The Unified theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) model suggest that the user acceptance before adopting a technology will greatly affect how the technology is accepted, and in effect its impact and performance in the organisation. A technology that is having an increasing presence in organisations is Procure-to-Pay (P2P) systems. P2P systems have been shown to achieve performance gains after a successful implementation in the form of increased efficiency, higher quality and better control in the procurement process. Being able to assess beforehand the performance gains of a technology before adoption is a crucial step for organisations seeking to lower uncertainties. This research assesses the importance of user acceptance as a precondition for a successful implementation of a P2P system. The research was conducted as a multiple case study at three organisations; Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter. Jernhusen is considering adopting a P2P system. Akademiska Hus and Specialfastigheter have undergone the adoption of a P2P system. By measuring the user acceptance at Jernhusen the performance of a P2P system was assessed from a theoretical standpoint. The performance of a P2P system, and how well the implementation had succeeded was measured at Akademiska Hus and Specialfastigheter and put in relation to the measured user acceptance before adoption. This provided data to assess to what extent user acceptance is a precondition for a successful implementation of a P2P system. The study found that the user acceptance at Jernhusen, Akademiska Hus and Specialfastigheter was low before adoption. The theory indicate that this would lead to low adoption of a P2P system at Jernhusen and few performance gains. However, performance measurements made at Akademiska Hus and Specialfastigheter indicated that the P2P systems have led to medium to high performance gains respectively despite of low user acceptance before adoption. The research therefore concluded that user acceptance is not an important precondition for a successful implementation of a P2P system. / Unified Theory of Technology Acceptance and Use of Technology (UTAUT) modellen menar att användaracceptans innan en teknologi implementeras i en organisation är en avgörande faktor på hur organisationen kommer ta till sig teknologin och i sin tur teknologins effekt på organisationen. En teknologi som är allt mer framstående inom större organisationer är Procure-To-Pay (P2P) system. Effekterna av ett P2P system efter en framgångsrik implementation har påvisats vara förbättrad kvalité samt ökad effektivitet och kontroll av ingående steg av inköpsprocessen. Att kunna utvärdera systemets inverkan på en organisation i förhand är avgörande för organisationer som ämnar att minimera osäkerheter och risk vid systemimplementation. Denna studie utvärderar vikten av användaracceptans som en förutsättning för en lyckat implementation av ett P2P system. Studien var genomför som en flertalig fallstudie hos 3 organisationer; Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter. Jernhusen överväger införandet av ett P2P system. Akademiska Hus och Specialfastigheter har infört ett P2P system. Genom att mäta användarnas acceptans hos Jernhusen utvärderades effekterna av införandet av ett P2P system ur ett teoretiskt perspektiv. Effekterna av ett P2P system och hur framgångsrik implementationen varit utvärderades vid Akademiska Hus och Specialfastigheter, och dessa effekter sattes i förhållande till användarnas acceptans innan införandet av systemet. Detta tillgängliggjorde data för att utvärdera till vilken grad användaracceptans är en förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system. Studien fann att användaracceptans hos Jernhusen, Akademiska Hus och Specialfastigheter var låg innan införandet av ett P2P system. Teorin föreslår att detta är dåliga förutsättningar för en framgångsrik implementation samt svårt att uppnå de önskade effekterna av systemet. Dock visade data från Akademiska Hus och Specialfastigheter att P2P systemen hade lett till de önskade effekterna trots den låga användaracceptans. Därmed drar studien slutsatsen att användaracceptans inte är ett avgörande förutsättning för en lyckad implementation av ett P2P system.

The increasing life expectancy of an aging population has caused a higher demand for healthcare services, highlighting a shortage within the healthcare system due to insufficient projected growth of healthcare personnel. One solution to this issue is the utilization of the Internet of Medical Things (IoMT). This study aims to describe the general acceptance level amongst healthcare recipients of adopting IoMT in Swedish remote healthcare and how the acceptance level differs amongst different age groups depending on the application of IoMT. Acceptance and implementation of IoMT in remote healthcare are discussed, with an emphasis on factors such as user-friendliness and practical hardware design. In this study, a digital survey was conducted with 103 respondents, which demonstrated that the majority were positive about using IoMT for monitoring and treating health conditions remotely. Although awareness of security risks exists, respondents generally expressed a low number of concerns regarding unauthorized access to information and modification of IoMT devices in general. The study's conclusion highlights the notable acceptance of IoMT in remote healthcare in Sweden. The results indicate network-connected devices are integrated into people's daily lives, and user-friendliness and cybersecurity influence the adoption of IoMT. Older age groups demonstrated less concern about cybersecurity than younger age groups. When analysing specific applications, the results show some age-related differences in acceptance, which also varied depending on the application, particularly when comparing more life-critical devices such as IoMT pacemakers with IoMT fall detectors. / Den ökande livslängden hos en ökande befolkning har skapat ett ökat vårdbehov och detta har påvisat en brist inom sjukvården då den förväntade utvecklingen av sjukvårdspersonal är otillräcklig. En lösning på detta är användandet av Internet of Medical Things (IoMT) och denna studie har som syfte att beskriva den allmänna acceptansnivån hos vårdtagare för användandet av IoMT inom den svenska distansvården samt hur acceptansnivån skiljer sig för olika åldrar beroende på tillämpning av IoMT. Acceptans och implementering av IoMT i distanssjukvården diskuteras, och faktorer som användarvänlighet och praktisk hårdvarudesign betonas. I denna studie utfördes en digital enkätundersökning innehållande 103 respondenter som visade att majoriteten var positiva till att använda IoMT för att övervaka och behandla hälsotillstånd på distans. Även om medvetenheten om säkerhetsrisker finns, var respondenternas oro för obehörig åtkomst till information samt modifiering av IoMT-utrustning generellt låg. Studiens slutsats framhäver att distansvård med IoMT har en hög acceptans i Sverige. Resultaten indikerar att nätverksanslutna enheter är integrerade i människors vardag och att användarvänlighet samt cybersäkerhet påverkar användningen av IoMT. Äldre åldersgrupper visade mindre oro för cybersäkerheten än yngre åldersgrupper. Vid analys av specifika tillämpningar visar resultaten att det finns vissa åldersrelaterade skillnader i acceptans, vilka också varierade beroende på tillämpning, särskilt i jämförelse med mer livskritiska enheter såsom IoMT-pacemakers i jämförelse med IoMT-falldetektorer.

Denna studie undersöker anställdas inställning till BA som MFA-metod på svenska SMF, även vilken BA-metod som anses lämpligast för användning. Tidigare studier har främst fokuserat på större organisationer och företag med kvantitativa forskningsmetoder. Därav har denna studie valt att undersöka SMF med en kvalitativ inriktning i formen av en semistrukturerad intervjustudie. Studien genomförde totalt nio intervjuer från varierande företag med respondenter aven mängd olika arbetsroller. Utifrån dessa intervjuer kunde flera teman identifieras, dessa användes för att dra slutsatser kring användarens inställning och vilken BA-metod som föredras i företagskontext. Teman som identifierades utgjorde grunden förde anställdas inställning, exempelvis vilka positiva och negativa aspekter de anställda kunde se med BA som MFA. Resultaten visade att de anställda generellt sett var positivt inställda till BA som MFA-metod och att de flesta kunde tänka sig implementera detta på sin arbetsplats. Av fingeravtryck, röstigenkänning,ansiktsigenkänning och irisskanning föredrog respondenterna fingeravtryck som BA-metod i företagskontext. Studien valde att inte fokusera på företag som redan implementerat BA som MFA. Applikationer och program som anställda använder där BA erbjuds anses inte som att företaget implementerat BA som MFA. / This study examines employees' attitudes towards BA (Biometric Authentication) as an MFA (Multi-Factor Authentication) method at Swedish SMEs, as well as which BA method is considered most suitable for use. Previous studies have focused on larger organizations and companies with quantitative research methods. Therefore, this study has chosen to examine SMEs with a qualitative focus by conducting semistructured interviews. The study conducted a total of nine interviews from various companies with respondents from a variety of work roles. Based on these interviews, several themes could be identified, these were used to draw conclusions about the employees’ attitude and which BA method is preferred in a business context. Themes that were identified formed the basis for the employees' attitude, for example what positive and negative aspects the employees could see with BA as MFA. The results showed that the employees were generally positive about BA as an MFA method and that most could imagine implementing this in their workplace. Focusing on fingerprints, voice recognition, face recognition and iris scanning, the respondents preferred fingerprints as a BA method. The study chose not to focus on companies that have already implemented BA as MFA. Applications and programs that employees use where BA is offered are not considered that the company has implemented BA as MFA.

The development of generative AI has made great strides. More and more organizations are looking into implementing this new technology to increase productivity and efficiency. One of these new AI system- development tools is GitHub Copilot. The tool has shown great promise by offering functions such as automatic code generation, but this does not come without faults, as the generated code may be lacking in quality. How system developers within organizations experience this new technology is unknown, nor is it a worthwhile investment for the organizations in question. A qualitative study with semi-structured interviews has been carried out to capture the experiences of system developers concerning GitHub Copilot. The study was based on the theoretical framework Technology Acceptance Model 2 (TAM 2), in which some selected factors were used to describe the intention to use the system. A study was conducted to identify factors that cause an increase and/or a decrease in user acceptance.  We believe this would provide insights into what context GitHub Copilot would lead to increased productivity and efficiency. Based on the four factors studied, perceived usefulness, perceived ease of use, job relevance, and output quality, the study concludes with factors that affect a user’s intention to use GitHub Copilot. The study reveals that system developers perceive the usage of GitHub Copilot as positive. They believe that it has the potential to increase both productivity and efficiency. They perceive the tool as easy to get started with and easy to use. The quality of the generated code is perceived as somewhat lacking, but this did not affect their acceptance of the system.

Under det senaste decenniet har artificiell intelligens (AI) inom medicin väckt stort intresse för sin förmåga att automatisera diagnos, behandling och prognos av sjukdomar. Denna studie avser att undersöka etiska utmaningar med att använda AI som beslutsstöd inom medicinsk diagnostik. Genom forskningsartiklar, litteratur samt intervjuer med personer som arbetar inom vården såsom läkare, forskare och IT-experter, identifierades primära utmaningar och en hög acceptans för AI-användning bland samtliga åtta respondenter som intervjuats. Resultaten understryker behoven av att balansera teknologins fördelar med etiska överväganden och betonar vikten av kontinuerlig utbildning för att säkerställa ansvarsfull användning. Avslutningsvis identifierar studien ett antal forskningsområden för att fördjupa förståelsen av AI-teknologins utveckling och dess applicering i vårdmiljön. / During the past decade, artificial intelligence (AI) in medicine has garnered significant interest for its ability to automate diagnosis, treatment and disease prognosis. This study aims to investigate ethical challenges associated with using AI as decision support in medical diagnostics. Through research articles, literature and interviews with healthcare professionals such as physicians, researchers and IT experts, primary challenges were identified along with high acceptance of AI use among all eight respondents interviewed. The findings emphasize the need to balance the benefits of technology with ethical considerations and stress the importance of continuous education to ensure responsible use. Finally, the study identifies several research areas to deepen understanding of AI technology development and its application in healthcare settings.

Mobiltelefoner har utvecklats i snabb takt över åren, från ett nytt koncept till en vardaglig självklarhet för många i bägge personlig och professional fattning. Efter smartphonens myntning i 1994 med IBM Simon Personal Communicator har mobiltelefonen evolveras i många olika riktningar. 2013 kom den först smartphonen med välvd skärm, Samsung Galaxy Round, vilket påbörjande en ny trend av böjda smartphones. Denna studie undersöker användaracceptans av den senaste typen av välvd skärm, sidoböjning, utifrån ett perspektiv av mänskliga nöjen. Studien föreslår att innovationen av sidoböjning inte avnjuts pragmatiskt utan idealistiskt, med fokus på adoptörens ideologiska och sociala begär. Innovationens framtid och utspridning utöver samhället slutdras som osäkert, med förslag på framtida forskning att vidareutveckla ämnets kunskapsbas. / Mobile phones have developed rapidly over the years, from a novel concept to an typical day certainty for many in both personal and professional use. Following the advent of the smartphone in 1994 with the IBM Simon Personal Comunicator, the mobile phone has evolved in a number of directions. In 2013, the Samsung Galaxy Round was launched, the first smartphone featuring a curved display, sparking a new trend of curved-display smartphones. This study investigates the user acceptance of the latest type of curved displays, curved sides, from a perspective of human pleasures. The studie suggests the innovation of curved sides is not enjoyed pragmatically, but idealistically, with a focus on the adopter’s ideological and social desires. The future of the innovation and its diffusion throughout society is concluded to be uncertain, with suggestions of future research to further develop the subject’s base of knowledge.

This study examines inexperienced users’ perceptions of therelationships between aspects of user acceptance in professionalmeetings, based on usability tests performed in a VR application.The study is supported by specific parts of a Design scienceresearch methodology. As a starting point in the study of useracceptance, a specifically developed version of the TechnologyAcceptance Model (TAM) is used. This TAM-tool focuses on useracceptance in relation to the two basic aspects, perceivedusefulness and perceived ease of use and these, in which relationsare also explored relative to perceived enjoyment, perceivedpresence and perceived cybersickness. In the study, three testrounds were performed with a total of six participants with minorexperience of VR. The participants conducted usability tests ofprofessional meetings in pairs, in a pre-alpha version of meetingcontexts in Freeland VR based on explicit scenarios. The testsessions were videotaped, and selected clips were used to triggerthe participants’ reflections in the interviews conducted inimmediate connection with the test sessions. The main empiricaldata is thus audio recordings of the interviews. A qualitativeanalysis was then made of the respondents’ reflections on thedifferent aspects of user acceptance that were analyzed in relationto each other to understand how they affect each other in differentways. The results showed that the participants perceived that useracceptance of the professional meetings in Freeland VR was clearlyrelated to the fact that they saw the potential for usefulness inprofessional meeting settings. The lack of ease of use in some of thescenarios and cybersickness were also perceived as somewhatnegatively related to user acceptance, although not explicitly sincethe participants themselves perceived them as transitional anddisappearing with more habit. The result clearly suggested that thepositive aspects in relation to user acceptance were both theevidently perceived presence and enjoyment. The overallconclusion is that the relationships between aspects that are mostclearly perceived as important for user acceptance were therelationships between the overall aspect, perceived usability andthe two underlying aspects perceived enjoyment and perceivedpresence. / I denna studie undersöks ovana användares uppfattningar avrelationer mellan aspekter av användaracceptans i ettprofessionellt möte, utifrån användbarhetstester i en VRapplikation med efterföljande intervjuer, med stöd av en del av endesignvetenskaplig metod. Som utgångspunkt i undersökningenav användaracceptans används en för studien särskilt utveckladvariant av Technology Acceptance Model (TAM). I denna TAM fokuseras användaracceptans i relation till de två grundläggandeaspekterna, uppfattad användbarhet och uppfattadanvändarvänlighet och dessa sätts även i relation till uppfattatnöje, uppfattad närvaro och uppfattad cybersickness. Tretestomgångar har utförts med totalt sex antal deltagare medobetydlig tidigare erfarenhet av VR. Metoden gick ut på attdeltagarna i par fick utföra användbarhetstester av en pre-alphaversion av professionella möten i studiens applikation, FreelandVR, utifrån tydliga scenarier. Dessa videodokumenterades ochutvalda videoklipp användes för att trigga testpersonernasreflektioner i intervjuerna och genomfördes i direkt anslutning tilltestsessionerna. Den huvudsakliga empiriska datan är såledesljudinspelningar av användarintervjuer. En kvalitativ analysgjordes därefter av respondenternas reflektioner om de olikaaspekterna av användaracceptans som analyserades i relation tillvarandra för att ge insikt i hur de påverkar varandra på olika sätt.Resultatet visade att testpersonerna uppfattade attanvändaracceptansen av mötena i Freeland VR var tydligt relaterattill att de såg användbarhetspotential för professionella möten.Även om användarvänligheten inte upplevdes som hög i allascenarier och cybersickness uppfattades vara något negativtrelaterat till användaracceptans, var det inte så påtagligt eftersomtestpersonerna själva uppfattade det som övergående med mervana. Det framgick av resultatet att mer tydliga positiva aspekter irelation till användaracceptans var uppfattad närvaro ochuppfattat nöje. Således är den övergripande slutsatsen att derelationer mellan aspekter som analytiskt framkom tydligast somviktiga för användaracceptansen var relationerna mellan denövergripande aspekten uppfattad användbarhet och de tvåunderliggande aspekterna uppfattat nöje och uppfattad närvaro

I takt med en ökad digitalisering har det blivit ett allt större fokus på IT-säkerhet. Det finns olika typer av lösningar för att stärka IT-säkerheten och att implementera multifaktorautentisering är en av dem. I organisationers säkerhetsarbete spelar användarna en viktig roll, samtidigt kan de betraktas som ett säkerhetshot snarare än en resurs. I den här intervjustudien undersöker vi hur en implementering av multifaktorautentisering påverkar användarnas digitala arbetsmiljö. För att förstå detta har studien använt en kvalitativ datainsamlingsmetod där tio semistrukturerade intervjuer med anställda från Malmö universitet har genomförts. I analysen av resultatet har bland annat Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory samt ett fenomenologiskt perspektiv använts som teoretiska utgångspunkter. Studien visar att det finns en oförutsägbarhet med multifaktorautentisering som skapar en kognitiv omställning och ett hinder i arbetsflödet. Det framgår även att användarnas medvetenhet om IT-säkerhet är en viktig faktor i acceptansen av säkerhetsåtgärder så som multifaktorautentisering. Studien lyfter fram att det krävs en bra användarupplevelse bland befintliga IT-system för att välkomna och anpassa sig till framtida implementeringar av säkerhetssystem. / As digitalization has increased, there has been a growing focus on IT security. There are various types of solutions to strengthen IT security, and implementing multi-factor authentication is one of them. In the security efforts of organizations, users play an important role, but they can also be seen as a security threat rather than a resource. In this interview study, we examine how the implementation of multi-factor authentication affects users' digital work environment. To understand this, the study used a qualitative data collection method, conducting ten semi-structured interviews with employees from Malmö university. In the analysis of the results, the study utilized theoretical frameworks such as the Technology Acceptance Model, Protection Motivation Theory, and a phenomenological perspective. The study reveals that there is unpredictability associated with multi-factor authentication, creating a cognitive adjustment and a hindrance in workflow. It is also evident that users' awareness of IT security is an important factor in accepting security measures such as multi-factor authentication. The study emphasizes the need for a good user experience in existing IT systems to welcome and adapt to future implementations of security systems.

Ett införande av en digital hälsoplattform (DHP) i personalvård utformades utifrånorganisationsförändringar vars strategi och struktur slutligen påverkade resultatet avförändringsprocessen. Syftet med studien var att undersöka hur digitala hälsoplattformarinvolverades i personalvård. För att uppnå detta genomfördes kvalitativa metoder, där åttaintervjuer genomfördes med medarbetare på olika avdelningar av ett företag inomdetaljhandeln där materialet sedan kategoriserades för mönsteridentifiering. Resultatetindikerade hur förarbetet med införandet och kommunikationen låg till grund för hur enDHP involverades i företagets personalvård. En ökad delaktighet av anställda vid införandethade även ökat förståelsen för DHP:n och hade gjort tjänsten tydligare att nyttja. En ökaddelaktighet av anställda vid införandet hade även ökat förståelsen för DHP:n och hade gjorttjänsten tydligare att nyttja. . Även en integrering av DHP:n med redan befintliga systemhade ökat medvetenheten och hade gjort involveringen av plattformen mer uppenbar.Bristande kommunikation, involvering och effektmätning från företagets centrala delskapade däremot en osäkerhet om vad som faktiskt erbjöds och ledde till deladeuppfattningar om användning och dess lönsamhet. / The introduction of a digital health platform (DHP) in personnel care was designed based onorganizational changes whose strategy and structure ultimately influenced the outcome of thechange process. The purpose of the study was to investigate how digital health platformswere involved in personnel care. To achieve this, qualitative methods were used, includingeight interviews conducted with employees in various departments of a retail company, wherethe material was then categorized for pattern identification. The results indicated how thepreliminary work with the implementation and communication formed the basis for how aDHP was involved in the company's personnel care. Increased involvement of employeesduring the implementation would also have increased their understanding of the DHP andmade the service clearer to use. Additionally, integrating the DHP with already existingsystems had raised awareness and made the involvement of the platform more evident.However, poor communication, involvement, and impact measurement from the company'scentral part created uncertainty about what was actually offered and led to divided opinionson its use and profitability.