Global ETD Search

1	Lönediskriminering på arbetsmarknaden : Arbetsmarknadsaktörernas röster kring kvotering och reformerad föräldraförsäkring Wijk, Helena January 2007 (has links) <p>År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring.</p><p>Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll?</p><p>Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa.</p> Arbetsmarknad diskriminering fackföreningar arbetsgivarorganisationer föräldraförsäkring kvotering Economics Nationalekonomi
2	Lönediskriminering på arbetsmarknaden : Arbetsmarknadsaktörernas röster kring kvotering och reformerad föräldraförsäkring Wijk, Helena January 2007 (has links) År 2006 hade kvinnor i genomsnitt 83 procent av männens lön. Denna skillnad beror till viss del på diskriminering och kan förklaras med hjälp av diskrimineringsteori. Fackföreningar och arbetsgivarorganisationer har stor makt över arbetsmarknaden och lönebildningen, och de har olika förslag på hur detta problem ska lösas. De förslag som nämns mest frekvent handlar om kvotering och en reformerad föräldraförsäkring. Frågeställningen bakom denna uppsats är vad de olika arbetsmarknadsaktörerna anser om kvotering och föräldraförsäkringen som medel för att minska löneskillnaden mellan kvinnor och män. Går åsikterna isär eller åt samma håll? Undersökningen visar att de olika arbetsmarknadsaktörerna har något skiljda åsikter om vad som är det huvudsakliga problemet med lönediskrimineringen på arbetsmarknaden, och hur detta ska lösas. Av de undersökta aktörerna är fyra av sex positiva till en reformerad föräldraförsäkring och tror att detta skulle leda till ett mer jämnt uttag av föräldraledigheten, och att detta i sin tur skulle vara positivt för jämställdheten på arbetsmarknaden. I frågan om kvotering är aktörerna däremot inte lika enade, av fyra undersökta aktörer är två positiva och två negativa. Arbetsmarknad diskriminering fackföreningar arbetsgivarorganisationer föräldraförsäkring kvotering Economics Nationalekonomi
3	EU-rättslig minimireglering och den svenska modellen / EU based minimum employment regulations and their effect on the Swedish collective agreement model Hammarén, Axel January 2019 (has links) Uppsatsen syftar till att utreda hur EU-rättsliga minimiregleringar inom arbetsrätten påverkar den svenska modellen. Utvecklingen av arbetsrätten på EU-nivå har inneburit stora utmaningar för den svenska modellen och för partsautonomin. Ytterligare förändringar kan bli aktuella och kommer troligtvis att innebära ännu större påfrestningar på det svenska arbetsrättliga systemet. Troligtvis går vi mot en arbetsrätt med mer omfattande och detaljerad lagstiftning alternativt så krävs ett system med möjlighet till allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I vilket fall kan man konstatera att den svenska modellen, som den ser ut idag, är under tryck på förändring. EU svenska modellen arbetsrätt EU-rätt arbetsvillkorsdirektivet utstationeringsdirektivet påverkan parterna arbetsmarknad arbetsgivarorganisationer arbetstagarorganisationer facket minimivillkor minimireglering minimiregler socialpolitik kollektivavtal implementering Law (excluding Law and Society)
4	Kampen mot § 23 : Facklig makt vid anställning och avsked i Sverige före 1940 / The Struggle against Article 23 : Union Power over Hiring and Dismissal in Sweden Before 1940 Bengtsson, Berit January 2006 (has links) <p>The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned.</p><p>The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making.</p> Economic history union power industrial democracy employers´organizations article 23 collective agreements rules of priority organization clauses labour exchanges job control collective individual action unemployment funds travel assistance business cycles Ekonomisk historia Facklig makt industriell demokrati arbetsgivarorganisationer § 23 kollektivavtal turordningsregler organisationsklausuler arbetsförmedling platskontroll kollektiva individuella aktioner arbetslöshetskassor reshjälp konjunkturer Economic history Ekonomisk historia
5	Kampen mot § 23 : Facklig makt vid anställning och avsked i Sverige före 1940 / The Struggle against Article 23 : Union Power over Hiring and Dismissal in Sweden Before 1940 Bengtsson, Berit January 2006 (has links) The aim of this thesis is to use a power perspective to describe the workers’ struggle for co-determination in the Swedish labour market during the period 1890–1939. The study explores how trade unions in general attempted to limit article 23, which asserted employers’ control over hiring and dismissal. At the same time the study clarifies differences in union power between various groups of workers. The prevalent historical view regarding the distribution of power in the labour market is thus questioned. The study shows that workers were not powerless before the Saltsjöbaden agreement in 1938. In certain areas workers, through their unions, already at the beginning of the 20th century had fairly good possibilities of influencing both hiring and dismissal. Collective agreements that were entered into before the defeat of the workers in the great conflict in the Swedish labour market in 1909, as well as collective agreements signed during the 1920s and 1930s, can make both the Saltsjöbaden agreement and present-day regulations look “hostile to workers”. In collective agreements workers achieved considerable limitations of employers’ arbitrary freedom to hire and dismiss workers. Certain unions could control their labour market efficiently by means of a labour exchange of their own. The development, however, varied over time and between different trade unions. Business cycles generally influenced how much power unions could exert. Access to power resources and other conditions varied between different workers’ groups. While some attained considerable power over hiring and dismissal, others had no possibilities of taking part in decision-making. Economic history union power industrial democracy employers´organizations article 23 collective agreements rules of priority organization clauses labour exchanges job control collective individual action unemployment funds travel assistance business cycles Ekonomisk historia Facklig makt industriell demokrati arbetsgivarorganisationer § 23 kollektivavtal turordningsregler organisationsklausuler arbetsförmedling platskontroll kollektiva individuella aktioner arbetslöshetskassor reshjälp konjunkturer Economic history Ekonomisk historia

1

Page generated in 0.1007 seconds