No description available.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen leder till utmaningar för hälso- och sjukvården. Incidensen av demens ökar med åldern och är en av de vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, det finns inget botemedel. Den medicinska behandlingen som används mot symptom har flertalet biverkningar. Forskning har visat på hälsofördelar för patienter vid kontakt med vårddjur men på grund av allergi- och infektionsrisk har i stället robotdjur börjat användas som ersättning för levande djur. Syfte: Syftet med studien var att beskriva inverkan av djurassisterad terapi i form av robotdjur hos personer med demenssjukdom. Metod: Allmän litteraturstudie, vilken följde Polit och Becks niostegsmodell, baserat på 18 artiklar av kvalitativ, kvantitativ samt mixad metod. Tematisk analys användes som dataanalys. Resultat: Tre huvudteman identifierades, psykisk inverkan, fysisk inverkan och social inverkan. Primära fynd var övervägande positiva effekter gällande sinnesstämning, livskvalitet, agitation och social interaktion. Slutsats: Användning av robotdjur kan vara ett användbart verktyg för sjuksköterskan vid omvårdnad av personer med demenssjukdom då det visat på goda effekter. Mer forskning krävs för att konstatera inverkan, nytta, design och implementering. / Background: The aging population in the world is challenging to the society and healthcare. Dementia is one of the most common neurodegenerative diseases and there is no cure. Medical treatment is symptomatic and includes many side effects. Research on care animals has shown health benefits for the patients. However, due to allergies and risk of infection, robotic animals could be an interesting substitute to live animals in the care of elderly. Aim: To describe the impact of animal-assisted therapy, i.e. robotic animals, in people with dementia. Method: A literature study based on 18 original articles with qualitative, quantitative, and mixed methods. Thematic analysis was used as data analysis. Results: Three main themes were identified; psychological impact, physical impact, and social impact. The results showed opportunities for development regarding the design of the robot and predominantly positive effects regarding aspects such as well-being, quality of life, agitation, and social interaction. Conclusion: Robotic animals can be a useful tool for nurses when caring for people with dementia, as it has shown beneficial effects. More research is needed to establish impact, benefits, and implementation.

Bakgrund: Djur har sedan länge använts för terapeutiska syften och under 1900-talet växte djurassisterad terapi fram. Hundar anses vara lämpliga terapidjur då de uppvisar beteenden som människor kan tolka tillmötesgående och kravlösa. När en hund används för att uppnå tydliga och planerade behandlingsmål som utvärderas kallas det för hundassisterad terapi (eng. dog-assisted therapy, DAT). Evidensen gällande användandet av DAT inom fysioterapi är begränsad. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda vårdhund inom fysioterapi. Studien avsåg även att belysa på vilket sätt vårdhund används som en del av den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Fem fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades med ett ändamålsenligt urval och ett snöbollsurval. Databearbetningen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ”När vårdhund blir aktuellt”, ”Vårdhund som behandlingskoncept vid fysioterapi”, ”Vårdhundens nyanserade inverkan”, ”Det unika med vårdhundsassisterad terapi” och ”Strategier för att möjliggöra utvärdering”. Vårdhunden ansågs fungera bra som motivator och distraktion för att möjliggöra habiliterande, rehabiliterande eller underhållande träning av fysiska samt psykiska funktioner. Däremot fanns det oklarheter om effekten var kortvarig eller varaktig över tid. Slutsats: Den rådande uppfattningen av DAT inom fysioterapi var övervägande positiv. Mer forskning krävs för att konstatera effekt, nytta och implementering. Sammanfattningsvis rekommenderar ändå informanterna i denna studie att fler fysioterapeuter skulle inkludera DAT i sin behandling, då den kan bidra till ökad fysisk aktivitet och välmående hos svårmotiverade patienter. / Background: Animals have been used for therapeutic purposes throughout history and animal-assisted therapy emerged in the 1900’s. Dogs are considered to be appropriate animals to utilize in therapeutic interventions, due to their attentive and unpretentious behaviour towards humans. When a dog is used in an intervention with a distinct and planned goal that’ll be evaluated it’s called dog-assisted therapy (DAT). The evidence regarding DAT-use within physiotherapy is limited.  Purpose: The aim of this study was to explore physiotherapists views and experiences regarding DAT. The study also intended to inquire how physiotherapists utilized DAT in their interventions.  Method: A qualitative interview study was conducted. Five physiotherapists were recruited through purposive sampling and a snowball sampling. To analyse data a qualitative content analysis was performed. Result: The analysis resulted in five categories: ”When the care-dog becomes relevant”, ”Care-dog as a treatment concept in physiotherapy”, ”The nuanced impact of the care-dog”, ”The uniqueness of care-dog-assisted therapy” and ”Strategies to enable evaluation”. The care-dog was considered to be a great motivator and distraction to enable habilitation, rehabilitation or preservation training of both physical and psychological factors. However, there was uncertainty concerning whether the effect was short- or long-term.  Conclusion: The view of DAT-use within physiotherapy was predominantly positive. More research is needed to establish the effects, benefits and implementation. In summary, the participants in this study recommend that other physiotherapists would include DAT in their treatment, because it could contribute to increased physical activity and wellbeing in unmotivated patients.

Bakgrund Djur tjänar som lojala och betydelsefulla följeslagare, som förser oss med villkorslös kärlek, tillgivenhet, och kamratskap. Varje människa är unik och ska bemötas efter sina förutsättningar. Det humanistiska perspektivet på hälsa, som kopplar ihop själ, kropp, och ande samt ser människan ur ett helhetsperspektiv, överskuggas ofta av den biomedicinska modellen där sjukdom beskrivs som något som drabbar personen utifrån, där denne inte aktivt behöver delta i behandlingen. Då den psykiska ohälsan ökar markant världen över skulle patienter kunna gynnas av fler komplementära behandlingsmetoder som väver in det humanistiska perspektivet på hälsa. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Metod Denna litteraturöversikt är icke-systematisk och har baserats på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design samt tre med mixad metod där den kvalitativa delen inkluderades. Artiklarna inhämtades från de två databaserna PubMed och CINAHL. De granskades därefter utifrån bedömningsunderlaget för vetenskaplig klassificering och kvalitet som används av Sophiahemmets Högskola. En integrerad dataanalys gjordes sedan för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat Resultatet är baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning varav tre artiklar med mixad metod användes som utgångspunkt. Två kategorier identifierades från den integrerade analysen: Förbättrad livskvalitet och Utvecklade relationer. Vidare sammanställdes även fyra underkategorier vilka var: Ökat självförtroende och självkänsla, Ökat välbefinnande, Ömsesidig vänskap samt Ökad samhörighet. Artiklarna beskriver hur personer med psykisk ohälsa upplever djurassisterad terapi. Återkommande i de analyserade resultaten var att djurterapi i dess många olika former verkar ha en direkt samt indirekt positiv inverkan på personer med psykisk ohälsa, där den pådrivande faktorn verkar vara den utvecklade relationen människa och djur. Denna relation blir i sin tur en katalysator till en rad olika faktorer såsom tillit till andra och sig själv, ett ökat självförtroende, samt en förbättrad känsla av sammanhang. Slutsats Att integrera djurassisterad terapi inom omvårdnad för personer med psykisk ohälsa kan vara ett värdefullt verktyg för att stärka människors känsla av sammanhang. Resultaten verkar tyda på att djurassisterad terapi ger en positiv inverkan på den psykiska ohälsan, vilket kan ge underlag till att vidareutveckla denna terapiform som en komplementär behandlingsmetod för att utveckla den psykiatriska vården. / Background Animals serve as loyal and meaningful allies, providing us with unconditional love, affection, and companionship. Each person is unique and should be treated according to their own personal circumstances. The humanistic perspective on health, which connects the soul, body and spirit and views the person from a holistic perspective, is often overshadowed by the biomedical model where illness is described as something that affects the person from the outside, where he does not need to actively participate in the treatment. As mental illness is increasing significantly worldwide, people could benefit from more complementary treatment methods that weave in the humanistic perspective on health. Aim The aim for this literature review was to describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Method This literature review is non-systematic and has been based on 16 scientific articles with a qualitative design which also includes three mixed method ones where the qualitative part was included. The articles were obtained from the two databases PubMed and CINAHL. They were then reviewed based on the assessment basis for scientific classification and quality used by Sophiahemmet University. An integrated data analysis was then done to analyze and compile the results. Results The result is based on 16 scientific articles with a qualitative focus, in which three of those had a mixed method as a starting point. Two categories were identified from the integrated analysis: Improved quality of life and Enhanced relationships. Furthermore, four subcategories were compiled which were: Increased self-confidence, Increased well-being, Mutual friendship, and Increased affinity. The articles describe how people with mental illness experience animal-assisted therapy. Recurring in the analyzed results was that animal therapy in its many different forms seems to have a direct and indirect positive impact on the persons experiencing mental illness, where the driving factor seems to be the developed relationship between human and animal. This relationship in turn becomes a catalyst to a number of different factors such as trust in others and oneself, increased self-confidence, and an improved sense of coherence. Conclusions Integrating animal assisted therapy in nursing care for people with mental illness can be a valuable tool to strengthen people's sense of coherence. The results seem to indicate that animal-assisted therapy has a positive impact on mental illness, which can provide a basis for further developing this form of therapy as a complementary treatment method to develop the field of psychiatric care.

Bakgrund: Djur har under väldigt många år varit en del av människans vardag från början i form av vakt och jaktdjur. Idag används djuren mer som sällskap och familjemedlemmar. Hundar och människor har genom århundradena tillsammans utvecklat ett samspel som gör att de kan kommunicera. Många äldre personer har idag husdjur som enda sällskap när barnen flyttat ut och make/maka gått bort. När personen måste flytta till ett vårdboende kan de bli tvungna att göra sig av med sitt djur för att många vårdboende idag inte tillåter djur där. Syftet med denna studie är att undersöka djurs betydelse för människor inom äldrevård och demensvård. Metoden är en litteraturstudie där 10 både kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade. Resultaten visar att ha djur bland äldre har många fördelar, där ibland att djur väckte positiva känslor hos deltagarna och minnen från när de äldre var barn, minnen som aldrig tidigare talats om på vårdboendet. Även en del negativa aspekter framkom så som att den demenssjuka skulle falla eller snubbla på grund av djuret.Slutsats: Examensarbetet visade att många studier visade resultat som var förväntade att till exempel hundar och även andra djur förbättrar äldre personer och dementas livskvalitet så som ensamheten och sociala förhållande. Det var dock förvånande hur många positiva effekter som djur faktiskt ger en människa som tycker om djur. / Background: Animals have for many years been a part of human's life from the beginning as guard and hunting animals. Today the animals are more companion and family members. Dogs and humans have through the centuries in cooperation developed an interface that allows them to communicate. Many old people currently have pets for company when the children moved out and the spouse's passed away. When the person must move to a nursing home they can be forced to dispose their animals because many nursing homes do not allow animals. The purpose of this study is to investigate animal impact on people in elderly care and dementia care. The method of this study is a literature study in which 10 both qualitative and quantitative research articles are reviewed and processed. The results show that animal among the elderly has many advantages, where sometimes the animals aroused positive feelings among the participants and memories from when they were children, memories that have never before been mentioned in medical accommodation. Despite this, some negative aspects emerged as to the person with dementia would fall or stumble because of the animal. Conclusion: This study showed that dogs and other animals, improve the elderly and senile quality of life such as loneliness and social relationship witch in some extent was expected. However, it was surprising how many positive effects animals actually can give a person who is fond of animals.

I Sverige är demens den fjärde största sjukdomen och i världen förväntas nästan en fördubbling av incidensen ske till år 2030. Det är därför viktigt att finna alter-nativa, kostnadseffektiva behandlingsformer som är effektiva på denna specifika grupp. Syftet med studien var att undersöka djurs hälsofrämjande effekter i vården av individer med diagnosen Alzheimers eller annan demenssjukdom. En litteratur-studie gjordes där tio artiklar redovisas i resultatet. Djur inom Alzheimers- och demensvården visar på positiva effekter i form av minskad agitation och oro, ökad verbal förmåga, ökad kroppskontakt och kontaktsökande samt förbättrad nutrition hos dessa individer. Slutsatsen är att djur kan vara ett effektivt komplement i om-vårdnaden av individer med Alzheimers eller annan demenssjukdom. / In Sweden dementia is the fourth most common disease and in the world the numbers are expected to be twice as high in the year of 2030. Therefore it is im-portant to find alternative, cost-effective forms of treatments that are effective on this specific group. The aim of the study was to examine the health effects of ani-mals in the care of individuals diagnosed with Alzheimer’s disease or other re-lated diseases. A literature review including ten articles in the result was made. Animals in Alzheimer’s and dementia care indicate positive effects such as de-creased agitation and anxiety, increased verbalizations, increase in tactile contact and seeking for contact and improved nutrition among these individuals. The con-clusion is that animals can serve as an effective complement in the care of indi-viduals with Alzheimer’s disease or other related diseases.

This investigation studied the impact of registered therapy dogs assigned to students in order to improve reading skills. The purpose of this study was to determine if children assigned to registered therapy dogs improve significantly in reading achievement and related school performance such as attendance and discipline when compared to students of similar characteristics not assigned to registered therapy dogs. Specifically, the study used data to ascertain whether students assigned to registered therapy dogs improved their reading skills and if these students demonstrated more or less growth than students of similar characteristics not assigned to registered therapy dogs. This study analyzed data from the Canine Assisted Reading Education (C.A.R.E. to Read) program, data collected from the teacher responses to the C.A.R.E. to Read Teacher Questionnaire, and data provided by Brevard Public School District. Repeated measures analyses and descriptive statistics clearly revealed that students assigned to registered therapy dogs demonstrated more reading growth than their peers who were not assigned to registered therapy dogs. Additionally, students assigned to the registered therapy dogs had a more positive attitude toward schoolwork, were more willing to participate in classroom activities, were more successful with higher level thinking skills, and were more self-confident after being assigned to the registered therapy dogs. Recommendations were made to address teacher training concerning classroom environment, higher level thinking skills, and identifying hesitant and resistant learners. Recommendations also were made for additional research on other uses for registered therapy dogs in the educational setting.

Bakgrund: Hundar inom vården har använts under lång tid då de ansetts ha en positiv påverkan på människan. Demens är en sjukdom som väntas öka när allt fler människor lever till en högre ålder. Personer som lever med en demenssjukdom har ökad risk att drabbas av Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) som exempelvis depression, ångest och aggressivitet. Detta kan leda till att personer som lever med en demenssjukdom kan få en minskad livskvalitet. Därför är det betydelsefullt att hitta icke farmakologisk behandling som kan öka livskvaliteten hos dessa individer. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska vårdhundens påverkan på livskvaliteten för personer som lever med demenssjukdom och/eller kognitiv svikt.   Metod: En litteraturstudie av 12 kvantitativa originalartiklar från databasen PubMed.   Resultat: Tre grupper identifierades: ökning av positiva känslor, minskning av negativa känslor och sociala effekter. I resultatet framgick att efter intervention med vårdhundar minskade negativa känslor som exempelvis depression, ångest och ensamhet hos deltagarna. De fick istället en ökning av nöje, njutning och kognition samt en förbättring av både balans och gång. Något annat som ökade var kommunikationen hos deltagarna och deltagandet i sociala interaktioner. Det framgick även att i studierna som mätte livskvaliteten hos deltagarna att livskvaliteten ökade hos de flesta deltagarna efter kontakten med vårdhundarna.    Slutsats: Närvaron av vårdhundar har en positiv inverkan på personer med demens och/eller kognitiv svikt. Det behövs mer forskning på området men resultaten indikerar att vårdhundar kan ha en positiv effekt för individen.

Bakgrund: Djurintervention är ett samlingsbegrepp för när djur används i människans tjänst. Kognitiv sjukdom är en irreversibel progressiv sjukdom. Förlusten av förmågor och självständighet, orsakar lidande för personen med kognitiv sjukdom vilket skapar ett stort behov av icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Teoretiska ramen för aktuell litteraturöversikt är Erikssons perspektiv på vårdande.  Syfte: Syftet är att undersöka effekter av djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvantitativ induktiv ansats och gjorts i form av allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån granskningsmallar av Forsberg och Wengström.  Resultat: Totalt 22 artiklar inkluderades i den allmänna litteraturöversikten. Signifikant effekt av djurintervention på BPSD påvisades i 3/6 studier och i de som undersökte effekterna på agitation påvisades signifikant effekt i 2/5 studier. Det var 7/12 studier som påvisade signifikant effekt över minskade depressiva symtom. Gällande fysiska förmågor var det 2/2 studier som visade signifikant effekt avseende balans, 1/2 på fysiska aktivitet och 0/1 på gångförmåga samt 2/5 studier som påvisade signifikant effekt på ADL. Signifikant effekt avseende livskvalité påvisades i 5/7 studier. Inom engagemang och kommunikation var det 2/3 studier som påvisade signifikant effekt.  Slutsats: Djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom visade sig utifrån de 22 studieartiklarna ha bäst effekt avseende livskvalité, fysiska förmågor avseende balans, depressiva symptom samt engagemang och kommunikation. Inom resterande områden var resultatet varierat. Således behövs vidare forskning för att belägga signifikanta orsakssamband. / Background: Animal-assisted intervention is a collective term for when animals are used for the benefit of humans. Dementia is an irreversible progressive disease. The loss of abilities and independence causes suffering for the persons with cognitive disease which creates a great need for non-pharmacological therapy alternatives. The theoretical model for the current general review is Eriksson’s perspective on caring.Aim: The aim of this study is to explore the health promotion effects of animal assisted intervention on people with dementia.Method: The study has a descriptive design with a quantitative inductive approach and is made in the form of a general review. The search for literature was done in PubMed and CINAHL. The quality was reviewed by using the checklist from Forsberg and Wengström. Result: A total of 22 articles were included in this general review. Significant effect of animal intervention on BPSD was demonstrated in 3/6 studies and in those examining effects of agitation 2/5 studies could show significant effects. There were 7/12 studies that demonstrated a significant effect on reduced depressive symptoms. Regarding physical abilities, there were 2/2 studies that showed a significant effect regarding balance, 1/2 on physical activity and 0/1 on walking ability, and 2/5 studies that showed a significant effect on ADL. Significant effect regarding quality of life was demonstrated in 5/7 studies. Within commitment and communication, 2/3 of the studies demonstrated a significant effect. Conclusion: Based on the 22 study articles, animal intervention as a health-promotion for people with dementia was shown to have the best effect regarding quality of life, physical abilities regarding balance, depressive symptoms as well as commitment and communication. In the remaining areas, the results were varied. Thus, further research is needed to prove significant causal relationships.

Bakgrund: Redan på 1790-talet visades positiva interaktioner med djur ge fördelar för människor. Djur har funnits vid människans sida sedan tusen år tillbaka och under de senaste 50 åren har implementeringen av djurassisterad terapi ökat. Omvårdnadsgrundaren Florence Nightingale talade tidigt om vikten av djurens närvaro inom vården för att underlätta behandlingsprocessen. Tidigare studier indikerar att vidare forskning behövs gällande undersökning av effekterna som djurassisterad terapi har på människans hälsa och välbefinnande.Syfte: Syftet med studien var att beskriva och sammanställa patienters mätbara och erfarna effekt på välbefinnande av djurassisterad terapi inom barnsjukvård.  Metod: En beskrivande litteraturstudie sammanställd från 11 vetenskapliga artiklar. Sju kvantitativa, två mixade och två kvalitativa artiklar.  Huvudresultat: Hundassisterad terapi ökade välbefinnande och påverkade barnens sjukhusvistelse positivt. Terapihundbesöken minskade barnens stress, ångest, irritation, depression och smärta. Barnens känslohantering underlättades och kommunikation samt social interaktion förbättrades av terapiformen enligt föräldrar och vårdpersonal.  Slutsats: Barn uppvisade uppmätta psykologiska, fysiologiska och sociala effekter av hundassisterad terapi som ökade deras välbefinnande samt påverkade deras sjukhusvistelse positivt. Erfarenheter visar att terapiformen uppskattas av både barn, föräldrar och vårdpersonal. Barnet fokuserade och distraherades av terapihunden vilket underlättade behandlingar och minskade komplikationer. Resultatet visar att hundterapi är en gynnsam terapimetod. / Background: As early as the 1790s, positive interactions with animals were shown to bring benefits to humans. Animals have been by man's side for thousands of years, and in the last 50 years, the implementation of animal-assisted therapy has increased. Nursing founder Florence Nightingale spoke early on about the importance of the presence of animals in nursing to facilitate the treatment process. Previous studies indicate that further research is needed regarding the investigation of the effects that animal-assisted therapy has on human health and well-being.Aim: The aim of the study was to describe and compile patients measurable and experienced effect on well-being of animal-assisted therapy in pediatric healthcare.  Methods: A descriptive literature study compiled from 11 scientific articles. Seven quantitative articles, two mixed-methods and two qualitative methods.  Main results: Dog-assisted therapy increased well-being and positively affected the children's hospital stay. The therapy dog ​​visits reduced the children's stress, anxiety, irritation, depression and pain. The children's emotional management was facilitated and communication and social interaction were improved by the form of therapy, according to parents and healthcare professionals. Conclusion: Children showed measured psychological, physiological and social effects of dog-assisted therapy that increased their well-being and positively affected their hospital stay. Experience shows that the form of therapy is appreciated by both children, parents and healthcare professionals. The child was focused and distracted by the therapy dog, which facilitated treatments and reduced complications. The results show that dog-therapy is a beneficial therapy method.