<p>I detta examensarbete utvecklades LekaMatte med tillhörande handledningar. LekaMatte är ett matematiskt arbetsmaterial som vänder sig till barn och pedagoger i förskolan. Materialet utvecklades för att kunna användas i den dagliga verksamheten ute och inne. Handledningarna påvisar var matematiken finns i de olika övningarna och har medvetet utvecklats med en matematisk bredd. LekaMatte kan också användas för att kunna bidra till att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan, <em>Lpfö 98</em>.</p><p>Materialet testades på en förskola med två avdelningar. Jag observerade under arbetspassen samt samtalade med de berörda pedagogerna föra att höra deras uppfattning. Efter användandet lämnades enkäter ut till pedagogerna som besvarade frågor om materialets tydlighet och innehåll. Observationerna, enkätsvaren samt samtalen visade att materialet är inspirerande och att pedagogerna var positiva till att använda LekaMatte i sin verksamhet.</p><p> </p>

I detta examensarbete utvecklades LekaMatte med tillhörande handledningar. LekaMatte är ett matematiskt arbetsmaterial som vänder sig till barn och pedagoger i förskolan. Materialet utvecklades för att kunna användas i den dagliga verksamheten ute och inne. Handledningarna påvisar var matematiken finns i de olika övningarna och har medvetet utvecklats med en matematisk bredd. LekaMatte kan också användas för att kunna bidra till att uppnå strävansmålen i förskolans läroplan, Lpfö 98. Materialet testades på en förskola med två avdelningar. Jag observerade under arbetspassen samt samtalade med de berörda pedagogerna föra att höra deras uppfattning. Efter användandet lämnades enkäter ut till pedagogerna som besvarade frågor om materialets tydlighet och innehåll. Observationerna, enkätsvaren samt samtalen visade att materialet är inspirerande och att pedagogerna var positiva till att använda LekaMatte i sin verksamhet.

Under min utbildning har jag fått upp ögonen för ämnet kemi och på så sätt uppmärksammat att det inte bedrivs så mycket kemi i dagens förskolor. Det experimeneras en del i förskolan men man benämner det inte med ordet kemi. Det har via TIMSS rapporterats att intresset för kemi minskar stadigt. Utifrån dessa reflektioner har jag skapat ett arbetsmaterial inom kemi för förskolan. Materialet har använts och sedan utvärderats av förskollärare via enkäter.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur pedagoger arbetar med rörelselekar utomhus och utifrån arbetsmaterialet Rörelselekar – Motorik och samarbetsövningar undersöka hur det fungerar att använda rörelselekar i olika utomhusmiljöer. Två metoder har använts för att undersöka detta. En enkät skickades ut till pedagoger på förskolor för att ta reda på hur de arbetar med rörelselekar och observation av en barngrupp utfördes på förskolegården och i skogen, där barnen fick prova lekarna i arbetsmaterialet. Resultatet visar att pedagogerna är medvetna om rörelselekar och dess möjligheter för barnens utveckling, dock använder inte alla pedagoger rörelselekar då de anser att barnens egen lek är viktig och att barnen automatiskt får motorisk träning i leken utomhus. Arbetsmaterialet fungerar bra i de båda miljöerna, det uppstod vissa skillnader i lekarna men inte så stora. Skogen erbjuder andra möjligheter till rörelse än förskolegården men samarbetet mellan barnen fungerar lika bra i de båda miljöerna.

No description available.

I denna uppsats undersöks fyra högstadielärares utsagor om grammatikundervisning i svenskämnet, deras attityder till grammatik samt deras arbetsmaterial. Detta har undersökts genom fyra separata intervjuer samt en textanalys av lärarnas utsagor och deras arbetsmaterial. Lärarnas utsagor och arbetsmaterial analyseras utifrån kritisk diskursanalys och tidigare forskning. Resultatet visar att samtliga lärare på flera punkter är samstämmiga i sina utsagor om grammatikundervisning och att arbetsmaterialet ser likartat ut. Både undervisning och arbetsmaterial utgår från ett traditionellt synsätt på grammatik. Lärarna har explicita grammatiklektioner där eleverna ska lära sig grammatiska begrepp och definitioner, men de försöker också använda grammatiken implicit i till exempel elevtextproduktion. I arbetsmaterialet används daterade begrepp, vilket en av lärarna uttrycker att hen också gör i sin undervisning för att underlätta inlärning av moderna språk. Samtliga lärare undervisar om nio ordklasser, trots att det i svenskan finns fjorton ordklasser. Detta kan bero på att de använder sig av material ihopsamlat av äldre läromedel och därmed inte är ajour med uppdaterade begrepp och definitioner av grammatik. Därtill uttrycker lärarna att grammatik är ett statiskt ämne och att det är svårt att variera innehållet. Däremot har de en positiv attityd till grammatik och de anser att den är viktig för eleverna. Dessutom anser de att grammatiken har en given plats i svenskundervisningen men väljer att prioritera mer tid av undervisningen till att läsa och skriva.

Vi lever i ett samhälle där barnen ses som kompetenta medmänniskor som har egna rättigheter. Att barnen ska få inflytande och vara delaktiga i sin egen vardag är någonting som uttrycks i förskolans styrdokument. För att inkludera barnen mer i förskolan behöver vuxna vara engagerade, intresserade och lyhörda för barnens egna åsikter och tankar. Det betyder att goda relationer mellan vuxna och barn är en viktig del för barns inflytande. Vuxna kan ibland genom sin oaktsamhet kränka barnen, då de inte reflekterar kring hur och vad de säger till och om barnen. Det huvudsakliga syftet med vårt examensarbete var att ta fram ett arbetsmaterial för personal i förskolan. Materialet strävar mot att bidra till förbättrad kommunikation och samarbete i arbetslagen för att motverka kränkningar mot barn genom att lyfta barns perspektiv. För att få en grund för vårt material genomförde vi två enkätundersökningar. Vi ville undersöka hur personal i förskolan ser på samarbetet och kommunikationen i sitt arbetslag, samt hur specialpedagoger och psykologer ser på vuxnas bemötande av barn i förskolan. Enkäterna var webbaserade och 74 personer som arbetar i förskolan och 17 specialpedagoger och psykologer valde att dela med sig av sina erfarenheter kring detta. Resultaten visar att det förekommer kränkningar mot barn där några av de vanligaste handlar om att höja rösten och vara ironisk mot barnen, samt att sätta etikett på dem. En annan del av resultatet visar på att personalen i förskolan generellt anser att de kan diskutera kring känsliga ämnen med kollegor men att det samtidigt finns outtalade förväntningar på arbetssätt och bemötande i arbetslaget som går emot personens egna yrkesmässiga värderingar. Undersökningarna vi gjorde resulterade i ett arbetsmaterial som fick namnet Utvecklingskalendern. Det fokuserar på personlig och kollegial utveckling genom att både enskilt och i grupp ta upp diskussionsfrågor, fallbeskrivningar och tankeställare som lyfter barns perspektiv. I Utvecklingskalendern finns även tips på hur man kan kommunicera med både barn och vuxna samt ändra sitt sätt att se på saker. Det kan till exempel handla om hur man ser på regler, vilka krav som är rimliga att ställa på barn utifrån utvecklingsnivå och förhållningssätt kring bemötande. Detta för att vi vill minska risken för att barn i förskolan blir kränkta av vuxna.

Människor behöver ha språk för att klara av att kommunicera med andra individer. Det är ett faktum som lyfts fram i det sociokulturella perspektivet. Språk är en viktig del för att klara skolans alla uppgifter, samtal och situationer. Det finns personal redan i förskolans värld som höjer röda flaggor över att barn inte har den språkliga kunskapen för att klara av skolans språkliga nivå. Detta är något som tas på allvar och arbetas med på olika sätt i Sveriges förskolor. Syftet med undersökningen är att öka kunskapen om hur förskollärare uppfattar språkutvecklande arbetsmaterial i språkfrämjande aktiviteter i förskolan. Mer specifikt ska studien besvara: Hur förhåller sig förskollärare till att använda metoden språklådor i språkfrämjande aktiviteter i förskolan? För att söka svar på frågan har en empirisk studie genomförts på en specifik förskola i Mellansverige. Valet av förskola bygger på att förskolan blev utnämnd till pilotförskola för ett språkfrämjande projekt med konceptet språklådor. Projektet har vid studiens genomförande varit en del av förskolans verksamhet i cirka fem år. Konceptet språklådor har spridit sig inom förskolor i området och även utanför. Studiens resultat baseras på intervjuer med fem förskollärare på den utvalda förskolan. Resultatet av intervjuerna visar att förskollärarna finner det språkutvecklande arbetsmaterialet dvs. konceptet språklådorna som en mycket bra språkfrämjande aktivitet. Språklådor bidrar till att stärka den språkliga förmågan, enligt de intervjuade förskollärarna. Slutsatsen av studien pekar på att det språkutvecklande arbetsmaterialet med konceptet språklådor, verkligen erbjuder ett fungerande språkfrämjande arbetssätt – som kan uttryckas som stöttning (scaffolding). Vi kan även se hur respondenterna förklarar hur materialet språklådorna, inte bara är ett fysiskt material. Materialet i språklådorna har även blivit ett tankesätt i hela verksamheten. Det som även syns i resultatet är att respondenterna ser vad de själva har för betydelse i det språkfrämjande arbetskonceptet språklådorna. Konceptet språklådor i sin helhet uppfattas som positivt av förskollärarna.

My purpose in this paper is to study teachers' work in reading and writing in primary school and special school. I want to find out if they use the same methods, strategies and materials to help students learn to read and write. I will find out the answer to my purpose by performing two qualitative observation and two qualitative interviews. Lundberg (2010) is the researcher I relate to during my study. Through observation, I see how teachers work with students in the classroom during a lesson in the Swedish language. During the interviews, I received answers to how teachers work with language, the materials, methods and strategies they use. I found out that teachers use specific strategies when they help their students. They use a work material that is tailored to curriculum in Swedish language and it is based on the phonics method. / Mitt syfte med detta examensarbete är att undersöka lärarnas arbete i läsning och skrivning, i grundskolan och särskolan. Jag vill ta reda på vad de använder metoder, strategier och material för att eleverna ska lära sig läsa och skriva. Jag kommer att ta reda på svaret på mitt syfte genom att utföra två kvalitativa observationer och två kvalitativa intervjuer. Mitt arbete stödjer sig på forskare, framför allt på Lundberg (2010). Genom observationen fick jag se hur lärarna arbetar med eleverna i klassrummet under en lektion i svenska. Under intervjuerna fick jag svar på hur lärarna arbetar i svenska, vilka material, metoder och strategier de använder sig av. Jag fick reda på att lärarna använder sig av speciella strategier, att de inte ger eleverna svar på sina frågor direkt, utan ställer följdfrågor till eleven, för att de ska få eleverna att klara det själva. Pedagogerna använder sig av ett arbetsmaterial som är utformat utifrån kursplanen i svenska som utgår ifrån ljudningsmetoden. Samt annat material som strävar mot kursmålen.

Frisörers arbete med preparat som påverkar hårets kemiska uppbyggnad ökar och därmed även felbehandlingar på salonger. Detta skapar frågor kring från gymnasieutbildningen nyexaminerade frisörers kunskaper kring hur frisörers arbetsmaterial, det vill säga kunden, fungerar i samverkan med den kemiska behandling som utförs. Forskning kring hår finns då produktionen av produkter är enorm, men frågan är om frisörerna som användare av produkterna sitter på kunskapen kring håret och om de använder den kunskapen när de arbetar med kunden. Fokus som använts i studien är grundade på tre områden. Dessa presenteras som: Kund som helhet eller bara hår? Undervisningens styrkor och svagheter samt Yrkesutövandets förutsättningar. Resultaten visar respondenters erfarenheter i arbetets fokusområden utifrån utbildningens inriktning. De påvisar skillnader i sin uppfattning kring förutsättningarna för kemiska behandlingar av kundens hår som skiljer sig beroende på vilken skola de gått på, men påvisar även skillnader efter hur praktikplatsers förhållningssätt kring hårets beskaffenhet. Upplevelser i undervisningen påvisar vad de anser vara bra respektive dålig lärostil. Utöver det är framtidstron för ett arbete i yrket inte glasklar. Diskussionen sker utifrån respondenternas syn på fokusområdena vägt mot branschens och skolans perspektiv. / The use of chemical substances that negatively affect the biological composition of hair has increased, leading to more mistreatments in salons and hair studios. This has, consequently, led to questions arising from educators within the field regarding the knowledge levels of newly-trained hairdressers/stylists relative to the potential reactions of customers’ hair and the increasing use of preparative substances. Research and development conducted in the general field of hair-care is plentiful due to the huge level of production within the industry. Questions remain unanswered, however, in terms of whether those using the products within the profession have the relevant knowledge and/or if this knowledge is applied practically. The focus of this study is threefold: The customer; a whole (an entirety) or just hair The strengths and weaknesses of teaching within this field The pre-requisites for practicing the profession  Results indicate respondents’ experiences in the relevant areas dependent upon educational focus points. Furthermore, results show disparities in the understanding of pre-requisites concerning the chemical treatment of customer’s hair dependent on the school attended. A differentiation can also be seen practically, dependent on the variety of approaches and attitudes towards hair within salons offering practical placements. Experiences within the processes of learning show views of what are considered good or bad teaching styles. Belief in the employment potential within the industry is a debatable issue. The discussion has a comparative format; results herein are placed in contrast to the industry and in relation to the perspective of the school/educational institutions.