Introduktion: Människor har en inbyggd stressreaktion som respons på krävande situationer. Stress är i det moderna samhället ett växande problem som väntas fortsätta öka. Stress kan leda till både fysiska och psykiska åkommor samt öka risken att drabbas av livsförkortande sjukdomar. Arbetsrelaterad stress uppstår när arbetets krav och förväntningar överstiger ens kapacitet och förmågor. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som är särskilt utsatta för arbetsrelaterad stress, eftersom arbetsmiljön är fysiskt och psykiskt påfrestande. Även patienter kan bli lidande då vårdskador lättare kan uppstå till följd av att sjuksköterskor brister i sitt hanterande av stress. Copingstrategier förklaras som vad en person gör eller tänker för att minska anspänningar orsakade av stress. Syfte: Att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget avseende sjuksköterskors copingstrategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design. Databassökningar utfördes med Cinahl och MEDLINE via PubMed. Tolv vetenskapliga artiklar med både kvantitativ och kvalitativ ansats analyserades med en förenklad tematisk analys. Huvudresultat: Ett flertal olika copingstrategier användes av sjuksköterskor för att hantera arbetsrelaterad stress. Ingen studie nämnde alla copingstrategier. Det uppgavs fler varianter på emotionsfokuserade copingstrategier såsom att prata med någon, skämta, gråta, tänka positivt, religiösa övertygelser, distansera sig känslomässig, undvika situationen och substansanvändning. Problemfokuserade copingstrategier som uppgavs var problemlösning, planering och att be om hjälp. Slutsats: Användandet av copingstrategier är beroende av sjuksköterskors individuella egenskaper och de situationer som de ställs inför. Detta har arbetsgivare och politiker möjlighet att främja genom exempelvis organisatoriska förändringar och stresshanteringsutbildning. Att gagna sjuksköterskors hälsa kan göra att patientsäkerhet höjs samt att samhällets ekonomiska resurser inte ödslas. Nyckelord: arbetsrelaterad stress, copingstrategier, sjuksköterskor

Bakgrund: Hälso- och sjukvårdspersonal anses vara den mest framträdande yrkesgruppen för en långvarig exponering av arbetsrelaterad stress. Detta har visats ge allvarliga konsekvenser för både den individuella hälsan och sjukvårdsorganisationen. Arbetsmiljön anses ha en stark korrelation till den upplevda stressnivån, där akutmottagningen anses som den mest påfrestande arbetsplatsen. Akutmottagningen karaktäriseras av en hektisk miljö, där sjuksköterskan ställs inför dagliga stressrelaterade utmaningar. Stressen påverkar sjuksköterskans hälsa negativt, vilket har påvisat ha en stark förbindelse med vårdkvaliteten och patientsäkerheten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En litteraturstudie som inkluderas av nio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarna togs fram genom en systematisk sökstrategi från databaserna Cinahl samt Pubmed. Artiklarna analyserades utifrån en integrerad analys och sammanställdes i ett resultat. Resultat: Sjuksköterskornas upplevelser av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar presenterades i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: “Upplevda stressfaktorer i arbetsmiljön”, “Upplevda konsekvenser av stress” samt “Upplevd funktionell stresshantering. Underkategorierna var “Att känna sig begränsad”, ”att känna sig otillräcklig”, “att påverkas av omgivningen”, “fysiska och mentala påfrestningar”, ”en bristande vård”, “en obalans i privatlivet”, “emotionellt stöd” samt “att ta pauser och gå åt sidan”.   Slutsats:  Resultatet påvisade onekligen en stor upplevd arbetsrelaterad stress, där många angav arbetsmiljön som huvudorsak. Bristande stöd från organisationen framkom som en stor stressfaktor, specifikt i samband med traumatiska händelser. Teamarbetets betydelse lyftas fram som i samband med stresshantering, som påverkade hälsan i en positiv riktning. Vårdkvaliteten och patientsäkerheten är starkt beroende av sjuksköterskans hälsa, då en mer god vård utförs.

Introduktion: En akutmottagning är avsedd för personer med akut sjukdom eller skada. Arbetet på en akutmottagning kan vara stressigt, ständigt omväxlande och oförutsägbart. Sjuksköterskans huvudansvar är omvårdnaden och förväntas göra snabba bedömningar samt ge adekvat vård. Arbetsrelaterad stress uppstår när kraven blir för höga jämfört med sjuksköterskans kompetens och förmåga. Långvarig arbetsrelaterad stress under en lång tid kan leda till problem med hälsan. Syfte: Syftet var att belysa vad som orsakar arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor på en akutmottagning. Metod: Litteraturstudien utfördes enligt Polit och Becks (2017) flödesschema i nio steg. Databassökningar i CINAHL, PsycINFO och PubMed utfördes där 12 artiklar var relevanta för litteraturstudiens syfte samt inklusion- och exklusionskriterierna. Sju var kvantitativa, fyra var kvalitativa och en mixad metod. Samtliga artiklar granskades med hjälp av granskningsmallar. Två huvudkategorier samt underkategorier identifierades under databearbetningen. Resultat: Orsakerna till arbetsrelaterad stress som belysts i den här litteraturstudien har presenterats i två huvudkategorier: Hög arbetsbelastning och påfrestande situationer samt underkategorier till hög arbetsbelastning: organisatoriska brister och tidsbrist. Slutsats: Sjuksköterskor på en akutmottagning träffar på en rad olika orsaker till arbetsrelaterad stress oavsett vilken akutmottagning. Överbeläggning och stort antal patienter bidrog till arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskor. Resursen sjuksköterskor räcker inte till på akutmottagningen och orsakar en tidsbrist. Otillräckligt omhändertagande inom primärvården orsakar överbelastning på akutmottagningen.

Sjukvården är en bidragande faktor till ett välfungerande samhälle. Det är allmänt känt attdagens sjuksköterskor utsätts för hög stress i sitt dagliga arbete. Sjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad vilket är ett begrepp som innehållermånga olika aspekter. Som grundutbildad sjuksköterska tillkommer ansvaret att utföraomvårdnadsmoment och därmed tillfredsställa patienters omvårdnadsbehov. I dagens samhälle är vården tungt belastad, då vårdtider och omvårdnadsbehov ökar. Isamband med att omvårdnadsbehoven i samhället ökar så ökar även kravet på hälso-ochsjukvården, vilket kan få konsekvenser för sjuksköterskans möjligheter att utföra arbetet påett tillfredställande sätt. Kraven på sjuksköterskor ökar samtidigt som resursernarationaliseras. Det kan exempelvis ske i form av ett högre antal patientbeläggningar samtidigtsom personalstyrkanan förblir densamma, därmed tillkommer många omvårdnadsbehov somska tillfredsställas via omvårdnadsmoment av sjuksköterskan. För atttillfredsställa patientens behov bör sjuksköterskan arbeta patientnära och ägna tid åt att skapaen relation som bygger på ömsesidig tillit. I dagens hälso- och sjukvårdkan det svårt att tillgodose en holistisk omvårdnad på grund av den höga arbetsbelastningen.Sjuksköterskor upplever att de bör prioritera de viktigaste omvårdnadsbehoven somvanligtvis beskrivs som fysiska behov, exempelvis basala hygienrutiner. Därmed bortprioriterades de psykosociala omvårdnadsmomenten, exempelvis atthjälpa patienten uttrycka sina önskemål och behov. En allmänlitteraturöversikt kan belysa vilka psykosociala omvårdnadsmoment som kan leda tillarbetsrelaterad stress för sjuksköterskan.   En allmän litteraturöversikt som baserades på vetenskapliga artiklar med en kvalitativmetod och en deduktiv ansats utifrån Virginia Hendersons omvårdnadsteori “Atttillfredsställa behov”. Den allmänna litteraturöversikten baserades på 15 vetenskapligaartiklar som publicerades i CINHAL complete och PubMed. Artiklarna analyserades utifrån Fribergs fyra stegs modell. Resultatet presenterades i fem stycken förbestämda kategorier utifrån VirginiaHendersons omvårdnadsteori vilka var att hjälpa patienten lära, att hjälpa patienten utövasin religion och leva i enlighet med sin individuella uppfattning om vad som är rätt och orätt,att hjälpa patienten undvika faror i omgivningen samt skydda andra individer mot skador,som patienten eventuellt kan vålla, exempelvis infektioner och våldshandlingar samt att gepatienten möjlighet till förströelse och avkoppling. Sjuksköterskor upplevde arbetsrelaterad stress i förhållande till dem psykosocialaomvårdnadsbehov som bör uppfyllas via omvårdnadsmoment. De psykosocialaomvårdnadsmomenten som främst orsakade arbetsrelaterad stress var att hjälpa patientenlära, att hjälpa patienten undvika faror i omgivningen och skydda andra individer mot skadorsamt att ge patienten möjlighet till förströelse och avkoppling.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress kan definieras som stress som orsakas av arbetet. Långvarig stress kan ge olika fysiska och psykiska effekter. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors upplevelse av arbetsrelaterad stress inom akutsjukvården. Metod: Denna litteraturöversikt baseras på 10 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed och CINAHL Complete och tematiserades enligt Fribergs 5 stegsmodell. Resultat: Fyra huvudteman identifierades: arbetsrelaterad stress till följd av organisatoriska aspekter, arbetsrelaterad stress leder till sämre omvårdnad, arbetsrelaterad stress skapar konflikter inom arbetsgruppen samt positiva erfarenheter av att arbeta inom akutsjukvården. Sammanfattning: Arbetsrelaterad stress var ständigt närvarande för sjuksköterskor inom akutsjukvården. Upplevelser som oro, ångest och stress relaterat till den höga arbetsbelastningen beskrevs av sjuksköterskorna. Att inte få tid för återhämning eller reflektion beskrevs förvärra arbetsrelaterad stress. Att inte uppskattas av sina patienter eller ledningen ökade arbetsrelaterad stress och orsakade sämre vård för patienterna. / Background: Occupational stress can be defined as stress caused by work. Stress can have various negative physical and psychosocial effects. Aim: The aim of this study was to explore nurses’ experiences of occupational stress in acute care. Method: This litterature review is based on 10 qualitative scientific articles. The articles were retrieved from the PubMed and CINAHL Complete databeses and analyzed using Friberg’s 5-step model. Results: Four main themes were identified: Occupational stress due to organizational aspects, occupational stress and caregiving, work-related stress creates conflicts within the work group as well as positive experiences of working in emergency healthcare. Summary: Occupational stress was constantly present for nurses in acute care. Nurses described experiences of anxiety, stress, and worry due to the occupational stress. Lack of appreciation by patients or management increased occupational stress and caused poorer care for patients.

Bakgrund: Arbetsrelaterad stress bland sjuksköterskor på akutmottagningar är vanligtförekommande och är ett kvarstående problem inom hälso- och sjukvården. Hälso- ochsjukvården är en arbetsmiljö där det är hög arbetsstress som på långt sikt kan leda tillfysiska problem och sjukskrivningar. Akutmottagningar är en arbetsplats som ärbemannad dygnet runt med komplex omvårdnad och där snabba beslut sker.Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva sjuksköterskors upplevelser avarbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk analysmetod. Analyserades medrelevans och kvalitets mall för kvalitativa och kvantitativa ansats artiklar. Huvudresultat: Sjuksköterskornas upplevelser av den arbetsrelaterade stressen påakutmottagningar gav både psykiska och fysiska konsekvenser. Det som upplevdes somkonsekvenser var hög puls, muskelsmärta, huvudvärk, oro och rädsla för våld.Det som upplevdes som triggande stressfaktorer för sjuksköterskorna var högarbetsbelastning, hot och våld, högt tryck och stor patient mängd. Slutsats: Arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är ett kvarstående problem blandsjuksköterskor som behöver arbetas med för att minskas.För att hantera arbetsrelaterad stress på akutmottagningar är det viktigt attsjuksköterskorna får förståelse kring hantering av arbetsrelaterad stress. Sämrevälmående och negativa känslor kan utvecklas vid arbetsrelaterad stress detta kan skapaen otrygg miljö för patienterna.

No description available.

Introduktion: I takt med att den arbetsrelaterade stressen tilltagit i samhället har även personalbrist inom sjukvården ökat, inte minst inom operationssjukvård. Samtidigt som operationsköerna växer i Sverige larmas det alltmer om brist på specialistsjuksköterskor inom operationssjukvård. Det finns i dag en kunskapslucka kring den arbetsrelaterade stressen för operationssjuksköterskor och dess uppkomst. Syfte: Att belysa faktorer som ger upphov till arbetsrelaterad stress hos operationssjuksköterskor. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie på ett systematiskt sätt. Arton artiklar inkluderades i slutresultatet. Resultat: Sex olika kategorier kunde identifieras: Arbetslokal- och arbetsmaterialsbundna faktorer, faktorer relaterade till arbetets utformning, faktorerrelaterade till arbetsklimatet, patient- och operationsbundna faktorer, individuella bakgrundsfaktorer samt karriärsbundna faktorer. Slutsats: Vissa olikheter kunde ses från land till land vad gäller upplevelsen av uppkomst av arbetsrelaterad stress och de faktorer som ger upphov till detta. Inget mönster kunde ses där en enskild identifierbar stressfaktor kunde pekas ut. Detta påvisar hur framtidaforskning behöver närma sig området med ett allsidigt fokus.

Arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan är idag ett omdiskuterat ämne där stress har en stor inverkan på sjuksköterskans yrke och  arbetsmiljön. Sjuksköterskan främsta uppgift är att se till patientens bästa, dock kan detta vara svårt att upprätthålla på grund av alla uppgifter sjuksköterskan har i förhållande till den tid som finns tillhanda. Att beskriva sjuksköterskans upplevelse av arbetsrelaterad stress och hur det i sin tur påverkar mötet med patienten. En allmän litteraturstudie som baserats på resultat utifrån kvalitativa och kvantitativa artiklar. Avbrott av olika slag, exempelvis kollegor som behöver rådfråga varandra eller material som fattas på avdelningarna, gör att sjuksköterskan ofta blir avbruten i sitt arbete, vilket resulterar i att mycket tid går förlorad till att återfå tappad fokus över aktuell situation, samt hinna slutföra sina arbetsuppgifter innan skiftbyte. Arbetsbelastningen för sjuksköterskor har även ökat vilket resulterar till ökad stress hos sjuksköterskan. Det i sin tur kan påverka mötet med patienten som kan komma att objektifieras samt att patientsäkerheten hotas till följd av missad vård. Upplevelsen av arbetsrelaterad stress hos sjuksköterskan beror främst på hög arbetsbelastning till följd av bland annat avbrott, personalbrist och överbeläggningar. Sjuksköterskan tvingas då att prioritera arbetsuppgifter före relationen med patienten, vilket gör att relationen till patienten blir lidande. En ökad bemanning samt ett ökat stöd och uppskattning från ledning och arbetsgivare skulle kunna reducera upplevelsen av stress och därmed främja en god arbetsmiljö.

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har på individens välmående. Dessutom undersöktes vilken påverkan kön och ålder har på individens välmående. Karasek´s krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes på en organisation och bygger på en enkätundersökning (n=124) där bekvämlighetsurval användes. Mätinstrumentet består av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet. Reliabilitetstestet Cronbach´s alpha utfördes på mätinstrumentet och uppvisade god reliabilitet. Den del av enkäten som berör QPS-Nordic uppvisar (α=0,771), MHC-SF (α=0,85), PSS-14 (α=0,868). Vidare beräknades resultatet med hjälp av stegvis regressionsanalys samt separata One-way ANOVA analyser. Resultatet demonstrerade att socialt stöd positivt predicerar individens välmående (p=0,000) och att arbetsrelaterad stress negativt predicerar individens välmående (p=0,000). Vidare visade resultatet att det inte fanns något samband mellan fysisk aktivitet och välmående. Beträffande demografiska faktorer påvisade resultatet att det inte fanns några signifikanta skillnader.