No description available.

<p>Syfte med denna undersökning har varit att belysa tidigarelärares uppfattningar av demokrati­upp­draget i 2000-talets skola. Vi har noggrant valt ut forskningsfrågor för att uppnå syftet. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem lärare riktade mot tidigare år. Frågorna grundar sig i det syfte vi vill belysa. Resultatet består av delar av intervjuerna som vi valde att lyfta fram utifrån våra forskningsfrågor. Vi har lyft fram skillnader och likheter mellan de olika intervjuperson­ernas svar. Resultatet har visat att demokratiuppdraget består av olika delar, de delar som de inter­vjuade lärarna har lyft fram är bland annat samhällskonstruktion, klassråd, kommunikation och inflytande. Demokratiuppdraget har kommit till uttryck både ofta och mer sällan beroende på vilken del lärarna har syftat på. Lärarna belyste olika vägar till ett demokratiskt klassrum och hur de arbetar med det. Lärarna resonerade kring att demokratiuppdraget handlar om att eleverna får infly­tande och ansvar. De diskuterade kring att vara en ledare med auktoritet och en demokratisk lärare. De tog även upp svårigheter med arbetet med demokratiuppdraget.</p>

<p>Bakgrund och Problem: Frågor om företags sociala ansvar, eller samhällsansvar är föremål för en alltmer intensiv debatt. I debatten diskuteras frågor om etiska riktlinjer eller koder för företags uppförande, och vikten av att ta ett globalt ansvar. Framväxten av ideella initiativ har varit mycket stark både internationellt och i Sverige och floran av uppförandekoder är idag mycket rik. Fackföreningar, enskilda organisationer, branschorganisationer, privata företag har utvecklat egna regelverk för andra att följa. Det här arbetet benämns ofta som CSR, Corporate Social Responsibility. Men vad är egentligen CSR? Vilka strukturer begränsar vad som är CSR, och vad som inte är det? Vårt problem blir således om det finns en enhetlig uppfattning bland företag, regelskapare och allmänhet om vad CSR är, och vad begreppet innefattar. Förenklat sett så kan frågan ställas som ifall CSR som begrepp är institutionaliserat.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka om CSR som idé har utvecklats till ett institutionaliserat begrepp. Med hjälp av nyinstitutionell teori vill skapa förståelse för hur idén om företags sociala ansvar översätts och formaliseras till handling och hur idéspridningsprocessen ser ut. Vi vill även identifiera ifall det skapats en enhetlig förpackning för hur idén om CSR ska spridas och i sådana fall om denna paketering har institutionaliserats.</p><p>Metod: Studien inleddes med insamlande av material kring det undersökta området däribland teorier, tidskrifter, artiklar och information från databaser. Vidare har författarna kontaktat de undersökta organisationerna samt gjort en enkätundersökning bland samhällsmedborgarna för att erhålla den information som utgör den primära informationen i undersökningen.</p><p>Resultat och Slutsatser: Begreppet CSR har enligt vår underökning ännu inte blivit institutionaliserats, men en viss likformning verkar ha skett inom fältet</p>

<p>Uppsatsens syfte är att beskriva, diskutera och analysera arbetsmiljölagens bestämmelser med fokusering på ansvar, skyldigheter och samverkan. Vilka skyldigheter har arbetsgivare och arbetstagare gällande lagar, föreskrifter och förordningar inom arbetsmiljön? Vilka kan konsekvenserna bli när bestämmelserna inte respekteras och efterlevs? Arbetsmiljölagens syfte, att förhindra ohälsa och olycksfall, skall bedrivas förebyggande.</p><p>Förutom att beskriva gällande rätt genom lagtext, förarbeten och praxis har vi utfört en empirisk undersökning på ett stort företag inom pappersindustrin. Genom intervjuer och skriftliga dokument från företaget har vi kunnat beskriva berörda paragrafer utifrån ett praktiskt perspektiv.</p><p>Huvudansvaret för att förhindra ohälsa och olycksfall på ett företag innehas av arbetsgivaren. En arbetsgivare kan vara både en fysisk person, i form av en individ, samt en juridisk person, i form av exempelvis ett företag eller en myndighet. Både en fysisk och en juridisk person kan bli skyldig att betala en straffavgift när arbetsmiljön missköts. Det kan dock endast bli en fysisk person som blir straffansvarig vid brott mot arbetsmiljön, exempelvis när en arbetstagare skadas eller omkommer i samband med arbetet, som orsakats av brister i arbetsmiljön. En arbetstagare kan aldrig bli dömd för arbetsmiljöbrott, han kan dock bli dömd enligt de generella straffsatserna som finns vid exempelvis vållande till annans död. En arbetstagare har, enligt arbetsmiljölagen, skyldigheter och ansvar precis som sin arbetsgivare. Arbetstagaren skall samarbeta och respektera de åtgärder som finns i det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö. De finns även reglerat att det förebyggande arbetet för en god arbetsmiljö skall ske genom samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare. Samverkan har en stor betydelse för att arbetsmiljön skall förbättras och anpassas till verksamheten. För att samverkansarbetet skall fungera så effektivt som möjligt finns skyddsombud och skyddskommittéer som skall företräda, verka och vaka över verksamheten. Varken skyddsombud eller ledamöterna i skyddskommittéerna har något straffansvar gällande arbetsmiljön. Deras skyldigheter och ansvar är likställda med de övriga arbetstagarnas. Arbetsmiljöverket är ett tillsynsorgan som likväl skall vaka över verksamheten. Myndigheten fyller en viktig funktion i det förebyggande arbetet genom sina föreskrifter som kompletterar arbetsmiljölagen. Trots föreskrifternas funktion som kompletterande och konkretiserande, så lämnar de inga praktiska exempel på hur verksamheten skall skötas. Något som kanske inte är möjligt, då alla slags verksamheter med arbetstagare berörs utav lagen. Den empiriska undersökningen vi genomfört visar på hur ett arbetsmiljöarbete kan bedrivas, med fokus på samverkan, skyldigheter och ansvar. Av de hundratals föreskrifter som finns från arbetsmiljöverket, har vi använt oss mest utav SAM (systematiskt arbetsmiljöarbete), som tydliggör bestämmelserna kring samverkan och ansvar. Vi har även anpassat oss till företaget vid undersökt och riktat in oss på föreskrifterna om truckar. Syftet var att avgränsa det stora företagets verksamhet för att enklare kunna beskriva skyldigheterna.</p><p>För att kunna uppnå målet, att arbeta förebyggande med arbetsmiljön, krävs ett samspel från alla berörda parter. Det krävs tydliga riktlinjer för ansvar, en god samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare samt ett statligt organ som övervakar och vägleder hur bestämmelserna efterlevs. Den empiriska undersökningen visar att detta fungerar väl på det företag vi undersökt. Undersökningen har även tydliggjort hur gällande bestämmelser kan följas och anpassas beroende på verksamhet.</p>

<p>Denna uppsats berör och problematiserar kring ämnesområdet <em>CSR</em>, en förkortning av engelskans <em>corporate social responsibility</em>, eller som det heter på svenska; företagens sociala ansvar. Syftet med studien är att genom fem uppställda hypoteser undersöka om det finns något samband mellan omfattningen av företags CSR-kommunikation och variablerna: omsättning, segment (börsvärde), omsättning per anställd, branschtillhörighet, samt vilken typ utav CSR-kommunikation som används mest frekvent. För att besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning där 254 företags årsredovisningar analyserades och poängsattes efter en framtagen skala rörande CSR-kommunikation. Den totala poäng de erhöll (företagens CSR-tal) jämfördes sedermera med ovan nämnda variabler genom regressionsanalys och medelvärdesberäkning. Teori kring ämnesområdet sammanställdes och användes senare som analysverktyg av de uppkomna resultaten. Genom undersökningen kan vi verifiera våra hypoteser gällande att omsättning och börsvärde skulle påverka företags CSR-tal samt att alla branscher arbetar mer med intern CSR-kommunikation än extern. Dock falsifierar vi hypotesen att företag med högre omsättning per anställd skulle kommunicera mindre kring sitt CSR-arbete. Slutligen fick vi delvis verifiera och delvis falsifiera hypotesen för vilka branscher som är mest benägna att kommunicera om sitt CSR-arbete.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med undersökningen var att belysa vad finlandssvenska simlärare tänker om simlärarens ansvar och säkerhet i simundervisningen och hur de uppfattar simlärarutbildningen i förhållande till det.</p><p>För att kunna besvara syftet användes följande fyra frågeställningar:</p><p>1. Hur beskriver simlärare sitt agerande med tanke på ansvaret i strandsimskolor?</p><p>2. Hur beskriver simläraren sitt agerande med tanke på säkerheten i strandsimskolor?</p><p>3. Hur reflekterar simlärarna över sitt agerande?</p><p>4. Vad tycker simlärarna om den nya simlärarutbildningen och vilka uppfattningar har de om simlärarutbildningen när det gäller ansvar och säkerhet?</p><p>Metod</p><p>Undersökningen var kvalitativ och data samlades in genom intervjuer eftersom de ger möjlighet till en djupgående analys. För att hålla undersökningen till specifika teman men också för att kunna göra tillägg till dessa teman och ge utrymme för nya tolkningar valdes en semistrukturerad intervju. Till undersökningsgruppen hörde åtta finlandssvenska simlärare. Alla intervjuade var kvinnor som arbetat med strandsimskolor.</p><p>Resultat</p><p>Resultaten visade att simlärarna beskrev sitt agerande när det gäller ansvar och säkerhet utifrån tydliga rutiner och regler samt i planeringen och organiseringen av undervisningen. Simlärarna reflekterade över rädslor i yrket och riskerna i arbetet. De reflekterade mycket kring olyckor som skett och de flesta visade en medvetenhet om simläraryrkets ansvars- och säkerhetsaspekter. Simlärarna ansåg att den nya utbildningen består av för lite undervisning i livräddning och återupplivning. Med tanke på ansvar och säkerhet upplevde simlärarna att utbildningen kunde ha haft hårdare krav inom livräddningen och förstahjälpen.</p><p>Slutsats</p><p>Simlärarna upplevde ansvar och säkerhet som viktiga aspekter av strandsimskolorna och önskade med tanke på det en förbättring av den nya simlärarutbildningen.</p> / <p>Abstract</p><p>Aim and questions</p><p>The aim of this study was to illustrate how Swedish speaking swimming teachers in Finland feel about responsibility and safety in swimming schools and how they relate these concepts to the swimming teacher education.</p><p>Four questions helped to answer the aim of this study:</p><p>1. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to responsibility in outdoor swimming schools?</p><p>2. How do the swimming teachers describe their behaviour in connection to safety in outdoor swimming schools?</p><p>3. How do the swimming teachers reflect over their behaviour?</p><p>4. What do the swimming teachers think about the new swimming teacher education and what opinions do they have about the education with regards to the responsibility and safety.</p><p>Method</p><p>The study consisted of a qualitative method and the data were gathered through interviews which provided the possibility for a deeper analysis. Semi-structured interviews kept the study within specific themes but also allowed room for interpretation. The target group consisted of eight Swedish speaking swimming teachers from Finland. They were all women who had worked with outdoor swimming schools.</p><p>Results</p><p>The results showed that the swimming teachers described their behaviour regarding responsibility and safety with specific routines and rules. Their behaviour was also described in their planning and organizing of the lessons. The swimming teachers reflected over different fears in the profession and risks in the work. They also reflected over accidents and showed more or less awareness of the aspects of responsibility and safety in the profession. The swimming teachers considered the new education not to have enough classes in lifesaving and resuscitation. Considering the responsibility and safety required in the profession the swimming teachers would have preferred tougher requirements.</p><p>Conclusions</p><p>The swimming teachers experienced responsibility and safety as important aspects of outdoor swimming schools and therefore desired improvement in the education.</p>

Att arbeta med CSR i sin organisation innebär en hel del kostnader som ofta inte kan matchas med några intäkter, korrelationen mellan CSR-engagemang och lönsamhet är inte bevisad. Likväl engagerar sig företag i CSR, något som vi tycker är mycket intressant. Syftet med vår studie är att bidra med en djupare förståelse för hur arbetet i verksamheterna ser ut kring att förena de korta vinstmaximeringsmålen med de långsiktiga hållbarhetsmålen, med underfrågan varför företag väljer att arbeta med CSR. Ämnet är mycket aktuellt och det råder ständiga debatter kring vilket ansvar det enskilda företaget bör ta gentemot sin omgivning. Vi är av uppfattningen att företagens ansvarstagande gentemot sin omgivning är nödvändig i arbetet att försöka ändra individers attityd till hur vi påverkar vårt samhälle ur ett ekonomiskt, socialt, etiskt och inte minst miljömässigt perspektiv. För att genomföra studien på bästa möjliga sätt har vi använt oss av ett abduktivt angreppssätt, där vi både innan och efter intervjutillfällena har studerat olika teorier för att öka vår kunskapsbas inför intervjuer och vidare analys av den insamlade empirin. Intervjuerna har genomförts med en kvalitativ utgångspunkt, där det unika hos varje respondent har givits möjligheten att träda fram. Utan att kunna dra några generella slutsatser från vårt resultat har vi i vår studie kunnat fastslå att de respondenter vi intervjuat har en relativt samlad bild av hur de arbetar med CSR och lönsamhet. Organisationerna arbetar med olika aspekter av CSR, men är inte branschspecifika som vi trodde till en början. De verkar istället skilja sig individuellt och kan möjligtvis förklaras med företagsledarens personliga engagemang. Motivet till att arbeta med CSR är främst en vilja av att vilja vara med och påverka omgivningen, men även att CSR anses vara en värdeskapande faktor. Man är även rörande eniga om att kommunikationen av CSR är en viktig del av arbetet, men att man måste bli bättre i denna fas. Man är införstådd med betydelsen och försöker i möjligaste mån att arbeta med ett proaktivt förhållningssätt till CSR. En annan viktig aspekt av ett lönsamt CSR-arbete är att finna de gemensamma värden som kan delas mellan samhälle och företag, samt att man lyckas engagera sina medarbetare till att vilja vara med och påverka och fatta beslut.

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.

Syfte: Hälsofrämjande insatser på arbetsplatser är idag vanligt förekommande. Genom olika hälsoprojekt kan arbetstagare bland annat få subventionerad träning och utbildning inom hälsoämnen. Studiens syfte var att försöka få en förståelse för hur några arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt, uppfattar sin vilja till ansvar och sin kunskapsutveckling till förändring. Syftet var också att få förståelse för hur individens människo- och kunskapssyn kan påverka viljan till ansvar för ett hälsosamt liv. Metod: Tre halvstrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare som deltagit i ett hälsoprojekt. Samtliga arbetstagare är kvinnor och anställda inom kommunen. Resultat: Studien visade att uppfattningarna av vilja till eget hälsoansvar skiljde sig markant mellan deltagarna. Viljan till ansvar präglas av den individuella människo- och kunskapssynen. En gemensam uppfattning var att uppföljning saknades i hälsoprojektet och att teori, praktik och samspel med andra människor är tre komponenter vilka tillsammans genererar i kunskap.

No description available.