The main purpose of this examination paper has been to do a review of recent scientific and evaluated studies performed on children 0-15 years of age, treated with an animal as an assistant to the therapist/professional. The key term is Animal Assisted Therapy (AAT). Our focus has been to describe in what fields these kinds of studies have been performed, what the results are and how effective they have been. As a supplement to our study we have performed 8 short telephone interviews with professionals in the same field of occupation corresponding to the studies we have summarized. Our results concerning the studies show that there has been a positive outcome in the treatment of children and adolescents and AAT. This agegroup show an increase in for example; social skills, communication and maintaining focus. The results in our interviews show that there is poor knowledge in the research done in the area of AAT, that AAT is not used in these areas in Stockholm though the interest in the method seems large. As theoretical frameworks we have used the biophilia hypothesis and Winnicotts theory of the transition object.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. / Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

Arbetsterapi ämnar möjliggöra utförande av meningsfulla aktiviteter för klienter. Djur ger positiva effekter på människans fysiska, mentala och sociala funktioner som kan öka dennes aktivitetsförmåga, vilket är en förutsättning för aktivitetsutförande. Syftet var att kartlägga forskning kring djur i relation till arbetsterapi samt betydelsen djuren har på individens aktivitetsliv. Metoden var en systematisk litteratursökning som gjordes med 14 valda sökord i sju databaser som slutligen gav 15 artiklar för analys. I resultatet identifierades forskningsområdena djurägarskap och djurterapi. Hund var vanligaste djuret för ägarskap och terapi, följt av katt och häst. Personer som utförde aktiviteter med djur hade olika typer av diagnoser och utförde dessa inom samtliga aktivitetsområden. Den vanligaste funktionsnedsättningen för djurägare var fysisk och för djurterapiklienter psykisk. Aktiviteterna utfördes främst i hem- och samhällsmiljöer. Författarna konkluderade att möjligheter för implementering av arbetsterapi med djur i Sverige finns men att det kan finnas faktorer som försvårar processen. En lösning för implementering skulle vara att arbetsterapeuten arbetar med djur/husdjur i klientens hem- och samhällsmiljö. / Occupational Therapy aims at assisting clients in the performance of occupations. Animals have a positive effect on humans’ physical, mental and social functions that can increase the individuals’ occupational ability, which is a prerequisite for occupational performance. The aim was to describe research regarding the relation between animals and occupational therapy and the impact the animals have on individuals’ occupational lives. The method was a systematic literature search, conducted with 14 selected words in seven databases, and this resulted in 15 articles for analysis. In the result, animal ownership and animal-assisted therapy were identified as areas of research. Dogs were the most common animals for ownership and therapy, followed by cats and horses. Persons who performed occupations with animals had a variety of diagnosis and performed them in all occupational areas. The most common disability for animal owners were physical and for therapy clients psychiatric. Occupations were conducted primarily in home and community environments. The authors concluded that there is a possibility of implementing occupational therapy with animals in Sweden, but there may be factors that can complicate the process. A solution for implementation would be that the occupational therapist works with animals/pets in the clients’ home and community environment.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse sällskapsdjur har för den äldre människans livskvalité och omvårdnad. Metod: En systematisk litteraturstudie med femton studier med kvantitativ ansats. Datainsamlingen gjordes i databasen ELIN och PubMed och genom manuell sökning av tidsskrifter. Huvudresultat: På ett äldreboende visade en studie att kanariefågel ökade livskvalitén, den självupplevda psykiska statusen och känslan av autonomi. Sociala interaktioner ökade i samband med Animal Assisted Activity och gav andra diskussionsämnen än de egna sjukdomarna. Forskare från USA hävdar att interaktionen mellan människa och djur har en social och lugnade effekt hos människor som har diagnosen Alzheimers sjukdom. Besök av en hund på ett äldreboende visade en signifikant förbättring av tillfällig sinnesstämning i interventionsgruppen men minimala förändringar i kontrollgruppen. Studier visade att anspänning, depression, utmattning och förvirring kan minska bland populationen när ett äldreboende har en bofast hund och ge ett förbättrat hälsotillstånd. Ett akvarium på ett demensboende kan ge ett ökat intag av mat och med det en minskning av näringsdrycker och en ökad autonomi. Flera studier visade positiva beteendeförändringar på problembeteenden hos dementa med hjälp av sällskapsdjur. Slutsats: Sällskapsdjur har en positiv effekt hos äldre människor och kan påverka omvårdnaden.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa hur djur i omvårdnaden för äldre inom särskildaboende påverkar äldres psykosociala välbefinnande. Metod: En systematisk litteraturstudiemed 15 kvantitativa artiklar. Artiklarna söktes i sökmotorn ELIN samt databaserna Cinahl,PubMed och Science Direct. Studier har också erhållits via manuell sökning. Huvudresultat:Studier visade på att djur inom särskilda boenden påverkade äldres psykiska och socialavälbefinnande till det bättre. Forskningsresultaten visade på att förekomsten av depressionerminskade. Djurterapi förbättrade även den sociala interaktionen hos de äldre då fler spontanakontakter uppstod. Personer som drabbats av Alzheimers sjukdom tenderade att bli mindreoroliga. Den icke verbala kommunikationen med djur ansågs värdefull för de äldre. Studiervisade även att likvärdiga positiva effekter påvisades genom sällskap med människor i form avvolontärer likaväl som med hundar. Slutsats: Flertalet studier visade på att med hjälp av djurenblev de äldre gladare, mer sociala och upplevde mindre ensamhet. Det fanns få vetenskapligastudier ur sjuksköterskans synvinkel samt genomförd inom Nordens länder.

Increasing evidence illustrates an involvement of stress in a large variety of physical and mental illness. Together with the evolutionary development of the social behavior in humans, the traditional interpretations of the attachment theory and the social support theory underscores the importance of affection, belonging and appreciation for human well-being. Not only can an imbalanced stress system be the cause of severe pathological consequences, insufficient social contact can also hamper recovery. Frequent usage of animals in various settings steadily illustrates both physiological and psychological benefits on both the young and the old, the healthy and the ill. Through the study of neurobiological factors, with oxytocin as a central mediator of social behavior and its  impact in turn on the stress- and cortisol system, this paper examines the possibility of animals to function as social support. The potential of animals to reduce the suffering in patients with stress related psychiatric disorders, such as the highly frequent exhaustion disorder, human-animal interactions might offer a non-invasive complementary tool to current treatment methods.

Bakgrund: Antalet patienter med ångest ökar och orsakar ofta ett lidande för patienten. Sjuksköterskan har omvårdnadsansvar att lindra detta lidande. Olika djurterapier förekommer i vården för att behandla olika besvär, till exempel Animal Assisted Activity (AAA) och Animal Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan djur har på patienters ångest. Metod: Studien har genomförts som en litteraturstudie baserad på kvantitativa studier(n=12). Resultat: I samtliga studier framkom en sänkning av ångest vid djurterapier och i sju av studierna var det en statistiskt säkerställd sänkning. Resultatet visar främst en sänkning hos patienter som vårdas inom psykiatrin men även patienter inom den somatiska vården påverkades positivt av djuren. Diskussion: En sänkning av patienternas ångest visar att djur inom vården har en lugnande inverkan. Dock går det inte att utesluta att sänkningen berodde på andra faktorer såsom aktivitet, arbetsuppgifter eller ökad nivå av enskild uppmärksamhet. Slutsats: Djur kan vara ångestsänkande och därmed lindra patienters lidande. Kunskap som sjuksköterskan bör ha med sig i sin yrkesutövning är den inverkan djur har i patienters vårdmiljö eller i samtalsämne när vårdtagare önskar detta. / Background: The number of patients with anxiety has increased and causes often suffering for the patients. The registered nurse has a responsibility to ease patients suffering. Animals can be used in care as pet therapy, which branches into two main areas: Animal Assisted Activity (AAA) and Animal Assisted Therapy (AAT). Aim: The purpose of this study was to investigate the impact of animals in patients with anxiety. Method: The study was performed as a literature review based on twelve quantitative studies. Result: There was a reduction of anxiety in connection with animal interaction. The result shows mainly a decrease of anxiety for patients treated in psychiatric wards but also for patients treated in somatic wards were positive affected. Discussion: A reduction of anxiety indicates that the experiences with animals were calming for the patients. However, we cannot exclude that the change in anxiety levels depends on other elements such as activity, work assignments or an increased level of individual attention. Conclusion: Animals can decrease anxiety and the patients suffering. That knowledge is important for the registered nurse when integrating animal in the environment or in conversation with the patients. Consideration should be taken for patients allergic to animals.

Background: Animals are used in several health care areas and have been shown to promote many aspects of patients’ health. Animals have potential for use in nurses’ health promotion work. Nurses need a deeper understanding of the importance and health-promoting properties of animal-assisted therapy. Aim: The aim was to describe the importance of animal assisted therapy for patients’ health. Methods: A literature review was conducted based on ten nursing science studies with both qualitative and quantitative approaches, which were selected after critical review. Only articles that corresponded to the purpose of the literature review were included. The authors read the selected articles thoroughly and compared the similarities and differences in the articles’ results. The results were compiled in different categories. Results: The results show that animal-assisted therapy has a positive impact on three categories: bodily health, psychological well-being and social interplay. Bodily health includes physical activity and physical presence. Psychological well-being includes emotions and self-perceived health and well-being. Social interplay includes the interaction with animals and other people. Discussions: The strengths of the literature review that are discussed in the methodological discussion are the chosen databases, the combination of quantitative and qualitative articles, the quality assessment of articles and the articles’ geographical spread. One weakness that is discussed is the possibility of misinterpretation in the analysis of the quantitative results. The results are discussed in relation to Eriksson's (1989) theory of nursing "tend, play, learn”. “Play” is the part of Eriksson's theory that emerges most clearly in the results. “Learning” also plays a distinct role in the outcome but “tending” does not emerge quite as clear. The result also has a strong connection to the nursing metaparadigm “health”. / Bakgrund: Djur används i flera områden i sjukvården och har visat sig främja många aspekter av hälsa för patienter. Djur kan med fördel användas i sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Sjuksköterskor behöver en bredare insikt i den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienter och dess hälsofrämjande egenskaper. Syfte: Syftet var att beskriva den djurassisterade omvårdnadens betydelse för patienters hälsa. Metod: En litteraturöversikt genomfördes baserad på tio vetenskapliga studier med både kvalitativa och kvantitativa ansatser, vilka valdes ut efter kritisk granskning. Endast artiklar som svarade mot litteraturöversiktens syfte inkluderades. Författarna läste de utvalda artiklarna grundligt och jämförde likheter och skillnader i deras resultat. Resultaten sammanställdes i olika kategorier. Resultat: Resultatet visar att djurassisterad omvårdnad har en positiv inverkan på tre kategorier: kroppslig hälsa, psykiskt välbefinnande samt socialt samspel. Den kroppsliga hälsan omfattar bland annat fysisk aktivitet och fysisk närvaro. Den psykiska välbefinnandet innefattar känslor samt självupplevd hälsa och välbefinnande. Det sociala samspelet inrymmer interaktion med djuret och andra människor. Diskussion: Litteraturöversiktens styrkor som diskuteras i metoddiskussionen är använda databaser, kombinationen av kvantitativa och kvalitativa resultatartiklar, kvalitetsgranskning av artiklarna samt artiklarnas geografiska spridning. Svagheter som diskuteras är risken för feltolkning vid analys av och begränsad djupförståelse i de kvantitativa resultaten. I resultatdiskussionen relateras resultatet till Erikssons (1989) omvårdnadsteori “ansa, leka, lära”. Lekandet är den del av Erikssons teori som framträder tydligast. Även lärandet spelar en tydlig roll i resultatet men ansandet framträder ej lika tydligt. Resultatet har även en stark anknytning till konsensusbegreppet hälsa.

Bakgrund: Ett grundläggande emotionellt behov hos människan är fysisk beröring, som vid vissa sjukdomstillstånd kan vara svåra att tillfredsställa inom vården. Effekten av beröringen gör att människan blir mer avslappnad, samma effekt kan en person få från fysisk beröring av sällskapsdjur. Djurassisterad terapi kan användas som en kompletteringsbehandling inom sjukvården. Syfte: Att beskriva vilka djurarter som används i djurassisterad terapi och på vilket sätt de kan användas i vården för rehabilitering och habilitering av patienter. Syftet var vidare att beskriva om det har effekt på hälsan och i så fall vilken effekt det har. Metod: Litteraturstudie med 11 utvalda artiklar från databaserna CINAHL, PubMed och Google scholar. Artiklarnas kvalitet granskades, resultaten analyserades och presenteras efter studiens frågeställningar. Huvudresultat: Flertalet djurarter kan användas för djurassisterad terapi vid både psykisk och fysisk ohälsa. Terapin, oavsett djurart och utformning hade en stressreducerande och avslappnande effekt på studiedeltagarna. Detta antas bidrar till den reducerade symtomproblematiken som de upplevde. Den positiva effekten varade framförallt under tiden för terapins genomförande. Även personalen upplevde en minskad stress och en ökad känsla av tillfredställelse med sitt arbete, vilket kan ha bidragit till terapins effekt på deltagarna. Slutsats: Individanpassad djurassisterad terapi kan ha god effekt som en kompletterande behandling på patienters upplevda hälsa i de fall där patienten är öppen för att delta i denna form av terapi. / Background: A basic emotional need of humans is physical touch, which in certain disease states may be difficult to satisfy in healthcare. The effect of physical touch reduces stress and enables humans to become more relaxed, the same effect may be attained by a physical encounter with an animal. Animal-assisted therapy, also referred to as pet therapy can be used as a complementary treatment in healthcare. Aim: To describe the species used in animal assisted therapy, in which way they can be used in the care of rehabilitation and habilitation of patients. A further aim was also to describe if it has an effect on human health, if so, what effect it has. Methods: A literature review, with 11 articles from the databases CINAHL, PubMed and Google Scholar.  Main results: Most animal species can be used for animal assisted therapy in both mental and physical health. The therapy, regardless of species and design had a stress-reducing and relaxing effect on study participants. This is believed to contribute to the reduction of symptoms they experienced. The positive effect lasted especially during the time of the therapy's intervention. The staff experienced a reduced stress and increased feelings of satisfaction with their work, which may have contributed to the therapy's effect on participants. Conclusion: Personalised animal assisted therapy may be effective as an adjunctive treatment in patients' perceived health in cases where the patient is open to participate in this form of therapy.

No description available.