Syftet med denna studie var att studera ungdomars upplevelse av delaktighet, ansvar och demokrati utifrån ett ungdomsperspektiv. I denna studie intervjuades sex informanter om sina upplevelser. Dessa intervjuer analyserades utifrån en hermeneutisk tradition och arbetades fram genom meningskategorisering. Denna studie bidrar till att spegla ungdomars förhållanden till delaktighet, ansvar och demokrati på 2000-talet. Resultaten visar på att vissa informanter upplevde delaktighet som diffus i denna kommun i en mellanstor stad i Sverige när det gäller ungdomsfrågor. Flera ungdomar upplevde ansvaret inom Ungdomens hus som ett låtsasansvar. Det viktigaste hos dessa informanter var att få ta eget ansvar i deras vardag. För att unga ska kunna påverka bör vuxna lyssna, i annat fall mists intresset. Överlag ses demokrati som otydlig, intresset för politik i denna studie ses både positivt och negativt. I en demokrati upplever informanterna nya sätt för sitt samhällsengagemang. Den största brist på delaktighet upplever de informanter som inte var aktiva i ungdomsrådet eftersom det saknades information. Dessa resultat stöds av Bourdieus teorier och begrepp.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det. För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar: 1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor? 2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor? 3. Hur reflekterar simlärarna över sitt agerande? 4. Vad tycker simlärarna om den nya simlärarutbildningen och vilka uppfattningar har de om simlärarutbildningen när det gäller ansvar och säkerhet? Metod Undersökningen var kvalitativ och data samlades in genom intervjuer eftersom de ger möjlighet till en djupgående analys. För att hålla undersökningen till specifika teman men också för att kunna göra tillägg till dessa teman och ge utrymme för nya tolkningar valdes en semistrukturerad intervju. Till undersökningsgruppen hörde åtta finlandssvenska simlärare. Alla intervjuade var kvinnor som arbetat med strandsimskolor. Resultat Resultaten visade att simlärarna beskrev sitt agerande när det gäller ansvar och säkerhet utifrån tydliga rutiner och regler samt i planeringen och organiseringen av undervisningen. Simlärarna reflekterade över rädslor i yrket och riskerna i arbetet. De reflekterade mycket kring olyckor som skett och de flesta visade en medvetenhet om simläraryrkets ansvars- och säkerhetsaspekter. Simlärarna ansåg att den nya utbildningen består av för lite undervisning i livräddning och återupplivning. Med tanke på ansvar och säkerhet upplevde simlärarna att utbildningen kunde ha haft hårdare krav inom livräddningen och förstahjälpen. Slutsats Simlärarna upplevde ansvar och säkerhet som viktiga aspekter av strandsimskolorna och önskade med tanke på det en förbättring av den nya simlärarutbildningen. / Abstract Aim and questions The aim of this study was to illustrate how Swedish speaking swimming teachers in Finland feel about responsibility and safety in swimming schools and how they relate these concepts to the swimming teacher education. Four questions helped to answer the aim of this study: 1. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to responsibility in outdoor swimming schools? 2. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to safety in outdoor swimming schools? 3. How do the swimming teachers reflect over their behaviour? 4. What do the swimming teachers think about the new swimming teacher education and what opinions do they have about the education with regards to the responsibility and safety. Method The study consisted of a qualitative method and the data were gathered through interviews which provided the possibility for a deeper analysis. Semi-structured interviews kept the study within specific themes but also allowed room for interpretation. The target group consisted of eight Swedish speaking swimming teachers from Finland. They were all women who had worked with outdoor swimming schools. Results The results showed that the swimming teachers described their behaviour regarding responsibility and safety with specific routines and rules. Their behaviour was also described in their planning and organizing of the lessons. The swimming teachers reflected over different fears in the profession and risks in the work. They also reflected over accidents and showed more or less awareness of the aspects of responsibility and safety in the profession. The swimming teachers considered the new education not to have enough classes in lifesaving and resuscitation. Considering the responsibility and safety required in the profession the swimming teachers would have preferred tougher requirements. Conclusions The swimming teachers experienced responsibility and safety as important aspects of outdoor swimming schools and therefore desired improvement in the education.

Syftet med uppsatsen är att klarlägga försäkringsförmedlarens ansvar samt att belysa de situationer där förmedlarens ansvar är otydligt. Jag ska även bedöma om dessa situationer leder till en rimlig/orimlig riskfördelning mellan berörda parter. Jag ska utreda hur dessa situationer bör lösas och vad som bör göras för att tydliggöra försäkringsförmedlarens ansvar, samt ansvarsfördelningen mellan försäkringsförmedlaren och försäkringsgivaren. Denna uppsats är ämnad att läsas av personer som kommer i kontakt med dessa frågeställningar, såväl personer som arbetar inom försäkringsbranschen som försäkringstagare. Läsaren bör inneha grundläggande juridiska kunskaper.

Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande. Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv. Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna. För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.

The aim of this essay is, due to a noted lack of earlier research together with an even more accentuated responsibility regarding the matter in question, to study the citizens’ preparedness for crisis. Starting out from a number of questions regarding the citizens’ responsibility and learning from the hurricanes Gudrun and Per, the discussion concerns the terminology of crisis together with the question of responsibility and learning from experience. In conclusion, the source material consisting of nine interviews shows that preparedness for crisis for the affected citizen above all is related to the personal measures to create a working situation in a state of crisis. Hence, to a great extent, the citizens show consciousness of their own responsibility. Regarding the question of learning from these specific crises, this can only be noted among those citizens that lack earlier experience from crisis.

Mitt examensarbete handlar om den, i skolan, vanligt förekommande metoden eget arbete. Metoden bygger på att eleverna arbetar utefter någon form av planeringsbok där de har en tidsbestämd eller icke tidsbestämd planering som de ska följa. Antalet arbetspass i veckan med eget arbete, skiljer sig från skola till skola, men handlar vanligtvis om minst fem arbetspass. Mitt syfte med uppsatsen var att få en uppfattning om varför lärare arbetar med eget arbete som metod och om det fanns några särskilda mål att uppnå den. Jag fann det också intressant att se om det fanns några tydliga skillnader mellan olika lärares tankegång, detta jämfört med hur länge de arbetat med metoden. Min studie baserades på fyra intervjuer med lärare som alla arbetar med barn i lägre åldrarna (F-5). Resultatet visade att lärarna börjat använda metoden för att den redan fanns inarbetad på skolan. Vidare menade lärarna att metoden motsvarade kravet på individualisering i läroplanen (Lpo94). Metodens svaghet, att tillfällena för lärande i grupp blev färre med eget arbete understryktes. Vidare diskuteras andra aspekter exempelvis metodens disciplinerande effekt och det begränsade elevinflytandet

Det här arbetet har undersökt läxor och det ansvar som följer med dem. Läxor delas ut till skolelever i alla åldrar och det tas ofta för givet att så ska göras. Diskussionerna kring läxors vara eller inte vara är dock ständigt aktuella och flera åsikter kan i debatten ibland förstås som ”sanningar” och förgivettaganden. Avsikten med denna studie har varit att undersöka de uppfattningar som jag funnit är de vanligast förekommande i media samt granska vad forskning kring ämnet kommit fram till. Detta har gjorts i en litteraturstudie där aktuell, företrädesvis svensk, forskning redovisats. Dessa allmänna uppfattningar är hämtade ur ett politiskt anförande och en motion samt publikationer från tidningsartiklar. Även statistik rörande ämnet finns presenterad. Avslutningsvis har den allmänna debattens meningar jämförts med forskningsresultatens.   Arbetets frågeställningar har varit vad forskning säger angående läxor? Vilka uttalade åsikter som finns bland allmänheten rörande läxor och elevansvar? Samt hur forskningen svarar mot dessa uppfattningar?   Den sökta forskningen har i princip begränsats till 2000-talet och vad som tydligast framkommit är att elever med skolengagerade föräldrar presterar bättre i sina studier. Detta anser forskningen bero på att dessa elever får hjälp och stöd med sina läxor och för det ansvar som åläggs dem i skolan. De skolengagerade föräldrarna har visat sig vara de som själva har en hög utbildningsnivå och av den orsaken för över studiemotivation till sina barn som dessutom ofta upplever skolans kontext som bekant och hemtam. Vad som även visat sig är att läxor fungerar som en bidragande faktor till konflikter mellan hem och skola samt mellan elever och deras föräldrar. Detta har att göra med föräldrars förmåga (vissa föräldrar efterfrågar fler och mer utmanande läxor) eller oförmåga att ge sina barn läxhjälp. Även när, var och hur läxorna ska göras kan orsaka gräl och slitningar i hemmen tillika de språkliga svårigheter som blir en realitet för föräldrar och elever med annat modersmål än svenska. Andra synvinklar som framkommit är att läxor leder till att elever upplever sig stressade och att dessa hemuppgifter inkräktar på deras fritid.

Syftet med denna studie var att ta reda på elevers och lärares inställningar till läxor, hur lärare motiverar läxornas syften samt hur eleverna uppfattar dessa syften. Vi genomförde arbetet med hjälp av lärarintervjuer, elevenkäter och litteratur om tidigare forskning om läxor. Dessa tre delar sammanställdes och jämfördes med varandra. Vårt resultat visade att läxors syfte är att lära elever eget ansvar, ge goda läxvanor, involvera föräldrarna samt att ge barnen tid och möjlighet till repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter. Läxornas syfte motiverades med att läxvanor är nödvändigt inför högre studier och ger möjlighet till att hitta en egen studieteknik. Läxor för repetition, fördjupning och befästande av kunskaper och färdigheter motiverades med att tiden i skolan inte räcker till. Arbetet med läxor anses tidskrävande, men det finns en positiv inställning till läxor som arbetsmetod. Eleverna uppfattade att huvudsyftet med läxor är att de ska lära sig mer. För att synliggöra läxors syften bland lärare, elever och föräldrar är vår första slutsats att alla skolor bör utforma en lokal läxpolicy och läxinstruktioner. Vår andra slutsats är att det finns en tilltro hos elever och lärare att läxor bidrar till ökat lärande.

Syftet med denna uppsats är att ge en ökad förståelse för diakonins funktion, diakoners roll och diakonins betydelse för det sociala arbetet. Detta utifrån diakoners och diakoniassistenters upplevelse av kyrkans sociala arbete idag. Fungerar det diakonala arbetet som komplement till eller ersättning för statlig social verksamhet i dagens rådande välfärdsstruktur? Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med diakoner och diakoniassistenter omkring deras upplevelser av diakonins roll i en specifik stad. Resultatet i uppsatsen visar på att diakonerna upplever sig ha en viktig kompletterande roll i det sociala arbetet. De anser sig med sin kristna utgångspunkt ha en specifik profilering av själavårdande, stödjande samt gemenskapsbyggande karaktär. Diakonin ses som ett alternativ till och inte en ersättning för kommunal välfärdsservice och diakonerna/diakoniassistenterna vill inte ta över andra aktörers sociala ansvar.

Syftet med denna studie är att diskutera de etiskt och miljömässigt präglade kärnvärdena vid skapandet av såväl nya som etablerade varumärken (inom ett företag). En diskussion leds kring det etiskt försvarbara varumärket i samband med den rådande lågkonjunkturen (2008-2009). Ur ett kommunikativt såväl som ur ett samhälleligt perspektiv har dagens konsumentmarknader fått ökad fokus på varumärken och hur dessa konstrueras. Att idag etablera ett nytt varumärke, eller uppehålla sin tidigare status, är en utmaning för företaget. Dagens samhällsintresse är riktat mot företags ansvarstagande, etik, miljö och lågkonjunktur. Företag bör enligt många ta ansvar för sitt handlande och produktionsloppet bör kunna representeras av företaget och dess värderingar. Företagets trovärdighet blir viktigare i turbulenta tider, som idag då lågkonjunktur råder. Lågkonjunktur och ett ökat miljöintresse är sammanlänkade och i den rådande finanskrisen är en varumärkesstrategi inom detta område enligt studiens informanter enkel affärslogik. Ett varumärke som väljer att identifiera sig genom etik och socialt ansvar bör sträva efter att göra trovärdigheten till en central del i dess varumärkesstrategi.