No description available.

Syftet med min undersökning var att belysa förutsättningen för studie- och yrkesvägledaren att utföra sitt uppdrag beroende på rektors strategier att implementera studie- och yrkesvägledning i hela organisationen. Detta ämnade jag belysa på en kommunal gymnasieskola ur ett ledarskaps och organisationsperspektiv. De två frågeställningarna var på vilket sätt påverkas studie- ochyrkesvägledarens förutsättningar att utföra sitt uppdrag beroende av hur implementeringen av att studie- och yrkesorienteringen skett i organisationen samt på vilket sätt ledarskapet och organisationen av studie- och yrkesvägledningen kan underlätta för studie- och yrkesvägledarenatt utföra sitt uppdrag i organisationen. Jag utförde undersökningen med hjälp av kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer. I undersökningen intervjuades tre rektorer och tre studie- och yrkesvägledare. Resultatet i min undersökning visar att om inte studie- och yrkesvägledningen implementeras som hela skolans ansvar kommer inte heller studie- ochyrkesvägledarna att utföra sitt uppdrag på ett tillfredsställande sätt. Vidare visar resultatet att det fanns en form av segregering av studie- och yrkesvägledningen eftersom den ansågs vara självständig och att de hade en otydlig profession.

Bullying is a big problem in schools and many children are afraid of go to school. There are many methods and measures to prevent bullying, but bullying is still remains. This study is about the differences and similarities between methods to prevent bullying at two classes. The purpose of my essay is to research measure that uses by four teachers to prevent bullying and to get description of their work against bullying. My question is: How is the prevention of bullying in the two classes where informants working? This study is focuses on prevent bullying at two classes on two multicultural schools in Stockholm. I used a qualitative research to get answer to my question that is how informants work the prevention against bullying. The conclusion is the informants use many methods for create a positive environment. The informants work to prevent bullying at their classes by continuously making conversation with students about bullying, behavior, values and empathy.

No description available.

Bakgrund: Det saknas kunskap om vad konsumenter anser vara de mest relevanta formerna av social påverkan i livsmedelsbranschen, samt hur sådan påverkan kan realiseras. Så länge det inte är klargjort vad som konsumenten anser är de mest relevanta formerna riskerar utvecklingen av strategier för lämplig dito bland företagen hämmas. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka vad konsumenter anser är de mest relevanta formerna av social påverkan, samt hur sådan påverkan kan realiseras av företag. Metod: En kvalitativ metod såväl som en kvantitativ metod har använts. En kvantitativ studie har genomförts för att ta reda på vilka olika aspekter av social påverkan som konsumenter värderar högst vid livsmedelsinköp. En kvalitativ studie har genomförts, vid vilken det undersöktes hur företaget säger sig använda CSR i sina olika verksamheter, och hur social påverkan således kan realiseras. Resultat/slutsatser: Studien visar att konsumenter främst värderar god djurhållning och näringsaspekter vid inköp av livsmedel. Koncept som god djurhållning är viktigare än märkningar som visar på det samma. Konsumenter värderar även tillsatsfria livsmedel högt, något som inte helt realiseras av livsmedelsbranschen.

The aim of this study is to investigate social workers’ attitudes toward alcohol abuse, regarding the relationship between the individuals’ own responsibility of causing and solving its addiction. The thesis also aims to gain a deeper understanding of what the respondents perceive as important in the creation of these attitudes. In this qualitative study six social workers who all have experiences of working with clients suffering from alcohol abuse are interviewed. The results from the interviews are analyzed with social constructivism as theoretical framework, as well as theories regarding how attitudes are created. The results show that our respondents put great responsibility upon the individual. While there is a difference in the way the respondents describe the individuals’ own responsibility, regarding cause and solution of an addiction, still they all agree that the responsibility lies with the individual who is described as capable and responsible for its own life. Furthermore, the results of this study show that various factors, such as the cultural context, the respondents own life experiences, education, work, research, conditions related to the respondents upbringing and fundamental humanity are perceived as important when creating attitudes.

Att medvetet beröva en annan människa livet benämns som mord enligt 3:1 brottsbalken (BrB). Den som kan hållas ansvarig för mord är gärningsman och andra som medverkat. Vid så kallat hedersmord kan det vara svårt att identifiera vem som har vilken roll och kan hållas ansvarig för gärningen. Hedersmord anses vara en handling med flera medverkande vilket kan försvåra fastställandet av medverkansansvar. Den kollektiva karaktären innebär att det kan finnas flera än den utpekade gärningsmannen som är skyldig till brott på grund av samverkan och planering. Många gånger betyder det att mordet godkänts av kollektivet vilket kan bestå av en kärnfamilj och dennes utökade krets samt dess vänner. Jag anser att begreppet hedersmord är något unikt i svensk rättsutveckling. Begreppet har funnits länge men konkretiserades under 1990-talet och existerar i det svenska domskäl trots att det inte finns någon lagstadgad begreppsdefinition. Efter det omtalade hedersmordet 2002 på Fadime satte den rättspolitiska debatten igång på allvar gällande hedersrelaterat våld. I samhället uttrycks hedersrelaterade handlingar och tankar kring heder på flera olika sätt beroende på religiösa övertygelser samt kulturella föreställningar. Hedersbegreppet kan dock inte kopplas till en viss typ av religion eller kultur. Begreppet heder finns i alla kulturer och religioner och kan även förekomma i kontexter där religion inte existerar. I Sverige blir enbart den faktiska gärningsmannen dömd för mord. Andra som främjat mordet blir genom medverkansreglerna dömda för medhjälp eller anstiftan. Ibland kan en medverkandes handlingar likställas med gärningsmannen och denne blir då dömd som medgärningsman. Det är den kollektiva karaktären som gör mord med hedersmotiv komplicerat. Vid hedersmord kanske gärningsmannen inte är den som beslutat och planerat mordet utan är den som är yngst i kollektivet och därför får på sig rollen som gärningsman för att denne kan få lägre straff. På så vis kan eventuella anstiftare och medhjälpare undkomma bestraffning helt då det kan vara svårt att bevisa beslutsfattande och planering till mord. I Sverige skall det också stå utom allt rimligt tvivel att någon utfört en gärning samt att domstolarna hellre friar än fäller vid osäkerhet gällande rättsläget. I Danmark satte man efter mordet på Ghazala Khan 2005 strikta riktlinjer för medverkansansvaret vid hedersmord. Den danska domstolen använde sig av de befintliga medverkansreglerna men utnyttjade dess fulla potential och dömde en hel familj och dess utökade krets samt vänner, totalt nio personer, för mord. Detta trots att det enbart var en person som faktiskt sköt och dödade mordoffret.

Förskolans läroplan reviderades år 2011. Ambitionen var att höja kvaliteten och tydliggöra yrkesrollerna i förskolan. I dagens förskola arbetar två yrkesgrupper, förskollärare och barnskötare. Yrkesgrupperna har organiserat sig i olika fackförbund; förskollärare i Lärarförbundet och barnskötare i Kommunal. För att förstå bakgrunden till revideringen har studiens syfte varit att nå kunskap om fackförbundens synsätt på förskolans verksamhet och dess personal. Genom textanalytisk metod har vi analyserat och jämfört hur förskolans uppdrag, personal och kvalitet framställs av respektive förbund. Textmaterialet i studien utgörs av remissyttranden som är skrivna mellan år 2007-2009. Texterna har analyserats i tre steg; den kontextuella strukturen visade på texternas sammanhang, i den textuella strukturen undersöktes läsbarheten och i den ideationella strukturen analyserades innehållet i texterna. Resultatet av den kontextuella nivån visade att maktrelationen mellan fackförbunden och Utbildningsdepartementet är asymmetrisk men att yttranden möjliggör för förbunden att delta i politiska beslutsprocesser. I den textuella nivån framkom det att texterna är svårlästa och innehöll många långord. Den ideationella analysen visade att Lärarförbundet betonade förskolans utbildningspolitiska uppdrag och vikten av att ha utbildad personal. Kommunal lyfte istället fram förskolans kompensatoriska uppdrag och framhöll betydelsen av reell kompetensen, snarare än formell utbildning. Kommunal menade att förskolläraren ska ha det övergripande ansvaret, men att fördelningen av arbetsuppgifter bör ske utifrån lust och kompetens. Lärarförbundet ansåg att vissa uppgifter ska endast behöriga förskollärare ansvara för. Båda förbunden kopplade samman begreppet kvalitet med personaltäthet och ekonomiska resurser men Lärarförbundet lyfte också fram barns lärande som en aspekt av kvalitet.

No description available.

<p>Syftet med studien har varit att ta reda på hur 20 Svenska klädföretag arbetar med CSR. Fokus har varit att redogöra för viktiga faktorer och förutsättningar som krävs av företagen för ett framgångsrikt CSR-arbete samt att identifiera dessa faktorer och förutsättningar i klädföretagens CSR-arbeten för att bedöma dess prestation, det vill säga vilken ambition och vilka ställningstaganden de arbetar efter. Avslutningsvis har diskuterats kring vad klädföretagens ambitioner och ställningstaganden gällande deras CSR-arbete innebär sett utifrån ett intressentperspektiv.</p><p>Företagens sociala ansvar utgörs av ett företags miljömässiga, sociala, etiska, filantropiska, ekonomiska och juridiska ansvar. Företagen ska stå till svars för sin samhällspåverkan och deras sociala ansvar ska sträcka sig utöver ekonomiska och juridiska krav. För att företagen ska lyckas med och nå ett framgångsrikt arbete med frågor kring CSR krävs att de identifierar ansvarsområden för att vidare kunna definiera vilket ansvar de ska ta och hur det ska hanteras, företagens sociala ansvar definieras i samverkan mellan företagen och dess intressenter. Klädföretagens arbete med CSR har gett skilda uttryck då de identifierats arbeta inom olika ställningstaganden och med olika ambitionsnivå. Tre viktiga faktorer har identifierats som största påverkan på ett företags ställningstagande vad gäller deras arbete med CSR, dessa faktorer är företagens egen tolkning av deras sociala ansvar, externa påtryckningar samt interna faktorer. En förutsättning för att klädföretagen ska kunna bedriva en stabil och lönsam verksamhet med ett framgångsrikt CSR-arbete är att de, förutom att beakta de ovan nämnda faktorer, har en god relation och för en kontinuerlig dialog med sina intressenter.</p>