Den offentliga förvaltningen blir mer digital vilket leder till nya utmaningar i arbetssätt ochhögre krav ställs myndigheter och medborgare att kunna tillhandahålla e-tjänster men ocksåkunskap kring digitala hjälpmedel. E-förvaltning stödjer utvecklandet av medborgarfokuseradmodern förvaltning och många svenska myndigheter erbjuder omfattande digitalaservicetjänster för både företag och medborgare. Det senaste decenniet har flera svenskamyndigheter digitaliserat stora delar av sina verksamheter varpå Arbetsförmedlingen inte ärnågot undantag för den digitala utvecklingen. Arbetsförmedlingen som den här studien har föravsikt att titta närmare på har valt att tillgängliggöra information och digitala tjänster viainternet och har i takt med utvecklingen av internets möjligheter börjat utveckla sinwebbaserade självservice i form av olika digitala verktyg. Genom digitaliseringen framställerArbetsförmedlingen den arbetssökande som kunder vilket ställer nya krav på att kundernaanpassar sig och blir digitaliserade. Begreppet den digitala arbetslösa kunden skapas ensidigtfrån Arbetsförmedlingen i verksamhetsplanernas utformning. Det som normaliseras idigitaliseringsdiskursen är kravet på effektivitet som, hand i hand med förväntningarna påkundernas digitalisering, visar hur verksamheten ska bedrivas. Det är viktigt att studera hur denarbetssökande framställs i samband med digitaliseringen av myndigheten eftersom det kanuppstå en digital klyfta och där de arbetssökande som inte kan ta vara på de digitala verktygen,riskerar att hamna utanför myndighetens tjänsteutbud. Uppsatsens resultat visar på attArbetsförmedlingen i sina verksamhetsplaner och arbetsmarknadsrapporter framställer denarbetssökande som en digital arbetslös kund och synliggörs bland annat genom kanalstrateginoch förnyelseresan som är viktiga delelement i verksamhetens ideologiska grund förimplementeringen av digitaliseringen.

Arbetsförmedlingen har det senaste erhållit mycket kritik från olika aktörer vad gäller att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Fallande förtroendesiffror har lett till en reformering inom Arbetsförmedlingen som de valt att kalla för Förnyelseresan. Ett av målen är att bli en mer digitaliserad myndighet. I följande undersökning är syftet att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan. Utifrån syftet har tre frågeställningar tagits fram: Hur ser möjligheterna till kompetensutveckling ut för arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen? Hur bidrar arbetsförmedlarnas kompetens inom utbildning, yrken och arbetsmarknad till att matcha den arbetssökande? Hur anser arbetsförmedlaren att matchningen har påverkats av digitaliseringen? En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer med arbetsförmedlare som arbetar med matchning har utförts. För att analysera empirin har Dawis, England och Lofqvist Theory of work adjustments, Parsons Trait and factor theory samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont använts. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras om att då arbetsförmedlarna trivs på arbetet bidrar det till att de svarar på situationer i arbetsmiljön, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling som i sin tur kan bidra till matchningsarbetet. Fortsättningsvis dras slutsats om att arbetsförmedlares kompetenser inom utbildning, yrken och arbetsmarknad, bidrar till ett nytt lärande för den arbetssökande och får denne till att se fler möjligheter vilket underlättar i matchningsarbetet. Till sist dras slutsatser om att arbetsförmedlarna upplever att digitaliseringen påverkat matchningen genom en minskning av det personliga mötet vilket ställer högre krav på både den arbetssökande och arbetsförmedlaren i arbetet med matchning.

No description available.

Detta är en kvalitativ studie om karriärvägledning på Arbetsförmedlingen (Af), som syftar till att belysa hur Af förhåller sig till karriärvägledning som ett prioriterat uppdrag och om och hur en implementering av en professionell vägledningspraktik har påbörjats. Studien är avgränsad till ett lokalt Af-kontor och undersöker vad personalen har för syn på karriärvägledning, hur man arbetar med karriärvägledning utifrån ett professionellt perspektiv samt resonemang kring kompetensbehov för att arbeta med karriärvägledning. Resultatet visar att personalen ser och arbetar med karriärvägledning på olika sätt och att arbetet inte är grundat av teori eller metod. Vägledning utförs av både arbetsförmedlare och arbetspykolog på myndigheten och ingår som en del i deras arbetsuppgifter. Det finns inget kompetenskrav att arbeta med karriärvägledning och finns inget som tyder på en implementering av professionell vägledningspraktik har påbörjats, då själva implementeringen har avstannat på grund av nya förutsättningar på myndigheten. Uppdrag är inte längre prioriterat och de resurser som läggs på karriärvägledning går till en digital plattform som i dagsläget innebär Afs hemsida. De teoretiska modeller och begrepp som används vid analys är person- och miljöteori, utifrån fyrstegsmodellen med begreppen insikt, utsikt och framsikt. Professionsteori har också används med begreppet professionell kompetens.

The purpose of this thesis is to make Syrian and Eritrean immigrant womens experiences of inclusion and exclusion visable in Lund. This in relation to their participation in the establishment program ”Etableringsprogrammet”, which is acquired by the Swedish National Employment Service ”Arbetsförmedlingen”. Several aspects will be highlighted by Pierre Bourdieu´s theory of cultural-, symbolic-, economic and social capital, which explains the immigrant women’s position on the labor market. This in relation to Goffman´s theory stigmatization. I have applied a qualitative method in the form of semi-structural interviews, which included six individuals. Furthermore, it has been shown that administrators treat female immigrants from Eritrea and Syria as a resource, in order to promote the political agenda of goal and performance management. It is also confirmed that “Etableringsprogrammet” reproduces a structural problem, which among other aspects, is based on an obedience and trust for the Swedish state.

En av de största förändringarna som har skett i det moderna Sverige är att invandrarna har blir allt fler. Statistik visar på att invandrarnas position på arbetsmarknaden har försämrats under åren och prognoser visar på att nedåtkurvan lär fortsätta. Därför har något som kallas för instegsjobb införts för att förbättra positionen på arbetsmarknaden för grupper som står utanför. Enligt arbetsförmedlingen är antalet deltagare inom instegsjobb lägre än vad som förväntades.Syftet med vår uppsats är att förstå de möjligheter eller hinder en arbetsförmedlare i Malmö har när det gäller att få ut de nyanlända i arbetsmarknaden. Vi vill också veta hur processen ser ut från den dag personen skriver in sig i instegsprogrammet till den dag det slutförts och om det lett till nya möjligheter. En viktig faktor vi också lägger vikt på är hur instegsjobben marknadsförs för individerna. Detta kommer vi sedan analysera med hjälp av teorier för att bättre förstå hur verkligheten ser ut. Vi har intervjuat fyra arbetsförmedlare som arbetar med instegsjobb på olika kontor i Malmö.De hinder som arbetsförmedlarna stöter på under processen till introduktion av instegsjobb är språksvårigheter bland deltagarna, för många sökande per anställda arbetsförmedlare samt okunnighet om instegsjobb och dess deltagare från arbetsgivarnas håll.

No description available.

Vårt ämnesval är den problematik som det moderna samhället idag för med sig vilket kantas av snabba förändringar inom utbud och efterfrågan på arbetskraft. Detta leder till alltfler byten av karriär samt konsekvenser av arbetslöshet för den enskilda individen. Den traumatiska kris som individen hamnar i vid uppsägning påverkar ofta självbilden negativt. Privata aktörer såsom Trygghetsfonden TSL ökar på arbetsmarknaden och ger individen ett komplement till Arbetsförmedlingens brist på stöd. Syftet med studien var att undersöka vilka funktioner omställningsprogrammet har för individen efter uppsägning. Vårt huvudsakliga resultat visar att socialt stöd är viktig för individen. Det framkom att det sociala stödet ifrån omställningsprogrammet hjälpte individen att både finna nytt arbete men även att hantera arbetslöshetssituationen.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur jobbcoacher som arbetar på arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet. Syftet är också att granska hur jobbcoacherna ser på sina möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet samt att undersöka vilket ansvar jobbcoacherna lägger på sig själva och på de arbetssökande. Urvalet är fem interna jobbcoacher anställda på Arbetsförmedlingen och metoden jag har använt mig av är semistrukturerade intervjuer.För att analysera resultatet har jag använt mig av två framstående synsätt på hur man ser på anställningsbarhet, vilka är den teknisk-rationella och den förståelsebaserade synen samt McQuaid & Lindsay’s tabell över individuella faktorer, personliga förhållanden och yttre faktorer som påverkar anställningsbarheten hos individer.Resultatet visar att jobbcoacherna främst tillämpar ett förståelsebaserat synsätt på anställningsbarhet, vilket innebär att de coachar de arbetssökande mot anställningsbarhet genom att försöka göra dem medvetna om hur de kan öka sin anställningsbarhet. Det framkommer att jobbcoacherna anser sig ha stora möjligheter att coacha de arbetssökande mot anställningsbarhet då de ser fler förutsättningar än motstånd med coachningen. Slutligen har jag även kommit fram till att det är de arbetssökande som ses som ansvariga över sin anställningsbarhet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna på Arbetsförmedlingen genom frågeställningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet på Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfället för intervjuerna var inskrivna på en arbetsförmedling i en småstad i Västra Sverige. För att nå en fördjupad förståelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership använts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa återfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att båda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en känsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrån sitt respektive utgångsläge. De hade vidare svårt att skapa sig en helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fått ett gott mottagande. Dessutom upplevde de att kommunikationen med handläggarna överlag gick smidigt samtidigt som de var något missnöjda med hur myndigheten förhöll sig till praktik och hjälp med CV-problematik. Resultaten visar också att unga vuxna arbetslösa hade en försiktig framtidstro som innefattade upplevelser av flera tänkbara handlingsalternativ. Deras handlingshorisonter var påverkade av olika resurser och ojämlika villkor, med avseende på exempelvis ekonomiska förutsättningar och kontakter, som fanns i deras aktuella livssituation och som på olika sätt hade kopplingar till deras livshistoria. Avslutningsvis hade flera intervjupersoner reviderat sin handlingshorisont genom att göra den bättre överensstämmande med deras förändrade bild av verkligheten och sig själva, ofta som en konsekvens av brytpunkter.