No description available.

Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.

<p>Konsten att sälja sig själv/The art of selling yourself grasps the complex of problems that occur when artists chooses to start their own record companies. Not only must the artist fulfil the cultural aspects of being an artist but also the economical aspects of running a business. This means that the artist’s identities and roles become more complex. The purpose of this paper is to understand the construction of identities among artists who run their own record companies. How do these individuals manage the balance between their roles and identities? The research includes two interviews with one artist and various published interviews with three different artists who run their own record companies. On the basis of existing theories concerning identities and roles, as well as culture and economy, the researchers examine how the artists view themselves and which aspects of their work that strengthen and weaken their identities.</p>

The aim of the study was to investigate the relationship between emotion- and cognition components within personal- and collective work identity, and exhaustion. A quantitative method was used, and questionnaires was sent out to employees in the construction industry. Using 2 hierarchical multiple regression analyzes and 149 employees who participated in the study the emotional component (p=.002) of personal work identity and the cognition (p=.04) component in collective work identity showed a negative relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show a decreased level of exhaustion. The cognition component (p=&lt;.001) of personal work identity and the emotion component (p=.02) of collective work identity showed a positive relationship to exhaustion, indicating that individuals with a strong work identity based on these components show an increased level of exhaustion. However, the analysis of the collective work identity did not show a significant support for the model as a whole, which indicates that these results should be interpreted with caution.

Most organizations have some form of onboarding process, which is a longer process of an introduction for the new employees. Onboarding can be explained as a relationship between the talent of the new employee and the productivity of the organization. The purpose of this study was to investigate whether the onboarding process predicted work identity (personal/collective). To investigate this, digital questionnaires were sent to various employees in the construction industry. This was to limit our selection as well as interest in the industry. The questionnaires consisted two different parts, the first on onboarding and the second on work identity (personal/collective) and was answered by 152 persons (mean age M = 35,55, SD = 8,98). The responses were first analyzed by a factor analysis where we obtained three components, which were: start-up, experience and culture. Later, four regression analyzes were performed in IBM statistics SPSS 24. The result showed that the experience component (which included questions about preparation, safety and belonging) predicted work identity (personal/collective).

Världen förändras och digitalisering blir en större del av arbetslivet. För att klara av förändringarna mot ett mer digitaliserat samhälle och arbete behövs kompetenser inom informations- och kommunikationsteknik (IKT). IKT innefattar bland annat SMS, telefonsamtal, mejl, chattfunktioner och sociala medier. Syftet med studien är att beskriva och förstå studie- och yrkesvägledares användning och lärande av IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap. För att kunna möta syftet formulerades tre frågeställningar: hur används IKT av studie- och yrkesvägledare i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap, vilka möjligheter alternativt hinder finns det för studie- och yrkesvägledare att arbeta med IKT i arbetet med ungdomar som riskerar utanförskap och hur kan studie- och yrkesvägledares kompetensutveckling inom IKT beskrivas i förhållande till lärande och identitetsutveckling. En kvalitativ metod har använts för att genomföra intervjuer med sju studie- och yrkesvägledare vilka arbetar med ungdomar som riskerar utanförskap.Resultatet har analyserats utifrån Brown och Bimrose modell ”Learning and Identity Development at Work” med hjälp av de teoretiska begreppen: att utvecklas som person på arbetet, att utvecklas på specifika områden samt möjlighetsstrukturer på arbetsplatsen. Resultatet visar att det har blivit en ökad användning av IKT hos informanterna i och med Covid-19. Den ökade användningen varierar vilket gör att informanterna har utvecklats på olika sätt beroende på personlighet, organisationsstrukturen samt ålder.

The aim was to investigate how different types of work identity (personal/collective) predict two types of self-esteem (personal/organizational). A digital survey was sent out to different organizations within the public sector. The survey was based on four well established instruments, and were answered by 64 persons (age M = 39.1, SD = 12.5). In line with one of our hypothesis it was shown that collective compared to personal work identity in higher degree predicted organizational based self-esteem. There was also a weak tendency to significant result indicating that personal compared to collective work identity in higher degree predicted personal self-esteem. In sum, results are in line with previous research reporting that the way we see our self-worth is reflected by the way others think of us.

Identitet kan definieras på olika sätt. I socialpsykologi används ordet identitet i samband med att man hänvisar till svaret på frågan ”Vem är jag ”, vilket i sin tur innefattar att individer refererar till vad som gör oss lika andra individer, men även vad som utmärker oss själva. Syftet med studien var att undersöka relationen mellan individuell och kollektiv platsidentitet och individuell och kollektiv arbetsidentitet, samt om det föreligger någon samvariation mellan boendelängd, platsidentitet och arbetsidentitet. Studien är gjord på en större produktionsindustri beläget i ett mindre samhälle där urvalet bestod av kollektivarbetare. Data har samlats in genom en enkätundersökning där fasta svarsalternativ för identitet har utformats och där platsidentitet och arbetsidentitet har undersökts i en 7 -poängs Likertskala. Data har sedan analyserats genom en korrelationsanalys i IBM statistics SPSS 22. Resultatet visar att en samvariation mellan boendelängd och kollektiv platsidentitet finns (r=0,291 p=,040 n=52) samt mellan individuell platsidentitet och individuell arbetsidentitet (r=0,368, p=,006 n=54) samt kollektiv platsidentitet och kollektiv arbetsidentitet (r=0,410, p=,002 n=54).

Syftet med studien var att undersöka upplevelsen av work-life balance bland ombudsmän vid ett fackförbund beläget i Mellansverige. Studien utgick från en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 10 respondenter. Resultatet analyserades genom en induktiv tematisk analys som genererade tre huvudteman; Personliga förutsättningar, Flexibla arbetsarrangemang och arbetsbelastning samt Rollen som ombudsman. Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna upplevde att de hade en god work-life balance. De menade att arbetslivet och privatlivet inte påverkar varandra i stor utsträckning, men uppgav att de vid ett antal tillfällen framförallt tvingats prioritera åtaganden i arbetslivet. Samtliga respondenter påtalade att deras upplevelse av balans periodvis kan förändras beroende på arbetsbelastning och personliga förutsättningar som familjesituation och erfarenhet av yrket. De menade även att de flexibla arbetsarrangemang och den kultur som präglar ombudsmannarollen har en inverkan på deras upplevelse av balans. / The purpose of the study was to investigate the experience of work-life balance among ombudsmen within a trade union located in the midst of Sweden. The study was based on a qualitative method conducted through semi-structured interviews with 10 respondents. The results were analyzed by an inductive thematic analysis that generated three main themes; Personal circumstances, Flexible work arrangements and work load and The profession of ombudsmen. The result demonstrated that the majority of the respondents felt that they had a good experience of work-life balance. They argued that their working life and private life do not have a major impact on each other but stated that they on numerous occasions primarily had to prioritize commitments in their working life. The respondents expressed that their experience of work-life balance may periodically change due to workload and personal circumstances such as family situation and experience of the profession. They also argued that the flexible working arrangements along with the culture that characterize their profession have an impact on the experience of work-life balance.

Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.