areas for improvement. / I en tid där mäns våld mot kvinnor alltmer uppmärksammas som ett växande samhällsproblem, fokuserar denna studie på de anhörigas roll. Dessa anhöriga, som ofta är i skuggan av de våldsutsatta, hanterar dagligen den belastande situationen som uppstår av våldet. Studiens syfte är att utforska vilka utmaningar vuxna anhöriga upplever av att stötta sin våldsutsatta närstående, vilka påfrestningar på måendet anhöriga upplever, samt deras erfarenheter och behov av stöd. Genom kvalitativa intervjuer med tio vuxna anhöriga och en abduktiv forskningsansats har resultaten analyserats tillsammans med tidigare forskning och teorierna sekundär och vikarierande traumatisering, medberoende och sociala utbytesteorin. Studiens empiriska data resulterade i tre huvudteman; den anhöriges omsorg, det utomstående stödet och den tysta bördan, vilka ytterligare utvecklades till fyra analytiska teman; det villkorande stödet, förlusten av en relation, den ofrivilliga påverkan på måendet och i skuggan av den våldsutsatta. Resultaten påvisar att anhöriga ställs inför betydande utmaningar i sitt stöd till de våldsutsatta, särskilt när det gäller att anpassa stödet efter de våldsutsattas önskemål. Anhörigas anpassning till situationen undersöks genom medberoendeteorin, som belyser de strategier anhöriga använder för att hantera situationen. Studien visar också hur anhörigrollen innebär en psykisk och fysisk påverkan, med symptom som ångest, oro och sömnlöshet. Även om anhörigas symtom delvis överensstämmer med sekundär traumatisering, matchar de i större utsträckning kriterierna för vikarierande traumatisering, vilket betonar den inre personliga förändringen av att hjälpa en närstående som upplevt trauma. Vidare framhåller studien vikten av en ökad samhällelig kunskap om våld i nära relationer och dess påverkan på anhöriga. Många anhöriga prioriterar inte att söka hjälp för sig själva, då fokus oftast ligger på den våldsutsatta och de som söker stöd upplever generellt ett bristande stöd i form av oförståelse eller okunskap.  Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen om de utmaningar anhöriga möter när de stöttar sina närstående, samt hur de själva upplever behovet av stöd. Med detta bidrar studien till ett relativt nytt kunskapsområde genom att ge en djupare inblick i anhörigas erfarenheter och förslag till förbättringsområden.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om anhörigstöd genom att kritisk granska hur anhöriga till närstående med beroendeproblem konstrueras i lagstiftning och styrdokument för anhörigstöd och hur detta påverkar rätten till, och utformningen av, anhörigstöd. Studien har genomförts med en deduktiv governmentalityansats, ett perspektiv som kännetecknas av ett intresse för hur statens styrningsmentalitet, rationalitet och tekniker för styrning medieras via olika former av lagstiftning, policydokument och operativa riktlinjer. Studien har genomförts med en komparativ ambition som syftat till att jämföra föreställningar om medberoende som en problemkategori med statliga förväntningar på anhöriga som resurs i omsorgen av närstående. Frågeställningarna har behandlat hur och när en anhörig är att förstå som ett problem och resurs, hur råd, stöd och rekommendationer, samt professionella förhållningssätt, skiljer sig mellan anhöriga som vårdar och de som kategoriseras som medberoende och huruvida detta kan förstås i relation till styrningstekniker. Studiens frågeställningar har operationaliserats kring ett teoretiskt grundat analysschema, som väglett textanalys och tolkning av empiri. Analysschemat systematiserades i komponenter för att kritiskt granska empirins diskursiva formationer. Resultaten är presenterade i tre kapitel: Karaktär och förklaringar, Orsaker, aktörer och strategier och Subjektiviteter, auktoriteter och tekniker förstyrning samt i en illustrerande resultatfigur. Resultaten har visat att lagstiftning och policy kategoriserar anhöriga genom att systematiskt tillskriva dem olika egenskaper samt problem och behov, därtill varierande normativa föreställningar om anhörig-närståenderelationen i förhållande till omsorg och utsatthet. Empirin medierar en styrningsmentalitet som isärhåller anhörigkategorier som skilda fenomen, mottagliga för olika former av anhörigstöd, styrningstekniker och professionella förhållningssätt. Missbrukets medikalisering placerar anhörigstödet inom beroendevårdens ansvar. Anhöriga till närstående med beroendeproblem ska därför erbjudas stöd som antingen involverar dem i behandlingsfrämjande beroendevård eller behandlar egna medberoendebeteenden. Råd, stöd och rekommendationer riktade till anhöriga som vårdar kontrasterar ett tydligare omsorgsperspektiv. Anhöriga som vårdar närstående ska erbjudas stöd som underlättar den frivilliga omsorgen genom olika praktiska och administrativa avlastningspaket. Governmentalityanalysen har lett till slutsatsen att idealsubjektet är en autonom och ansvarstagande anhörig som aktivt förhåller sig till anhörigskapets risker genom att efterfråga anhörigstöd i enlighet med den medierade problem- och behovsbilden som tillskrivits tillhörande anhörigkategori. Studien har relevans för det sociala arbetet eftersom lag och policy ger upphov till olika program, åtgärder och insatser på den praktiknära nivån.

<p>The aim of the study was to examine the background and prerequisites for social services responsibility for carers according to the carers’ section in the Social Services Act. How the legislation is perceived and implemented in practice was also studied. The study’s theoretical basis was jurisprudence and the sociology of law. Preparatory work and other sections of importance for the interpretation of the carers’ section in the Social Services Act were also scrutinized. Interviews with four municipal politicians and four local civil servants were conducted. Various factors which affect the prerequisites for the social services duty of care towards carers were identified in the study. By studying the direct effects of legislation various indirect effects were also highlighted. The results showed that legislation is a weak instrument of control in municipalities’ planning and implementation of support for carers. Therefore social services responsibility for carers is unclear and imprecise. For carers themselves it is difficult to know what support they can demand or ask for from social services – municipalities have to offer support for carers but the carers’ section does not give carers any legal right to support.</p>

Since 2010, Swedish municipalities have been required by law to provide support for relatives and family members. The purpose of this study is to understand how three municipalities in Sweden have chosen to implement and design their support for family members and relatives, as previous research shows that the support varies widely between municipalities. This study is qualitative and we have interviewed eight officials who somehow work with relatives and family members in the municipality's activities. Our findings show that the interviewees' experience is that relatives and family members of close relatives with some form of nursing need are often burned out, suffer from high mental stress and make high demands on themselves. The results also show that the municipalities have chosen to prioritize the support to a different extent, and that the support for relatives and family members of the elderly has a longer tradition than the support offered to other family categories.

<p>In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.</p>

In addition to all our soldiers and officers who do military services abroad there are a lot of people who are affected by their choice to contribute, namely their next of kin. This report deals only with those who are next of kin to those who perform service abroad. The purpose of this study is to investigate the relatives' need for emotional and social support as well as practical and economical support. The main question is What kind of practical/economical and emotional/social support do close relatives require when a relative does military service abroad? The method used in this paper is a qualitative research interview. Interviews have been made with four women, who are next of kin to soldiers and officers who are or have been abroad for military services during the last two years. The result of this study is that all respondents have a need for emotional / social support linked to their partner’s deployment abroad; however, people require different types of support. Regarding practical / financial support the informants' needs differ, this is due to their different living situations.

The aim of the study was to examine the background and prerequisites for social services responsibility for carers according to the carers’ section in the Social Services Act. How the legislation is perceived and implemented in practice was also studied. The study’s theoretical basis was jurisprudence and the sociology of law. Preparatory work and other sections of importance for the interpretation of the carers’ section in the Social Services Act were also scrutinized. Interviews with four municipal politicians and four local civil servants were conducted. Various factors which affect the prerequisites for the social services duty of care towards carers were identified in the study. By studying the direct effects of legislation various indirect effects were also highlighted. The results showed that legislation is a weak instrument of control in municipalities’ planning and implementation of support for carers. Therefore social services responsibility for carers is unclear and imprecise. For carers themselves it is difficult to know what support they can demand or ask for from social services – municipalities have to offer support for carers but the carers’ section does not give carers any legal right to support.

Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik. Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete. Fem enskilda intervjuer har genomförts med två anhörigterapeuter, en anhörigkonsulent, en samtalsbehandlare och en rådgivare. En manifest innehållsanalys har valts och tillämpats i denna studie, där resultatet har kategoriserat utifrån "Delaktighetstrappan". I resultatet framkommer det att anhörigkonsulenterna upplever sig arbeta hälsofrämjande utifrån "Delaktighetstrappans" steg: information, konsultation, dialog samt inflytande/delaktighet. Slutsatserna är att "Delaktighetstrappans" ovan nämnda begrepp betyder hälsofrämjande arbete och upplevs som eget hälsofrämjande arbetssätt bland anhörigkonsulenterna. Däremot berörs inte begreppet: medbeslutande, eftersom intervjumaterialet inte omfattar något som kan kategoriseras in i trappans sista steg och blir därav inte berört i studien. / Health Promotion is an important working area in Public Health to improve health in a population. It implies knowledge of Health Promoting factors and well-being. Health Promotion is based on seven basic principles, which participation is one of them. It can be performed in many different settings and by different actors. One of these actors is a relative consultant who works with a risk group, for example family members or relatives of a person with alcohol/narcotic abuse problem. The purpose of this study was to examine how the relative consultant experience Health Promotion. Five individual interviews have been carried out with two relative therapists, a relative consultant, a conversation processor and a counselor. A manifest content analysis has been selected and applied in this study, where the result has been categorized based on "Staircase of participation". The result shows that the relative consultants are experiencing that they are working to Promote Health to relatives, based on steps in "Staircase of participation": information, consultation, dialogue and influence/participation. The conclusions is that the above-mentioned concepts of "Staircase of participation" meaning Health Promotion work is perceived by the relative consultants as their own working methods to Promote Health. However not the concept of: co-decision, because the interview material does not include anything that can be categorized into the last step in the stairs and therefore it has not been addressed in the study.

Kring en person med missbruksproblematik finns det ofta en eller flera anhöriga som påverkas av missbrukets konsekvenser och riskerar att drabbas av psykisk, fysisk samt social problematik (Melin &amp; Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). Den här kvalitativa studien undersöker hur anhöriga till närstående med missbruksproblematik upplever det arbetssätt som personalen har på verksamheten Eken. Eken arbetar främst mot unga vuxna med missbruksproblematik och syftar till att ha ett arbetssätt präglat av tillgänglighet och flexibilitet. Verksamhetens arbete syftar även till att involvera och erbjuda stöd till de unga vuxnas anhöriga. Syftet med vår studie är att undersöka hur anhöriga till unga vuxna med missbruksproblematik beskriver personalens arbetssätt och hur de upplever att arbetssättet påverkar det egna välbefinnandet samt förmågan att stödja sin närstående. Studiens frågeställningar är följande: Hur beskriver anhöriga utformningen av det stöd personalen erbjuder dem? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till det egna välbefinnandet? Hur beskriver anhöriga att personalen uppmärksammar de anhörigas behov relaterat till deras förmåga att stödja sin närstående? Utifrån studiens syfte och frågeställningar valdes en kvalitativ forskningsansats. För insamling av empiriskt material genomfördes fem kvalitativa intervjuer med fem anhöriga, vilka har pågående, avslutande eller avslutad kontakt med Eken. Med en strävan efter att skapa förståelse för intervjupersonernas upplevelser valde vi att analysera studiens resultat utifrån symbolisk interaktionism, ett perspektiv som ämnar beskriva sociala verkligheter med fokus på̊ interaktion och samspelsprocesser (Trost &amp; Levin 2010). De centrala begrepp som användes var coping, delaktighet, kommunikation, allians samt medberoende. Tidigare forskning är begränsad och visar att stöd för vuxna anhöriga till personer med missbruksproblematik är ett område som är åsidosatt och där det finns ett behov av att utvecklas. Vid analysering av studiens resultat användes tematisk analysmetod med vilken vi avsåg att bearbeta materialet för att finna återkommande teman i den insamlade empirin. Studiens resultat visar att intervjupersonerna beskriver personalens arbetssätt som engagerat, respektfullt och behovsanpassat. Det visar sig även att arbetssättet innefattar möjlighet till kontakt med personalen när som helst under dygnet vilket intervjupersonerna beskriver som en trygghet. Samtliga intervjupersoner uttrycker att kontakten bidrar till minskade känslor av ensamhet och rådlöshet samt att de upplever sig delaktiga i sin närståendes behandlingsprocess. Från resultatet framkommer även att intervjupersonerna kan tillgå stöd i hur de kan bemöta sin närstående genom bland annat rådgivning. / In the surroundings of every person with a drug addiction there is often one or many people that suffer from the consequences of their relative's addiction and are at risk of mental, physical and social problems (Melin &amp; Näsholm 1998; Socialstyrelsen 2014). The aim of this study is to examine how relatives are affected by having someone close with a drug addiction and what their interpretations are regarding the support they receive from the organisation called Eken. Eken works mainly with young adults with drug addiction and the organisation aims at having an approach characterized by accessibility and flexibility as well as commitment and support to the young adults' relatives. The main questions of this study are as follows: How do relatives describe how the work that the staff is doing is formed? How do relatives describe what the staff is doing to acknowledge the needs related to their own wellbeing? How do relatives describe how the staff acknowledges the need related to the relatives' ability to support their close relative? Based on the aim of this study a qualitative research approach was chosen. The collection of the empirical data was made through five semi-structured interviews with five relatives. All informants have ongoing, terminating or terminated contact with Eken. In order to create an understanding of what the informants share, we have analyzed the results of the study based on symbolic interactionism, which is a perspective aiming at describing social realities with a focus on the interaction processor (Trost &amp; Levin 2010). The main notions used are coping, participation, communication, alliance and codependency. We discovered that previous research is limited but shows that the area is neglected. When analyzing the results of the study, a thematic analysis method was used. To process the material we looked for recurring themes in the collected material. The results of the study show that the informants describe the staff's way of working as committed, respectful and need-oriented. The working method includes the possibility of contacting staff at any time during the day, which they describe as a security. All informants express that the contact includes both involvement in the young adults' treatment process and reduced feelings of loneliness and perplexity. The results also show that the informants can be supported with how they can deal with their relatives through advice among other things.

Äldre personer påverkas ofta av sina anhörigas välbefinnande. Studier visar på att avsaknad av trygghet kan orsaka lidande både för den äldre och dennes anhöriga. Anhöriga känner sig ofta otrygga då deras närstående flyttar in på äldreboende, men trots det finns det begränsat med forskning om hur vårdpersonalen kan hjälpa de anhöriga att känna sig trygga med den nya situationen. Studiens syfte var att beskriva anhörigas upplevelser av trygghetsbehov när deras närstående bor på äldreboende. Studien hade en kvalitativ design med en induktiv ansats. Fyra anhöriga med närstående boende på kommunens äldreboenden intervjuades enskilt. Kvalitativ innehållsanalys användes och resulterade i fyra huvudkategorier: Den närståendes vardag och vård, Personal, Kommunikation och Organisation. Resultatet visade att anhöriga lade stor vikt vid att den omvårdnad och vård deras närstående fick var personcentrerad och av god kvalitet för att kunna känna en trygghet. Personalens kompetens och kontinuitet hade betydelse för trygghetskänslan liksom att anhöriga hade en bra kommunikation med personalen på äldreboendet. Anhöriga lyfte även att organisationens arbete för att ständigt förbättra den omvårdnad som ges ökade deras trygghetskänsla. Sjuksköterskans betydelse och ansvar i att uppfylla anhörigas trygghetsbehov sågs dels i sjuksköterskans omvårdnadsansvar för att vården skulle vara personcentrerad och hålla en god kvalitet. Även sjuksköterskans betydelse i handledningen av personal och förbättringsarbeten inom organisationen för att förbättra kvaliteten av vården framkom. Detta relaterades även till hållbar utveckling där behovet av ett helhetsperspektiv belyses för att kunna uppnå ett hållbart äldreboende och en trygghet hos anhöriga med närstående boende på äldreboende. / A lack of security can cause suffering for older adults and their relatives. Relatives often feel insecure when their older family members move into elderly homes, however there is limited research on what the caregiver can do to help relatives feel a sense of security with the new situation. The aim of this study was to describe the relatives' experiences of their need for security when their older family members lives in elderly homes. A qualitative design was used with an inductive approach. Four relatives with older family members living in elderly homes were interviewed. Qualitative content analysis was used and resulted in four main categories: The family members’ daily life and care, Staff, Communication and Organization. The results showed that in order to feel secure the relatives placed importance in that their older family members received person-centred care of good quality. The staff's competence and continuity were important to the feeling of security, as well as that the relatives had good communication with the elderly home’s staff. Relatives also emphasized that the organisation's work to continuously improve the care provided increased their sense of security. The registered nurse's importance in meeting relatives' need for security was seen in the care of the older family members and in the supervision of staff and conduction of improvement work within the organization. Related to sustainable development, there’s a need for a holistic perspective in order to achieve sustainable elderly homes for elderly family members and to achieve security for relatives.