Den traditionella detaljhandel har utsatts för en ökad konkurrens från e-handelsföretag och måste idag kunna erbjuda liknande förutsättningar för att behålla sina kunder. Idag är digitala betalningsmedel en allt mer förekommande betalningsmetod i affärer. Modehandeln är idag en av de växande branscherna där digitala betalningsmedel tar mer och mer plats. Tidigare forskning har studerat hur kundacceptansen är gentemot digitala betalningsmedel. Men det finns en bristfällighet i tidigare studier ur ett företagsperspektiv. Därav har denna studie valt att studera vilka faktorer som påverkar användaracceptansen till digitala betalningsmedel ur ett företagsperspektiv. Men även om butikers användaracceptans till ny teknologi och digitala betalningsmedel basers på samma faktorer som för konsumenterna. Studien är begränsad till att enbart studera fysiska butiker på två köpcenter. Studien har använda sig av två modeller som har varit centrala inom tidigare forskning. Den första modellen är Technology acceptance model är har varit en central modell vid analys av kundacceptans av ny teknologi. Den andra modellen är Technology-Organization-Environment och har varit central vid studier angående hur acceptansen av ny teknologi är ur ett företagsperspektiv. För att kunna besvara problemformuleringen har först en kartläggning utförts, av vilka digitala betalningsmedel som finns på marknaden. Intervjuer på de två utvalda köpcentrena, Emporia och Nova lund, har även utförts. Intervjufrågorna som har ställts är baserade på den egenskapade modellen i uppsatsen. Slutligen har uppsatsen kommit fram till att den egenskapade modellen är applicerbar. Variablerna bestämmelser ovanifrån, användarvänlighet och befintlig teknik är de avgörande faktorerna vid företags användaracceptans till digitala betalningsmedel.

<p>När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. </p><p>För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. </p><p>Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.</p>

När ett system införs, spelar det ingen roll hur god funktionalitet det har, om användarna av någon anledning inte kan eller vill använda det på ett effektivt sätt. I första hand bestäms användbarheten hos ett program av egenskaper hos detta och hos de aktuella användarna. God användbarhet beror av acceptans från användarna, kompetens hos användarna och användarvänlighet hos systemet. För att undersöka hur man kan uppnå hög användbarhet och därmed en hög grad av användande vid införande av ett nytt system, har vi gjort en undersökning av användbarheten och användandet av ett system vid Landstinget i Östergötland. Våra slutsatser visar på att utbildning och information är mycket viktiga faktorer för att uppnå hög användbarhet för ett system. Många har en motvilja mot att använda datorer och problem med att se vilka fördelar ett införande av ett nytt system kan medföra, något vi anser kan lösas med bättre utbildning och information. Trots att teorier om användbarhet funnits i över tio år, har vi funnit att det forfarande inte tas tillräcklig hänsyn till de grundläggande faktorer som påverkar användbarheten vid införande av ett system.

<p>Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie.</p><p>För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.</p>

<p>Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.</p>

Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie. För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen. Arbetet syftade även till att undersöka om de insatser som litteraturen tar upp, för att påverka användaracceptansen, är samma insatser som en organisation i verkligheten tycker är de mest lämpliga. I denna studie kartläggs attityder och inställningar hos tilltänkta användare av ett standardsystem, för att via analyser urskilja specifika insatser. Arbetet påvisar vikten av att vidta åtgärder så tidigt som möjligt i anskaffningsprocessen, till exempel bör de tilltänkta användarna av standardsystemet få ta del av information i ett tidigt stadium. Resultatet påvisar flertalet insatser som kan vidtas för att förbättra användar-acceptansen, vissa av insatserna stämmer överens med de insatser som litteraturen nämner. Resultatet av fallstudien är inte av generell karaktär, utan mer av en transibiltetisk karaktär. Detta betyder att lösningsförslaget är applicerbart på liknade problem inom liknande kontexter.

I dagens samhälle ses digitalisering som en självklarhet. Den ställer dock krav på organisationeroch människor att anpassa sig för att kunna ta del av de många fördelar som följer. Inom skolansker en del av digitaliseringen genom införandet av så kallade lärplattformar, eller LMS. Dessasystem har som funktion att underlätta såväl undervisning som kommunikation mellan olikaparter. Många ställer sig dock kritiska till dessa system och anser bland annat att de utgör enbelastning för pedagoger inom skolan. Denna undersökning har fokuserat påanvändarupplevelsen av LMS. Målgrupperna har varit pedagoger inom för- och grundskolan,fritidshem samt vårdnadshavare. Undersökningen har utgått från olika UX-modeller och teorierinom interaktionsdesign samt användaracceptans. Datainsamlingen har skett med hjälp avintervjuer och enkäter. Undersökningen har visat att även om flera interaktionsdesignsprincipersaknats i aktuellt LMS har framförallt det organisatoriska stödet inom skolan varitstort nog att överbrygga konsekvenserna av detta. Inom användargruppen vårdnadshavare harsamma stöd saknats, men då användandet varit mindre omfattande och mer sporadiskt än inomskolans verksamhet har upplevelsen trots detta framstått som god.

Som följd av pandemin covid-19 och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten tvingadesgymnasieskolor i Sverige att anpassa sin undervisning till distansundervisning. Digitalaverktyg blev därför en viktig del för gymnasielärare för att kunna fortsätta undervisningen.Tidigare forskning visar varierande resultat på distansarbetets effekter och utgår främst frånfrivilliga verktyg som möjliggör distansarbete. Utifrån faktorer kopplade tillanvändaracceptans är studiens syfte att undersöka gymnasielärares upplevelser avdistansundervisning och hur den har påverkat deras arbete. För att besvara studiensfrågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare från Uppsala.Resultatet visar att distansundervisning även under obligatoriska förhållanden till stor delupplevs negativt, baserat på de tre teman som producerats utifrån gymnasielärares intryck ocherfarenheter av distansundervisning. De tre centrala teman som undersökts är: kommunikationmellan lärare och elever, arbetsbörda samt digitala verktyg.

No description available.