En person som yrkesmässigt förmedlar fastigheter är fastighetsmäklare. Förmedling tar sikte på att fastighetsmäklaren anvisar en motpart till sin uppdragsgivare och verkar för ett upprättande av köpeavtal mellan dessa. Genom fastighetsförmedling ändras ansvarsfördelningen mellan parterna då fastighetsmäklaren tillvaratar bådas intressen. Därmed uppstår frågan om vilken roll fastighetsmäklaren har och hur mycket ansvar som kan åläggas denne samt hur långtgående dennes undersöknings- och upplysningsplikt sträcker sig. Fastighetsmäklaren ska i sin förmedling agera omsorgsfullt samt värna om god fastighetsmäklarsed, vilket utvecklas genom rättspraxis. Denne ska även agera opartiskt gentemot båda parter i samband med att denne tillvaratar uppdragsgivarens ekonomiska intressen. Fastighetsmäklaren ska genomgå fastigheten med säljare och erhålla uppgifter från denne. Dock kan svårigheter uppstå med att avgöra hur omfattande fastighetsmäklaren ska undersöka säljarens uppgifter. Dennes upplysningsplikt innebär att information av betydelse för parterna ska vidarebefordras samt att denne ska upplysa parterna om deras undersöknings- respektive upplysningsplikt. Vad som är av betydelse varierar beroende på partens preferenser och bedöms i varje enskilt fall. Några förekommande tvister inom fastighetsköp är boarea, lockpriser och svikligt förfarande. Det finns ingen heltäckande lösning för dessa tvister och en lagreglering skulle inte leda till att tvister upphör att uppstå. Fastighetsmäklaren erhåller sitt arvode från säljaren av objektet och därmed kan dennes opartiskhet ifrågasättas särskilt när arvodet baseras på provision. En möjlig lösning är att köpare och säljare anlitar var sin fastighetsmäklare. Den främsta fördelen är att fastighetsmäklaren besitter kunskap om fastigheter genom sin yrkeserfarenhet, vilket köparen saknar. Denne kan således minimera risken att bli vilseledd av uppgifter. Fastighetsmäklaren intar rollen som ombud och därmed uppstår inte någon intressekonflikt. Den främsta nackdelen är ansvarsfördelningen av undersökningsplikten mellan köparen och fastighetsmäklaren samt kostnader som uppkommer för köparen vid anlitande. Vi förespråkar en fastighetsmäklare med hänsyn till lösningarna och diskussionen i analysen.

Syftet med arbetet var att med hjälp av en kvalitativ analys av intervjuer genomförda på en medelstor svensk gymnasieskola undersöka hur personalen uppfattar att sex- och samlevnadsundervisningen ser ut på skolan samt vilka möjligheter som finns för utveckling av arbetet. Sex och samlevnadsundervisningen fungerar här som ett exempel av den ämnesövergripande undervisningen och framför allt den ämnesövergripande undervisning som ligger under rektors ansvar. Tre lärare, två rektorer samt skolsköterskan intervjuades i vardera ungefär en timme. Resultaten visar att det finns en klar sex och samlevnadsundervisning på skolan men att styrning och utvärdering av arbetet är bristfällig. Det finns ett behov av att styra upp och ta tillvara de resurser som existerar på skolan. Ett möjligt alternativ till en striktare styrning ifrån rektor som visade sig populärt var att ha en ansvarig grupp som ser över mål och behov för undervisningen och klargör vad som förväntas av varje lärare. En sådan grupp skulle kunna inkludera även elever och utgöra en bas för utvärdering av undervisningen med en förbättring som önskat resultat

Syftet med den här studien var att undersöka hur fritidspedagoger uppfattar den aktuella situationen rörande samverkan och ansvar inom såväl grundskolan som fritidshemmet. Tanken med studien var även att belysa deras åsikter och medvetenhet kring fritidshemmets integrering i skolan och det nya kravet på lärarlegitimation. Studien har utgått från en kvalitativ metod och med kvalitativ intervju som verktyg. I resultatet visar respondenterna en generellt god insikt kring ansvar och samverkan. Samtliga upplever en god samverkan lokalt men tror att situationen ser annorlunda ut nationellt. De upplever ingen statusskillnad mellan yrkesgrupperna där de arbetar men anar en implicit uttryckt sådan runt om i landet. Vad det gäller lärarlegitimation råder det en förvirring bland respondenterna och en osäkerhet inför framtiden. Jag anser mig inte kunna dra några generella slutsatser av studien då de endast är baserade på tre intervjuer och endast berört en yrkesgrupp. Jag vill dock påstå att en god samverkan uppstår där olika yrkesgrupper för en öppen dialog oberoende av yrkesidentitet och där det finns en tro på att alla har något att bidra med.

Bakgrund och problem: Miljö- och socialt ansvar är frågor som allmänheten allt mer ställer som krav på företagen. Enligt undersökningar så visar det sig att finansbranschens ointresse för etik- och miljöfrågor skadar allmänhetens förtroende till finansbranschen. Samtidigt så visar det sig att finansbranschen har ökat publiceringen av Corporate Social Responsibility.                                                                                Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad förståelse för hur finansbranschen tar ett socialt ansvar. Vi vill även undersöka hur aktörer inom finansbranschen går tillväga för att agera ansvarsfullt. Metod: För att samla in information har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi undersökte hållbarhetsredovisningar för att sedan följa upp det med intervjuer med en CSR ansvarig på respektive institut. Slutsats: Genom undersökningen kom vi fram till att finansinstituten följer de krav som ställs på företagen för att uppfylla ett socialt ansvarstagande, vare sig om det är genom lagstadgade regelverk eller etiska normer och värderingar. Det man dock själv kan välja att följa och till vilken grad, är de etiska normerna och värderingarna som definieras genom olika internationella riktlinjer. Undersökningen visade även att de undersökta finansinstituten konceptualiserar CSR genom att sträva efter att uppnå en hållbar finansiering. Finansinstituten har ett identiskt tankesätt vad gäller hållbar finansiering, att de störst kan påverka genom sin utlåningsverksamhet är en utgångspunkt som enar instituten. De anser att det leder till ett större ansvarstagande samt att verksamheten följer en hållbar utveckling. / Background and problem: Environmental- and social responsibilities are the issues that the public increasingly demands on businesses. According to studies, it turns out that the financial sectors disinterest in ethical and environmental questions damages public confidence in the financial industry. Meanwhile, it turns out that the financial sector has increased publication of Corporate Social Responsibility. Purpose: The purpose of this paper is to gain a deeper understanding of how the financial sector fulfills a social responsibility. We also want to examine how actors in the financial industry go about to act responsibly. Method: To collect the information, we have used interviews. We investigated the sustainability reports and then followed it up with interviews with a CSR manager at the respective institutions. Conclusion: Through the investigation, we concluded that financial institutions comply with the requirements imposed on companies to fulfill a social responsibility, whether it is through statutory regulations or ethical standards and values. It, however, can choose to follow and to what degree, is the ethical norms and values ​​as defined by various international guidelines. The survey also showed that the surveyed financial institutions conceptualize CSR by striving to achieve sustainable funding. Financial institutions have an identical mindset of sustainable funding, the largest can influence through its lending activities is a starting point that unites institutes. They believe that this leads to greater accountability and that the business complies with sustainable development.

En arbetsrelaterad ohälsa samt arbetsmiljöfrågans betydelse för individens hälsa och välmående har medfört att hälsofrämjande insatser för hälsa och säkerhet i arbetet utgör viktiga åtgärder för en förbättrad folkhälsa. Arbetslivets föränderlighet med nya krav har skapat en medvetenhet om arbetsmiljö- och säkerhetsområdets betydelse för organisationers utveckling och tillväxt. Strategier för att skapa hälsosamma arbetsmiljöer medför att arbetsplatsen utgör en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Syftet med denna studie var att beskriva upplevda framgångs- och motgångsfaktorer i beslutsprocessen bland chefer i utvecklingen av en säkerhetskultur. Metoden som användes har en kvalitativ studiedesign och semistrukturerade intervjuer genomfördes. Resultaten visade att arbetsmiljö- och säkerhetsfrågor var givande att driva trots arbetsmiljöområdets komplexitet. Drivkraft och engagemang i säkerhetsfrågan utgjorde en grundförutsättning i utvecklingsarbetet för hälsa och säkerhet. Central styrning, stödfunktioner och nätverk skapade en plattform för gemensam drivning av utvecklingsarbetet. Skillnader i synsätt av säkerhetsbegreppet och problemområdets komplexitet samt hur arbetsmiljöns dimensioner betraktades, präglades i viss utsträckning av den hierarkiska chefspositionen. Chefskapets ansvars- och kravbild framtvingade prioriteringar vilket uppfattades kontraproduktivt. Slutsatser som kan dras från studien är ett behov av vidare forskning med avseende på verktyg och stöd i chefsrollen samt gällande arbetsmiljöns dimensioners påverkan på individens hälsa för utveckling av strategier för en säkerhetskultur. / An increase in work-related illness has highlighted the importance of occupational health and safety for the individuals health and well-being. Organizational management creates an important setting for health promotion strategies in the workplace. Awareness about workplace safety and health is of great importance for organizational development and sustainability. The purpose of this study was to describe the perceived successful and counterproductive factors among managers in the development of a safety culture. A qualitative approach was taken and semi-structured interviews were performed. Results show that commitment to safety issues was a prerequisite in the development of a safety culture. Organizational control, support and network created important settings for occupational health and safety. Differences in approach of safety performance, the inherent complexity of the problem area and regarding physical, psychological and psychosocial aspects were to some extent characterized by hierarchical positioning. Managers responsibilities and requirements enforced priorities that were perceived counterproductive. The following conclusions that can be drawn from the study are a need for further research with respect to the tools and support in the management role as well as the work environments different aspects and impact on the individuals health and safety for development of strategies for a safety culture.

I föreliggande studie har tre verksamma sfi-lärares individualiseringsmetoder granskats. Studien fokuserar på deras verksamhet utifrån de didaktiska frågorna vad?, varför? och hur? För att nå fram till resultatet har den kvalitativa ansatsen i form av intervju använts. Resultatet tyder på att lärarnas arbetsbörda är enorm, de upplever individualiseringsuppdraget som viktigt men svårt att genomföra under rådande omständigheter inom sfi. Graden av individualisering står även i beroende av lärarens engagemang, likasom variationen av tillämpade individialiseringsmetoder. Denna godtycklighet resulterar bland annat i att undervisningens uppläggning sällan möter individuella behov, samt i att deltagarna är tvungna att studera mycket på egen hand, vilket negativt påverkar utbildningens kvalité. Överlag stämmer studiens slutsatser med dem av tidigare forskning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur aktiva lärare tolkar begreppet elevinflytande och vilka möjligheter och begränsningar de anser de har för att förverkliga elevinflytande i sin verksamhet i förhållande till elevernas läroprocesser i förskola och i grundskola. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av personliga semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att trots att begreppet elevinflytande är omfattande och mångsidig fanns det enighet om gynnande och begränsande faktorer bland lärarna vi intervjuade. Ett tydligt dilemma som framkom i vår studie var att tillmötesgå gruppens och individens behov och intressen i undervisningssituationen.

Tanken men denna studie var att få djupare insikt i hur människor som arbetar med barn ser på barnmisshandel och vilka förhållningssätt de ställer sig till när de misstänker att ett barn blir vanskött/misshandlad. Forskare inom området menar att det finns olika sätt att behandla och bemöta barn som utsatts eller utsätts för misshandel men att informationen om hur de som arbetar med barn varje dag ska förhålla sig när de möter barn som får uppleva eller har upplevt denna typ av misär.                        Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag intervjuat sex personer som möter barn varje dag i sitt yrke däribland behandlare, socialsekreterare och förskolepedagoger. Resultatet analyserades med hjälp av studie i tidigare teori och forskning.                        Resultatet visade att samtliga intervjuade förskolepedagoger är relativt osäkra på hur de skulle förhålla sig då de hamnar i en situation där de misstänker barnmisshandel och en anmälan behövs göras även om de i första hand alltid ser till barnets bästa medan behandlare och socialsekreterare hade en tydlig plan när det gäller att få in anmälan och behandla ärendena vidare.

Sammanfattning Titel:                             Hur får företaget sina anställda motiverade till sitt arbete? Datum:                         2012-05-25 Nivå:                             C-uppsats i företagsekonomi 15 hp Författare:                   Ida Jensen, Nicklas Gustafsson samt Tanja Ljubez Handledare:                 Thomas Karlsson Examinator:                 Petter Boye Problembakgrund:     En av de viktigaste resurserna inom organisationerna är kunskapskapitalet som finns hos de anställda. För organisationerna handlar det om att maximera utnyttjandet och utvecklandet av kunskapskapitalet. Därmed måste de anställdas krav, behov och förväntningar tillfredsställas till den högsta möjliga grad. Problemformulering: Hur får företaget sina anställda motiverade att utföra arbetet? Genom en tillfredsställande arbetsmiljö, tydlig ansvarsfördelning, möjlighet till karriärmässig och personlig utveckling eller via belöningar som erbjudanden eller bonus? Syfte:                                  Syftet med genomförandet av studien är att få en bredare och djupare förståelse av hur företag motiverar sina anställda för att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet. Metod:                          En kvalitativ undersökning har gjorts där vi inriktat oss mot fyra kontorschefer. Vi använder oss både av primär- och sekundärdata i form av den insamlade empirin samt de teoretiska bildningarna i vår referensram. Slutsats:                              För att maximera utnyttjandet av kunskapskapitalet försöker företagen se till att det finns en väl fungerande arbetsmiljö, att det finns en tydlig struktur kring ansvarsfördelning, att det finns karriärmöjligheter för medarbetaren om denne själv vill och att företaget försöker att bekräfta och premiera de utförda prestationerna som bör premieras. Nyckelord:                         Ansvar, arbetsmiljö, demotivation, belöning, karriär, kunskapskapital och motivation.

Denna undersökning syftar till att med hjälp av intervjuer undersöka ett antal pedagogers uppfattning av kvalitet, likvärdighet och ansvar i en skola samt hur skolans arbetssätt påverkar kvalitet och likvärdighet för eleverna. De parametrar som finns definierade av skolans ledning som strategiska mål, framgångsfaktorer och nyckelmått på pedagogisk utveckling återkommer inte spontant hos de intervjuade pedagogerna, det räcker inte att tala om kvalitet för att kunna mäta och utveckla den. Den huvudsakliga slutsats som kan dras av undersökningen är att det saknas en gemensam syn på kvalitet och vad kvalitet konkret innebär i det pedagogiska arbetet och det pedagogiska ledarskapet för att skapa och säkerställa kvalitet och likvärdighet inom skolans alla funktioner; kvalificerande, socialiserande och subjektifierande.