<p>En av de viktigaste utvecklingstendenserna i det senmoderna samhället är en mycket långt gången individualisering. Denna utveckling tycks å ena sidan ha medfört en hög grad frihet och självbestämmande men den har å andra sidan också kritiserats för att leda till en kollektiv flykt från ansvar. I ljuset av detta har det förts en diskussion kring möjligheten av en ny förståelse av fenomenet ansvar. Flera tänkare har på olika sätt gestaltat en möjlig förståelse av ansvar som att `svara an´ alltså det outtalade kravet av att ta ansvar för sitt uppträdande i interaktion med andra då människans blotta närvaro ger svar hos den andre. Denna studies syfte är att undersöka hur människa i det senmoderna samhället upplever fenomenet ansvar. Studien belyser frågan om det finns en gemensam känsla för ansvar, hur denna ser ut och på vilket sätt utvecklingen i det senmoderna samhället kan tänkas ha format denna känsla. Studiens teoretiska och begreppsliga ramverk bygger på Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tankar om det senmoderna samhället, individualiseringen och hur detta påverkar och hanteras av enskilda människor. Genom en hermeneutisk ansats genomfördes fem intervjuer i dialogform med respondenter uppväxta i det senmoderna samhället. Resultatet presenterar en huvudtolkning som inte understödjer tanken om massflykt från ansvar utan som målar upp ansvar som ett dynamiskt och pulserande fenomen som bland annat är behjälpligt i formandet av individens självidentitet.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för diakonins funktion, diakoners roll och diakonins betydelse för det sociala arbetet. Detta utifrån diakoners och diakoniassistenters upplevelse av kyrkans sociala arbete idag. Fungerar det diakonala arbetet som komplement till eller ersättning för statlig social verksamhet i dagens rådande välfärdsstruktur? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med diakoner och diakoniassistenter omkring deras upplevelser av diakonins roll i en specifik stad. Resultatet i uppsatsen visar på att diakonerna upplever sig ha en viktig kompletterande roll i det sociala arbetet. De anser sig med sin kristna utgångspunkt ha en specifik profilering av själavårdande, stödjande samt gemenskapsbyggande karaktär. Diakonin ses som ett alternativ till och inte en ersättning för kommunal välfärdsservice och diakonerna/diakoniassistenterna vill inte ta över andra aktörers sociala ansvar.</p>

<p>Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet</p>

<p>Semester är en tid som är avsatt för återhämtning och det är viktigt att individer får denna återhämtning under sin semester. Syftet med denna rapport är att undersöka de positiva effekterna i arbetet av semester och varaktigheten av dessa effekter. Vi vill även studera vilka</p><p>faktorer i arbetet som påverkar varaktigheten och om dessa i så fall är tänkbara att förändra så att de positiva effekterna varar längre. Empiri till undersökningen har tagits fram genom åtta</p><p>kvalitativa intervjuer som gjorts med individer med olika positioner på två skilda företag i Växjö. Resultatet från det empiriska materialet visar att semester är en tid för att ladda batterierna, bli utvilad och återfinna kreativiteten och energin på arbetet igen. Varaktigheten</p><p>av de positiva effekterna tycks variera mellan individerna. Stressnivån och rutinerna på arbetet kommer snabbt tillbaka, men energin och kreativiteten som anställda återfår på sin semester verkar hålla i sig längre. Det som visar sig har betydelse för varaktigheten av de positiva effekterna av semestern i arbetet är trivsel, frihet och kontroll i arbetet, arbetsbörda/ansvar, arbetsuppgifter och om individen har en ersättare på sin semester.</p><p>Resultatet ger anledning för företag att sätta in en ersättare för de semesterlediga under semester för att öka varaktigheten av semesterns positiva effekter.</p>

<p>Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och </p><p>miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). </p><p>Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder.</p><p>Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.</p>

<p>The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens’ preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens’ responsibility and</p><p>learning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology of</p><p>crisis together with the question of responsibility and learning from experience.</p><p>In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousness</p><p>of their own responsibility. Regarding the question of learning from these specific crises, this can only be noted among those citizens that lack earlier experience from crisis.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.</p><p> </p>

<p>Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.</p><p> </p><p>Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?</p><p> </p><p>Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv.</p><p><strong>Metod:</strong> Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen.</p><p><strong>Resultat:</strong> Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.</p>

<p>Uppsatsen behandlar till synes omoraliska handlingar vars bidrag till det totala utfallet tycks vara försumligt, eller rent av obefintligt.</p>