Jag har i denna uppsats intresserat mig för historiebruk inom History Marketing. Uppsatsen har handlat om ICA och materialet har bestått av den historiska webbplatsen ICA-historien (www.ica-historien.se), skapad 2008 av Centrum för Näringslivshistoria på uppdrag av ICA. Frågeställningarna har handlat om hur människor inom ICA framställs, samt vilken typ av historiebruk man kan hitta i ett företag som ICA och hur detta skapas. Undersökningen har gjorts genom textanalys av det material som finns publicerat på webbplatsen. Teorin har kretsat kring att History Marketing fungerar dels genom att stärka självbilden av företaget, dels att det fungerar som en reklamstrategi. Nietzsches tre olika historiebruk, monumentalistiskt, antikvariskt och kritiskt, har applicerats på detta teoretiska antagande. Undersökningen har visat att personerna inom ICA beskrivs såväl monumentalistiskt (högre upp i företaget) som antikvariskt (bland handlare och anställda), med en särskild personkult omkring grundaren Hakon Swenson. På det stora hela är ICAs historiebruk dock att betrakta som antikvariskt och riktar sig inåt mot organisationen i syfte att verka stärkande. Historiebruket skänker mening, legitimitet och förmåga att hantera förändring i företaget, men utan att göra särskilt stora anspråk på auktoritet. En fråga som uppenbarat sig, och som diskuterats i uppsatsen, är huruvida bilden av ICA skiljer sig beroende på om man är utomstående eller verksam inom organisationen. Måhända är bilden av företaget mer antikvarisk och omfamnande om man tittar utifrån, medan den är stoltare och mer monumentalistisk inom organisationen.

The aim of this study was to examine cultural heritage values and restoration approaches related to traditional Sámi buildings in Norrbotten, Sweden. The methods used were interviews and studies of reports from restoration processes and of literature. The study showed that different values are important to consider during restorations. Values connected to a building's ability to convey historical information were emphasized, for example aspects such as form, construction and building techniques, developments, life patterns and the historic use of a place. Values related to the experience of a building and its surroundings were also highlighted, for example values connected to identity, tradition and symbolic value. The restoration approaches visible in the study regarded questions about the use and significance of materials, type of measures, craftmanship and attitude towards modern additions. The importance of documentation and the collecting of knowledge during restorations were emphasized, as well as the need for understanding why restorations are carried out.

Detta examensarbetet har gått ut på att utifrån en förbestämd geografisk begränsning undersöka hur kulturhistoriska värden och antikvariska arbetsmetoder kan integreras i en designprocess och produktutveckling, för att utveckla en platsspecifik parkmöblering som baseras på-, och kommunicerar lokalsamhällets kulturhistoriska värden. Kulturhistoria är ett viktigt begrepp, som tillåter såväl historisk representation och förståelse, liksom kulturellt deltagande - vilka båda är värdefulla delar för ens identitet. Det handlar även om demokratisk representation, och möjligheten till förståelse för tidigare generationer och skeenden. Rapporten behandlar övergripande metoder för kulturhistoriskt arbete, hur dessa kan integreras med en designprocess, liksom en redogörelse och bedömning för flera av de olika kulturhistoriska ämnen som utgjort övergripande kultur och historieskrivning för lokalsamhället i fråga. Arbetet har genom integration av kulturhistoriska metoder och en produktutvecklande designprocess konstaterat de kulturhistoriska egenskaper som i detta arbetet varit bäst lämpade att skildra och kommunicera en kulturhistorisk kontext i en offentlig miljö. Detta har resulterat i utveckling av en parkbänk, som baserats på dessa värden och är anpassad efter platsen. Arbetet har därför utforskat och konstaterat nya medel och arbetssätt att integrera med design och formgivning, men även hur antikvariska arbetsmetoder kan appliceras inom andra forskningsämnen och arbeten för att uppnå dess syfte i andra kontexter. Nyckelord: Kulturhistoria, Möbeldesign, Lokal design, Offentlig miljö, Antikvariskt arbete, Produktutveckling

<p>This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.</p>

This essay focuses upon the Kivik monument and its conservation difficulties, since its discovery at 1748 until modern time. The Kivik monument is found in southeast of Scania, and dated within the Bronze Age period. The perspective of the conservation on the monument has merely been on the monuments inner cist of stone and the rock carvings on the cist-slabs. When the monument was first archaeological examined at 1931, its sizeable cairn (75 m in diameter) had almost vanished and the cist was sheltered by a casing of concrete and metal roof. Between 1932 and 1933 the monument has undergone a large-scale restoration, and this criticized restoration resulted in a low antiquarian value with the responsible authority. With a low antiquarian value, the protection of ancient monuments by national laws is nearly none and the interest by responsible authority is insignificantly. This has lead to substandard preservation of the monument and its surrounding area. By comparing the Kivik monument with the monument Ales stones, who undergone equal restorations, I discovered that Ales stones is still considered an intact ancient monument with a high antiquarian value with the responsible authority and therefore in a good state of preservation. This is probably a result of that the restorations of the Kivik monument contain none authentic material as concrete and its museological construction, which Ales stones is not and therefore perceived as a genuine ancient monument.