Organisationer och företag arbetar dagligen med förändring av verksamheten för att hålla sig fortsatt konkurrenskraftiga. Organisationer använder idag affärssystem för att effektivisera processer och minska kostnader. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem tar lång tid och innebär hög risk för organisationer, vilket gör införandeprocessen mycket svår. Ca 2/3 av alla IT-projekt misslyckas, enligt definitionen att alla tre utvärderingskriterierna i den klassiska projektledningstriangeln, tid, budget och resultat, ska vara uppfylld. Affärssystemprojekt syftar ofta till att rationalisera någon del av verksamheten, vilket kan påverka arbetsfördelningen i en verksamhet. Vid ett affärssystembyte uppstår det ofta oro inom verksamheten eftersom användarna vet hur de ska hantera det befintliga affärssystemet men inte det nya affärssystemet. Ett vanligt och kritiskt problem vid affärssysteminföranden är motstånd från användare. För att nå ett lyckat införande av affärssystem är det därför viktigt att förstå användarnas eventuella motstånd.  Kandidatuppsatsens syfte är att identifiera och beskriva mänskliga och sociala framgångsfaktorer för att uppnå en positiv förändringsprocess vid införande av affärssystem, ur ett kund–systemimplementatörsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts för denna uppsatsstudie. Fem personliga intervjuer har genomförts med företrädare för de två fallföretagen. Fallet är ett införandeprojekt mellan ett kundföretag och en systemimplementatör, med denna relation som analysenhet.  De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att dessa framgångsfaktorer är särskilt betydelsefulla: att användarmedverkan är avgörande för en positiv förändringsprocess, att det finns samsyn både internt och i dyaden, kommunikationen är A och O. Användarmedverkan är viktigt under införandeprocessen av ett affärssystem eftersom användarna är de som använder och vet hur affärssystemet som ersätts fungerar. För att öka förståelsen hos användarna för införandeprocessen är det viktigt att det finns en intern samsyn hos kundorganisationens medarbetare. Att det finns samsyn i dyaden är viktigt för att underlätta och effektivisera förändringsarbetet. Kommunikationen mellan alla parter i ett affärssystemprojekt är en central förutsättning för att nå ett bra samarbete mellan kundorganisationens medarbetare och systemimplementatörens företrädare.

Idag misslyckas en stor andel förändringsprojekt inom IT vilket är oroväckande med tanke på hur centralt IT är för verksamheter. En återkommande anledning till att så många projekt misslyckas anses vara svårigheten i att hantera människors tankar och attityder när de genomgår en förändring. Speciellt förändringar av system, som har en så påtaglig inverkan på de anställdas arbete. För att hantera dessa svårigheter förespråkar teoretiker att en användardeltagande strategi bör implementeras vid förändringsarbeten inom IT. Syftet med studien är därför att utreda hur organisationer använder sig utav användardeltagande och om det faktiskt har någon effekt på användarnas acceptans för systemförändringar. Detta då IT projekt fortsätter att misslyckas. Studien har grundats på tidigare forskning inom användardeltagande och användaracceptans för att sedan genomföra en undersökning på hur det går till i verkligheten. För att skapa djupare förståelse för hur användardeltagande kan ta form har intervjuer genomförts hos verksamheter som nyligen genomgått en systemförändring. Vidare har enkäter skickats ut till de anställda hos de studerade verksamheterna för att på ett tillförlitligt sätt avgöra acceptansen för systemen. Studien visar att användardeltagande utformas utefter vilken organisationsstruktur samt vilka maktförhållanden som råder i organisationer. Användardeltagande påverkar olika systemanvändare annorlunda då dessa har olika behov som behöver tillgodoses. Vissa användare är i behov av att användaranpassa system för att uppnå användaracceptans, samtidigt som andra är i behov av att ledas genom själva förändringen. Detta gör användardeltagande till ett bra val i syfte att öka användares acceptans för informationssystem, ifall det anpassas till användarnas behov samt rådande organisationsstruktur. / Program: Dataekonomutbildningen

Nästan samtliga organisationer använder affärssystem för att effektivisera processer, minska kostnaderna och utöka utbudet. Men det är ingen enkel process att införa ett nytt affärssystem. Införandeprocessen av ett nytt affärssystem är komplex och tar tid, vilket är förenat med en hög risk för organisationer. Många affärssystemsinföranden är påtvingade, vilket innebär att organisationer tvingas att införa ett nytt affärssystem. Medarbetarna i organisationer som tvingas till att införa ett nytt affärssystem kan ha en stark ovilja att vilja använda det nya affärssystemet vilket kommer skapa problem. Ett påtvingat affärssystemsinförande skapar ofta ett missnöje bland medarbetarna eftersom de inte vill förändra sina arbetssätt och är ovilliga att anamamma ny teknik. För att organisationer ska skapa ett lyckosamt affärssysteminförande är det viktigt att de arbetar med kritiska framgångsfaktorer. Om organisationer tar hänsyn till de kritiska framgångsfaktorerna på samtliga nivåer inom organisationen förbättras möjligheterna att lyckas med införandet. Uppsatsens syfte är att identifiera och beskriva kritiska framgångsfaktorer under införandeprocessen av ett påtvingat affärssystem för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande ur ett organisationsperspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod. Sammantaget har sex kvalitativa intervjuer genomförts med företrädare för två affärssystemsanvändande företag och ett systemimplementatörsföretag. Båda dessa affärssystemsanvändande företag är organisationer som har tvingats till att byta till ett och samma affärssystem. I fallstudien har även en företrädare för affärssystemsimplementatören under de två affärssystemsbytena intervjuats. De viktigaste slutsatserna från uppsatsstudien är att de sex respondenterna anser att det är viktigt med delaktighet från medarbetarna i organisationerna som ska införa ett påtvingat affärssystem. Att vara delaktig förbättrar möjligheten att vara med och påverka strukturen i det nya affärssystemet. Dessutom kan kundorganisationerna själva vara med i de olika stegen i införandeprocessen och ställa krav på systemleverantören. Den empiriska studien visar även att en kontinuerlig kontakt mellan systemimplementatören och kundorganisationerna är viktig. En kontinuerlig kontakt mellan parterna medför att organisationerna och systemleverantören har kontinuerlig kontakt och pratar med varandra och stämmer av hur projektet går. Om det finns en kontinuerlig kontakt minskar det riskerna för att affärssysteminförandet blir misslyckat samt att viktig information framkommer. När ett nytt affärssystem ska införas är det mycket data som ska konverteras. För att organisationer inte ska riskera att viktiga data inte kan konverteras bör det i ett tidigt skede säkerställas att de kan det. Dessa kritiska framgångsfaktorer är särskilt viktiga för att skapa ett lyckosamt affärssysteminförande för organisationer.

The increasing digitization makes digital systems more and more complex within the processing industry. This poses a challenge for organizations to obtain a long-term, functioning relationship between the information system in use and its users. A phenomenon linked to this challenge is that of user resistance, which is an acknowledged critical factor regarding information systems failure. Though prior research focused on studying user resistance at the early stages of implementation, research on user resistance at the post-acceptance stage could generate knowledge applicable to situations where the systems in use are already accepted. The aim of this study was to gain an understanding of the challenges organizations within the processing industry may encounter when dealing with user resistance, and to suggest how these challenges could be managed. This was achieved by identifying factors that drive user resistance in a post-acceptance stage among machine operators at a paper production factory. Through the lens of a theoretical framework we identified six organization-level, individual-level and technological-level factors: communication deficiencies, lack of training, external system support, distance to management, lack of motivation and negative attitude towards systems. Based on those, five guiding principles related to managing continued IS-use were identified: update existing systems incrementally, engage employees through participation in organizational change, consolidate communication channels to external system suppliers, responsibility of system training and management of correct system usage. Finally, the study suggests implications for future research on user resistance.

Användarmotstånd beskrivs vara en av de vanligaste kritiska momenten vid implementering av affärssystem och är en vanlig orsak för att IT-projekt misslyckas. Det finns flertalet orsaker som bidrar till användarmotstånd som kan hanteras med hjälp av tillämpning av adekvata strategier. Syftet med studien är att undersöka olika SME ́s för att identifiera strategier som används vid implementering av affärssystem för att kunna presentera rekommendationer för val och tillämpning av lämpliga strategier för att hantera användarmotstånd. Studien som genomförts med en kvalitativ forskningsansats för att skapa förståelse för vilka strategier organisationer använder sig av för att hantera användarmotstånd vid implementation av ett affärssystem. Studiens resultat indikerar på att kunskapen för användarmotstånd är bristande och att det vanligtvis inte tas till beaktning vid en implementation i SME ́s. Studiens slutsatser bidrar med rekommendationer att beakta vid en implementation av affärssystem i syfte att skapa trygghet hos användare och därmed hantera användarmotstånd.

Bakgrund. Digitalisering leder till högre effektivitet och lyhördhet i logistik. Det medför potentiella fördelar som förbättrad tillgänglighet, vilket innebär omedelbar tillgång till information oberoende av tid eller avstånd till informationskällan, och mer flexibilitet i hantering av information. För verksamheter med just-in-time i logistik är digitalisering således betydelsefullt eftersom det utgör effektiva kanaler för informationsflöden. Logistik berör: kundservice, orderhantering, lagerhantering och transport. Områdena sträcker sig över flera företagsfunktioner och därav även över flera informationssystem. Att digitalisera affärsprocesser gör dem mer effektiva och ökar deras förmåga att interagera med andra företagsfunktioner. En affärsprocess som berör logistik och flera företagsfunktioner, är följesedelsprocessen. Mjukvaruutveckling som sker nära verksamheten och systemets användare påvisar öka sannolikheten för att möta användarnas behov och till följd ökat kundvärde. Framgångsrik digitalisering stärker även konkurrenskraft. Syfte. Syftet med studien är att förstå vilka behov betongindustrins kunder (användarna) har inför en digitalisering av följesedelsprocessen, för att kunna erhålla användarkrav. Syftet med studien är också att studera användarnas mottaglighet för digitalisering genom att undersöka inställning, behov och förväntad användning av digitalisering, detta med hjälp av begreppet användarmotstånd. Metod. Studien har följt en tolkande forskningsfilosofi med ett induktivt förhållandesätt till teoriutveckling. Den forskningsstrategi som har valts för studien är en fallstudie för att kunna studera ämnet på djupet och förstå kontexten för det som studeras. För datainsamling har semi- strukturerade intervjuer utförts över telefon. Intervjuerna har inkluderat användning av Scenario- based Engineering för att sätta deltagarnas arbetssätt i kontext. Tio deltagare med snarlika kunskapsnivåer i ämnet har intervjuats; platschefer, arbetsledare eller projektledare. För dataanalys har en tematisk analys genomförts. Analys och slutsats. Användarmotstånd för digitalisering av följesedelsprocessen bedöms vara låg med avseende på att den digitala lösningen kan utformas efter deltagarnas uttryckta behov, samt att användarna har en förväntad användning av den kommande digitala lösningen. Analys av användarmotstånd tyder på att icke-funktionella användarkrav är betydelsefulla i mjukvaruutveckling, vad gäller exempelvis intuitiva användargränssnitt. Digitalisering bedöms medföra ett antal potentiella fördelar för användarna som till följd ökar värdet av just-in-time i logistik och vidare även kundvärde. Det vanligaste önskemålet för gränssnitt var ett webbgränssnitt, med andra ord en kundportal, vilket är relativt enkelt och kostnadseffektivt att utveckla.

Relationen mellan IT-kompetens och användarmotstånd mot videokonferensapplikationer– En studie gjord på lärare och studenter vid Linköpings universitet. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevernas och lärarnas IT-kompetens påverkar eventuellt användarmotstånd de utövar mot videokonferensapplikationer inom distansundervisning. Vi undersöker användarens IT-kompetens utifrån de tre huvudkomponenterna i IT-kunskap, IT-färdighet och attityd mot IT och vi undersöker användarens utövade användarmotstånd i form av aktivt eller passivt motstånd. Vi undersöker dessa fenomen och förhållandet mellan de två från ett modernt kontext där övergången från salsundervisning till distansundervisning över videokonferensapplikationer har blivit normen sedan coronaviruspandemin bröt ut år 2020. Metoden i denna studie är en kombination av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ nätenkät vilket gör det till en flermetodsstudie. De tillfrågade har varit en blandning mellan studenter och lärare som alla går på Linköpings universitet och har sett en stor övergång från salsundervisning till undervisning och studier över videokonferensapplikationer. Resultaten av denna studie visar att lärarnas och elevernas IT-kompetens påverkar deras användarmotstånd på olika sätt. Vi fann också att respondenterna utövade olika typer av motstånd beroende på deras IT-kompetens då studenter med högre IT-kompetens sågs utöva en högre nivå av aktivt motstånd medan studenter som hade en lägre nivå av IT-kompetens i allmänhet verkade utöva en högre nivå av passivt motstånd.

No description available.

Att effektivisera det vardagliga arbetet med hjälp av informationssystem (IS) är alltmer vanligt idag och har en stor spridning inom olika områden ute på marknaden. När det kommer till skogsindustrin har IS varit betydande för effektivisering av bland annat det vardagliga arbetet. Denna uppsats har undersökt skogsindustrins användning av systemet John Deere Link (JDLink) telematiksystem. Syftet med JDLink telematiksystem är att skapa förvaltningslösningar mellan anordning och system, vilket innebär höjd effektivitet och produktivitet för användare av systemet. Uppsatsens syfte är att beskriva och utvärdera användningen av systemet, om det finns förbättringsförslag samt användarvänligheten av JDLink telematiksystemet. Intervjuer av fallföretagets kunder och av skogsmaskinsförare som är användare av JDLink telematiksystem ligger till grund för resultatet i uppsatsarbetet. Resultatet visar på att användarna av systemet har olika uppfattningar om systemets nytta. Trots det ser alla ett syfte med innehållet i systemet. De viktigaste slutsatserna som kan dras är att skogsentreprenörerna behöver informeras/instrueras bättre i hur JDLink kan användas. Ytterligare slutsatser är att det finns förbättringsmöjligheter hos systemet som att systemet skulle kunna signalera när det är dags för service samt att genvägssökningen kan förbättras. Överlag är användarna nöjda med systemet men de anser också att de skulle vilja kunna mer om systemets funktioner.

I takt med digitaliseringen av samhället har det pågått en parallell digitalisering av utbildningssektorn.Högstadieskolan är en av de delar av utbildningssektorn som digitaliserats i högst utsträckning.Studiens syfte är att undersöka vad som ligger till grund för att användarmotstånd elleranvändaracceptans uppstår bland lärare i samband med att digitaliseringen av högstadieskolan. Vidareundersöker studien hur användarmotstånd hos lärare visar sig. Detta eftersom en kunskapslucka haridentifierats gällande uppkomst av användarmotstånd i samband med digitaliseringen avutbildningssektorn. Därmed ser vi att det saknas kunskap om hur och varför användarmotstånd uppstårhos lärare. Studien utfördes genom en kvalitativ och tolkande tvärsnittsstudie. Fall och respondentervaldes primärt genom ett målinriktat urval. Empiri samlades in genom semistrukturerade intervjueroch analyserades genom induktiv tematisk analys. Det framgår av respondenterna flera faktorer somavgör huruvida de accepterar eller gör motstånd till digitaliseringen av högstadieskolan. Faktorernasom identifierats går i linje med tidigare forskning om motståndsfaktorer vid digitalisering. Detpedagogiska syftet med digitaliseringen uttrycks av respondenterna som mest betydande och är uniktför kontexten digitalisering av högstadieskolan. Faktorerna beskrivs enskilt men det framgår attsamspelet mellan faktorerna blir avgörande för huruvida användaracceptans uppnås elleranvändarmotstånd uppstår.