I detta examensarbete får du följa en aktionsforskningsprocess genom alla dess delar. Forskaren och två verksamma lärare på en grundskola vill undersöka hur normkritisk pedagogik kan bedrivas i undervisningspraktiken. Normkritisk pedagogik är ett verktyg för att förstå och synliggöra hur olika normer samverkar och skapar obalans i makt samt hur de kan ifrågasättas för att förändra ojämlika strukturer. Syftet med studien är att bidra till att utveckla normkritiska undervisningspraktiker i historieundervisningen. Vi ville ta reda på vad det innebär att arbeta normkritiskt och hur ett avgränsat tema i historieundervisning kan utformas utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det har också undersökts på vilket sätt normkritisk pedagogik kan förändra lärares pedagogiska grundsyn samt hur normkritiska perspektiv kan bli en inkluderad del av lärares undervisningspraxis. För att finna svar på frågeställningarna har de kvalitativa metoderna intervju och videoobservation använts. Både forskningsprocessen och dess resultat har granskats med hjälp av de tre följande teoretiska områdena: Judith Butlers (1990) queerteori, Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris (2005) intersektionalitetsteori samt Kevin Kumashiros (2002) utbildningsstrategier för arbete mot diskriminering. Resultatet visar på hur lärares insikter kring betydelsen av sin egen roll i normförmedlingen växer fram parallellt med arbetet med eleverna. Vidare redovisas olika sätt att bjuda in eleverna till det kritiska granskandet av normer. Läsaren får följa hur lärarna provar sig fram för att synliggöra och ifrågasätta normen samt inkludera normbrytande perspektiv på ett självklart sätt i undervisningen. Några specifika normkritiska metoder och mer generella förhållningssätt provas i klassrummet och lärarnas reflektioner kring utfallet porträtteras. Slutsatserna visar på att lokalt värdefull kunskap har skapats samt att flera slutsatser är generellt intressanta för pedagogiska verksamheter i allmänhet. Utifrån de erfarenheter studien har gjort har det därför utformats en normkritisk checklista för lärare.

Lärarutbildningars innehåll ska styras av de kursplaner som ingår i programmen. Kursplanernas innehåll styrs i sin tur till hög grad av de examensmål som finns i högskoleförordningens bilaga två, examensordningen. Dessa dokuments juridiska tyngd för styrning av högre utbildningars innehåll, tillsammans med en frågeställning om lärarutbildnings förberedande roll för arbete med värdegrund, är utgångspunkt för detta arbete. Studiens syfte är att undersöka och bidra med kunskap om olika lärosätens utformning av kursplaner och program med fokus på innehåll av värdegrundsfrågor. Genom en kvantitativ innehållsanalys avkodas förekomst av indikatorer kopplade till värdegrund i kursplaner inom den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) med hjälp av konstruktiv länkning som analysverktyg. Kursplanerna hämtades från ett urval av tre lärosäten som bedriver ämneslärarprogram med inriktning musik. Resultatet visar på att utbildningsprogressionen i de olika lärarprogrammen vad gäller värdegrundsfrågor, ser väldigt olika ut på de tre lärosätena. Den konstruktiva länkningen visar å ena sidan att de flesta av kursplanerna innehåller värdegrunds-indikatorer. Å andra sidan förekommer indikatorerna i de flesta av fallen inte genomgående i kursplanens olika delar, vilket indikerar ett generellt bristande fokus på värdegrund i kursplanerna. Dessa resultat stämmer överens med annan liknande forskning. Det kan därtill konstateras att både utbildningsprogression och dokuments skriftliga innehåll inte måste spegla verkligheten. Vidare forskning måste till för att se hur kursplanernas innehåll om värdegrundsfrågor implementeras i praktiken.