I den här uppsatsen har faktorer för en ökad användaracceptans och diffusion av Video on demand(VOD)-tjänster identifierats med hjälp av en litteraturgenomgång av tidigare studier i acceptans och diffusion. Litteraturgenomgången ligger till grund för en lista av faktorer som gör en konsument mer villig att anamma en VOD-tjänst. Faktorerna har sedan utvärderas genom en kvantitativ undersökning med hjälp av en webbenkät. Resultatet blev i stor grad det som förväntat där det framgår att utbud och kostnad är de viktigaste faktorerna för en hög acceptans, men även andra faktorer kan spela in som användarvänlighet, kvalitet och sociala faktorer. / This paper has identified factors for increased user acceptance and diffusion of Video on Demand(VOD) services through a literature review of previous studies. The literature review was used to make a list of factors that make a consumer more willing to use a VOD service. The factors are then evaluated through a quantitative study using an online questionnaire. The result was to a large degree what was expected, which shows that content and cost are the main factors for a high acceptance, but other factors may play in as well such as ease-of-use, quality, and social factors.

<p>Biometrics is a collection of methods for identifying and authorizing individuals with something they are, or do. It is considered to be one of the most secure technologies for security, both physical and logical. Security is something very important for organizations today, but yet there has been a low interest in investing in biometrics for security in Sweden.</p><p>The purpose of this thesis has been to establish factors to why biometrics has not been implementedto any large extent, even though the technology has been around for long. We have evaluated the attitudes and views of individuals, as well as company leaders. Problem and questions with biometrics that often are discussed are privacy concerns, costs and ROI (return on investment) and user acceptance. Foremost there is a concern about the costs of implementing such a solution, although some claim that money can be saved by avoiding the costs in more traditional security methods, such as password administration and in security cards.</p><p>There is a range of different technologies to use, such as facial-scan, voice-scan and the most mature and well known technique, finger-scan which has been around for a long time, especially for identifying criminals. All these techniques have there positive and negative sides, often measured in different levels of universality, uniqueness, permanence and collectability, e.g. eye-scan has a high uniqueness, facial-scan has a high universability and signature-scan has a low permanence level.</p><p>We have collected our data through interviews with companies and suppliers of biometric systems as well as a questionnaire given to private persons. By interpreting the data in a qualitative way we have made our analysis and reached a conclusion.</p><p>Our result shows that a cost related to biometric solutions is the largest reason why investments have been absent. This verifies the results of other authors, that the cost is the largest obstacle. Another important factor is that companies believe that biometrics is for organizations with a very high security need. Further our result show that individuals are positive towards biometrics.</p> / <p>Biometri är ett samlingsnamn för tekniker som identifierar och auktoriserar individer, antingen något de är eller gör. Biometri anses vara en av de säkraste teknologierna för säkerhet, både fysisk och logisk. Säkerhet är något som är mycket viktigt för organisationer i dagens läge, men än så länge så har investeringar i biometriska säkerhetslösningar i Sverige uteblivit. Syftet med denna magisteruppsats har varit att fastställa faktorer som bidrar till att biometriska lösningar inte har blivit implementerade i någon större utsträckning, trots att teknologin har funnits länge. Vi har utvärderat individers samt företagsledares attityder och synsätt angående biometri.</p><p>Frågor och problem som ofta relateras till biometri är personligintegritet, kostnader och avkastning på investering samt användaracceptans. Framförallt är det osäkerheten kring kostnaderna av en implementering av en biometrisklösning. Det finns även de som hävdar att biometriska lösningar kan spara pengar jämfört med traditionella system därför att man undviker till exempel lösenordsadministration och passerkort.</p><p>Det finns en rad olika tekniker att använda, exempelvis ansiktsavläsning, röstigenkänning och den mest mogna och kända tekniken, fingeravtrycksläsning som har existerat en längre tid, framförallt för att identifiera kriminella. Det finns positiva och negativa sidor med alla dessa tekniker, de mäts oftast i olika nivåer av hur många som kan använda det, hur unikt biometrin är, beständighet och hur biometrin samlas in.</p><p>Genom intervjuer med företag och leverantörer av biometriska lösningar samt en utdelad enkät till privat personer har vi samlat in data. Vi har sedan tolkat data kvalitativt och utfört vår analys och slutligen kommit fram till ett resultat.</p><p>Vårt resultat har visat att kostnader relaterade till biometriska system är det största skälet till varför investeringar har uteblivit. Detta bekräftar vad många andra författare tidigare har funnit, att kostnaderna är det största hindret. En annan viktig faktor är att företag anser att biometri är något för verksamheter som kräver den allra högsta säkerheten. Vidare har individer en positiv inställning till biometri.</p>

The introduction of new information systems in different types of organizations is becoming more and more frequent in today's modern and digitized society. A common problem is that the new systems fail to reach user popularity. It is therefore important to ensure that the new systems that are introduced are accepted by the users. The study examines which factors are most important for teachers and course administrators at Uppsala University when they start using a new digital exam system - Inspera Assessment. The survey was conducted by collecting qualitative data through interviews of system administrators, teachers and course administrators at Uppsala University. The data generated was then analyzed on the basis of the theoretical framework technology acceptance model 2 in order to identify the factors that are most important to the users for them to accept the new system. In the conclusion, we discuss further how Uppsala University has worked with user acceptance in order to advise on how future implementations can learn from the implementation of Inspera Assessment to ensure high user acceptance. The study concluded that it is important to offer solid support that corresponds to users’ requirements and desires, to take into account the intended users' work processes at new introductions and that users can see a link between use of the system and increased efficiency in the work.

Majoriteten av alla utvecklade informationssystem misslyckas. Detta beror på olika faktorer, där otillräcklig användarinvolvering och användaracceptans under utvecklingen är den vanligaste orsaken. Technology Acceptance Model – TAM är en teoretisk modell som studerar användaracceptans och de faktorer som påverkar användaracceptans av ett informationssystem. Denna studie har använt den kvalitativa forskningsmetoden för att testa användningen av TAM vid utvecklingen av ett ärendehanteringssystem hos en offentlig myndighet. Resultatet av denna studie påvisar fördelar med att använda TAM vid utvecklingen av ett informationssystem och att användningen av modellen kan bidra till att utvecklingen av ett informationssystem kan utformas med användarnas preferenser i fokus och på så sätt undvika att användarna inte upplever ärendehanteringssystem som användarvänligt och användbart. Resultaten från denna studie visar också att de identifierade TAM-faktorerna överensstämmer till stor del med befintlig forskning. Samtidigt ger denna studie en mycket djupare förståelse för faktorer som påverkar användaracceptans för ett ärendehanteringssystem för en offentlig myndighet. Framtida forskning bör fokusera på att utvärdera användningen av TAM i början av systemutvecklingsprojektet istället för i slutet när informationssystemet har utvecklats och på att använda TAM för att utvärdera användaracceptans av ärendehanteringssystem som inkluderar både interna och externa användare. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p><p>There are other digital material (eg film, image or audio files) or models/artifacts that belongs to the thesis and need to be archived.</p>

I takt med digitaliseringen av samhället har det pågått en parallell digitalisering av utbildningssektorn.Högstadieskolan är en av de delar av utbildningssektorn som digitaliserats i högst utsträckning.Studiens syfte är att undersöka vad som ligger till grund för att användarmotstånd elleranvändaracceptans uppstår bland lärare i samband med att digitaliseringen av högstadieskolan. Vidareundersöker studien hur användarmotstånd hos lärare visar sig. Detta eftersom en kunskapslucka haridentifierats gällande uppkomst av användarmotstånd i samband med digitaliseringen avutbildningssektorn. Därmed ser vi att det saknas kunskap om hur och varför användarmotstånd uppstårhos lärare. Studien utfördes genom en kvalitativ och tolkande tvärsnittsstudie. Fall och respondentervaldes primärt genom ett målinriktat urval. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjueroch analyserades genom induktiv tematisk analys. Det framgår av respondenterna flera faktorer somavgör huruvida de accepterar eller gör motstånd till digitaliseringen av högstadieskolan. Faktorernasom identifierats går i linje med tidigare forskning om motståndsfaktorer vid digitalisering. Detpedagogiska syftet med digitaliseringen uttrycks av respondenterna som mest betydande och är uniktför kontexten digitalisering av högstadieskolan. Faktorerna beskrivs enskilt men det framgår attsamspelet mellan faktorerna blir avgörande för huruvida användaracceptans uppnås elleranvändarmotstånd uppstår.

I det moderna samhället får Customer Relationship Management och CRM-system en allt större roll och systemanvändare ställer allt högre krav på de system de arbetar i. För att en organisation ska få ut så mycket som möjligt av sitt CRM-system måste användare arbeta i systemen. Det framgår från tidigare forskning att viljan att använda system påverkar användarbeteendet. Därför är det viktigt att studera vad som får användare att vilja använda CRM-system. Detta har studerats i detta uppsatsarbete genom en kvalitativ fallstudie med en tematisk analysmetod vid organisationen Byggföretagen där CRM-systemet heter Tellus. Studiens teoretiska ramverk utgår från Unified Theory of Acceptance and Use of Technology (UTAUT) och har kompletterats med ytterligare teori. En modifierad UTAUT-modell som har tagits fram genom tidigare forskning visar på att det finns variabler och egenskaper hos dessa variabler som påverkar viljan att använda. Variablerna och egenskaperna som påverkar viljan att använda är: förväntad prestation med egenskaperna förväntat resultat, uppfattad nytta och anpassning till arbetet, förväntad ansträngning med egenskaperna uppfattad användbarhet och komplexitet, social påverkan med egenskaperna sociala faktorer, självbild och subjektiva normer, samt underlättande villkor med egenskaperna underlättande villkor* och upplevd beteendekontroll.Slutsatser som studien kommer fram till är att alla variabler påverkar systemanvändare att vilja använda Tellus. Speciellt framgår att utbildning och engagemang från ledningen som är en del av underlättande villkor samt systemkvalitet som ingår i förväntad prestation påverkar viljan att använda CRM-system mest. Det framgår även att självbilden inte verkar påverka viljan att använda Tellus.

I Sverige har en rad olika mobila applikationer vuxit fram där patienter kan ställa frågor och konsultera läkare med hjälp av videobesök. Dessa typer av tjänster är i dagsläget menat att användas som ett substitut eller komplement till traditionella vårdbesök med syfte att avlasta sjukhus och tillgängliggöra vård. ​Ökade krav och nya behov har däremot skapat nya förväntningar på hälso- och sjukvårdstjänster och hur de ska tillhandahållas. Detta har lett till en debatt kring huruvida det är positivt för vården eller ej. Syftet med denna uppsats var att undersöka sjukvårdspersonals inställning till videobesök, samt vilka faktorer som är viktiga för att sjukvårdspersonalen ska acceptera ett sådant system. För att få en förståelse för detta genomfördes totalt sex intervjuer med sjukvårdare i Stockholm, Uppsala och Norrtälje. Intervjuer utformades och analyserades med hjälp det teoretiska ramverket, TAM, som ämnar förutse och förklara användares acceptans till system innan de har utsatts för det. Resultaten av undersökningen visar att det finns en positivitet och nyfikenhet hos respondenterna till videobesök i sig men en skepsis kring hur tekniken används idag - de ansåg ​att videobesök är ett viktigt verktyg som i dagsläget används på fel sätt. Utfallet av analysen ledde dock till ett annat resultat än det som empirin visade: ​acceptans och inställning hos respondenterna visade sig bero på mer på vilken kontext det används inom än demografiska faktorer. Validiteten av det teoretiska ramverket i relation till sjukvård är något som vidare bör diskuteras i framtida forskning. / During the past few years, there has been a increase of services which provide healthcare through mobile applications. These types of services are meant to be used as a complement to traditional health care with the purpose of relieving hospitals and making health care more accessible. An increase in demand has formed new expectations in health care and the way in which health care services are carried out. This has led to an ongoing debate where some argue that this is a positive development concerning the quality of care and others argue that it is not. The purpose of this study was to examine the attitudes of health care professionals toward mobile application based health care, as well as examine which factors are important in assuring that health care professionals accept such a system.Interviews with six different health care professionals in Stockholm, Uppsala and Norrtälje were carried out to gain knowledge in this subject. The interviews were developed and analysed using the theoretical framework, TAM, which aims to predict and explain user acceptance of systems that they have not yet been exposed to. The results of this study reveal a positivity and curiosity among the respondents towards video healthcare, but a skepticism of how the technology is being used today. They felt that it is an important tool which is being used in the wrong way. The outcome of our analysis show different results than our empirics imply. The acceptance and attitude among our respondents seem to depend more on which context it is being used in rather than demographic differences. The validity of our theoretical framework in the context of healthcare is something that should be further discussed in future studies.

Biometrics is a collection of methods for identifying and authorizing individuals with something they are, or do. It is considered to be one of the most secure technologies for security, both physical and logical. Security is something very important for organizations today, but yet there has been a low interest in investing in biometrics for security in Sweden. The purpose of this thesis has been to establish factors to why biometrics has not been implementedto any large extent, even though the technology has been around for long. We have evaluated the attitudes and views of individuals, as well as company leaders. Problem and questions with biometrics that often are discussed are privacy concerns, costs and ROI (return on investment) and user acceptance. Foremost there is a concern about the costs of implementing such a solution, although some claim that money can be saved by avoiding the costs in more traditional security methods, such as password administration and in security cards. There is a range of different technologies to use, such as facial-scan, voice-scan and the most mature and well known technique, finger-scan which has been around for a long time, especially for identifying criminals. All these techniques have there positive and negative sides, often measured in different levels of universality, uniqueness, permanence and collectability, e.g. eye-scan has a high uniqueness, facial-scan has a high universability and signature-scan has a low permanence level. We have collected our data through interviews with companies and suppliers of biometric systems as well as a questionnaire given to private persons. By interpreting the data in a qualitative way we have made our analysis and reached a conclusion. Our result shows that a cost related to biometric solutions is the largest reason why investments have been absent. This verifies the results of other authors, that the cost is the largest obstacle. Another important factor is that companies believe that biometrics is for organizations with a very high security need. Further our result show that individuals are positive towards biometrics. / Biometri är ett samlingsnamn för tekniker som identifierar och auktoriserar individer, antingen något de är eller gör. Biometri anses vara en av de säkraste teknologierna för säkerhet, både fysisk och logisk. Säkerhet är något som är mycket viktigt för organisationer i dagens läge, men än så länge så har investeringar i biometriska säkerhetslösningar i Sverige uteblivit. Syftet med denna magisteruppsats har varit att fastställa faktorer som bidrar till att biometriska lösningar inte har blivit implementerade i någon större utsträckning, trots att teknologin har funnits länge. Vi har utvärderat individers samt företagsledares attityder och synsätt angående biometri. Frågor och problem som ofta relateras till biometri är personligintegritet, kostnader och avkastning på investering samt användaracceptans. Framförallt är det osäkerheten kring kostnaderna av en implementering av en biometrisklösning. Det finns även de som hävdar att biometriska lösningar kan spara pengar jämfört med traditionella system därför att man undviker till exempel lösenordsadministration och passerkort. Det finns en rad olika tekniker att använda, exempelvis ansiktsavläsning, röstigenkänning och den mest mogna och kända tekniken, fingeravtrycksläsning som har existerat en längre tid, framförallt för att identifiera kriminella. Det finns positiva och negativa sidor med alla dessa tekniker, de mäts oftast i olika nivåer av hur många som kan använda det, hur unikt biometrin är, beständighet och hur biometrin samlas in. Genom intervjuer med företag och leverantörer av biometriska lösningar samt en utdelad enkät till privat personer har vi samlat in data. Vi har sedan tolkat data kvalitativt och utfört vår analys och slutligen kommit fram till ett resultat. Vårt resultat har visat att kostnader relaterade till biometriska system är det största skälet till varför investeringar har uteblivit. Detta bekräftar vad många andra författare tidigare har funnit, att kostnaderna är det största hindret. En annan viktig faktor är att företag anser att biometri är något för verksamheter som kräver den allra högsta säkerheten. Vidare har individer en positiv inställning till biometri.

Införandet av informationsteknologi inom hälso- och sjukvården har blivit en stor del av den svenska hälso- och sjukvården. Processer kan effektiviseras, vårdkvalitén kan öka och det bidrar till en tydligare översikt för personalen. Däremot är införandet av en applikation eller ett system en tidskrävande och komplex process som måste genomgå flera olika instanser innan det kan införas. Det gäller såväl stora heltäckande system som småskaliga avdelningsspecifika programvaror.  Studien undersöker vad som kännetecknar införandet av en applikation för neonatalavdelningen på Norra Älvsborgs Länssjukhus (NÄL). Med hjälp av utvärderingsmodellen Technology Acceptance Model (TAM) utvärderas hur personalen upplever användandet av en sådan applikation för att stödja deras resursplaneringsprocess. Studien visar att det är en tidskrävande process att införa även en liten applikation och det kan vara svårt att motivera för ledningen att allokera resurser för något som enbart stödjer en avdelning. Studien visar även att med en vilja att förändra en arbetsprocess och med en positiv inställning till digitalisering kan en småskalig applikation upplevas som ett stöd för en arbetsprocess. / The adoption of information technology in health care has become a major part of the Swedish health care sector. It has been shown that processes can be streamlined, the quality of care can increase and it helps to provide a clearer overview for the staff. On the other hand, the adoption of a software or system is a time-consuming and complex process that must go through several different instances before it can be implemented. It applies to both large-scale systems and small-scale department-specific software. The study examines what characterizes the introduction of a small-scale software for the neonatal department at Norra Älvsborg Länssjukhus (NÄL). The evaluation model Technology Acceptance Model (TAM) evaluates how the staff experience the use of such software to support their resource planning process. The study shows that it is a timeconsuming process to introduce even a small software and it can be hard to motivate management to allocate resources for something that only supports a single department. The study also shows that with a willingness to change a work process and with a positive attitude towards digitization, a small-scale software can be perceived as a support for a work process.

In January 2021, one of the first large-scale implementations of an artificial intelligent computer-aided detection system (AI CAD) for detecting breast cancer was implemented at Capio S:t Göran hospital in Stockholm. AI CAD for detecting breast cancer is promising, however, it can only be a successful implementation if it is accepted by the end-users. This study examines and evaluates factors critical to the acceptance of the AI CAD, prior to the radiology professionals using it by applying the third version of the Technology Acceptance Model, that is TAM3. A questionnaire was designed and distributed accordingly to 28 professionals at the hospital’s breast screening unit. The quantitative data collected were further analyzed using the statistical tool SPSS. The empirical findings concluded that the intention to use the AI CAD was influenced directly by the perceived usefulness and indirectly by image, job relevance, and perceived ease of use. In addition, the association between subjective norm and image was shown to be significant. This study further revealed two new associations, contrary to what TAM3 postulates, the first one being between image and behavioral intention and the second one being between job relevance and behavioral intention. Organizational support, system-related activities, and information and communication are interventions suggested based on the findings in this study, in which the breast screening unit at S:t Göran should tap into to enhance the acceptance of the AI CAD system. / I januari 2021, implementerades ett artificiellt intelligent datorstött detektionssystem som ska upptäcka bröstcancer på Capio S:t Görans sjukhus i Stockholm. Användning av AI CAD för att upptäcka bröstcancer är lovande, men det kan endast bli en framgångsrik implementering om det accepteras av de som använder systemet. Denna studie undersöker och utvärderar de initiala faktorer som är avgörande för användaracceptansen av AI CAD hos radiologipersonal genom att utgå från den senaste versionen av teknologiacceptansmodellen – Technology Acceptance Model 3 (TAM3). Ett frågeformulär utformades i enlighet med modellen och distribuerades till 28 yrkesverksamma på S:t Görans mammografiavdelning. Den kvantitativa data som samlades in från enkäten analyserades med hjälp av det statistiska verktyget SPSS. De empiriska resultaten visade att radiologipersonalens avsikt att använda AI CAD påverkades direkt av den upplevda användbarheten av systemet och indirekt av personalens upplevda syn på hur enkelt systemet är att använda, att systemet är relevant för personalens jobb samt att systemet kan höja personalens image. Dessutom bekräftade studien att den subjektiva normen påverkar systemets image. Slutligen upptäcktes två nya associationer, i vilken TAM3 inte antar. Dessa påträffades mellan image och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet samt mellan jobbrelevansen och den beteendemässiga intentionen till att använda systemet. Organisationsstöd, systemrelaterade aktiviteter samt information och kommunikation med personal är interventioner som föreslås baserat på resultaten i denna studie som mammografiavdelningen på S:t Görans sjukhus bör utnyttja för att öka acceptansen av AI CAD systemet.