Att göra en meritvärdering är svårt, särskilt när det gäller faktorn personlig lämplighet – en bedömningsgrund som är relativt svårmätt och som både Diskrimineringsombudsmannen och Arbetsdomstolen ser risker med. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att utreda vilket utrymme den svenska lagstiftningen ger arbetsgivare i Sverige att i en rekryteringssituation ta hänsyn till arbetssökandes personliga lämplighet utan att göra sig skyldig till direkt diskriminering. Även frågan huruvida det finns en risk för att arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet i större utsträckning drabbar kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män i arbetsledande befattningar ämnas analyseras. Uppsatsen anlägger ett analytiskt perspektiv, med grund i rättsdogmatisk metod men med användning av teori om ledarskap och kön. Bland annat används lagförarbeten, lagtext och rättspraxis. Arbetsgivare i Sverige har en bibehållen fri anställningsrätt, men med de begränsningar som diskrimineringsförbudet medför. De anses alltid ha ett befogat intresse avatt den person som rekryteras ska vara lämplig för den sökta tjänsten och har rätt att ta hänsyn till att arbetet ska utföras på ett så effektivt och bra sätt som möjligt. Personliga egenskaper ska dock tillmätas betydelse bara då det verkligen spelar roll för tjänstens utövande, och detställs bland annat krav på att meritvärderingen ska göras på ett objektivt och ur diskrimineringslagstiftningens perspektiv godtagbart sätt. Det normala sättet att inhämta uppgifter om arbetssökandes personliga lämplighet anses vara att kontakta referenser som har relevant personlig vetskap om den arbetssökande. Arbetsgivaren ska dessutom värdera uppgifterna på ett sakligt och objektivt sätt. Arbetsgivare har likväl rätt att tillmäta de iakttagelser som denne själv gör vid en eventuell anställningsintervju stor betydelse, under förutsättning att den gått korrekt till. Det finns dock gränser för vad arbetsgivare får lägga vikt vid i sin bedömning av arbetssökandes personliga lämplighet vad gäller bland annat arbetssökandes tidigare beteende. Många har stereotypa uppfattningar om manligt och kvinnligt beteende. Kvinnliga ledare bedöms vara mindre effektiva än sina manliga kollegor trots att båda agerar exakt lika och samma egenskap kan uppfattas som negativ hos en kvinna men positiv hos en man. Arbetsgivares möjlighet att lägga vikt vid personlig lämplighet riskerar följaktligen att i större utsträckning drabba kvinnor i arbetsledande befattningar negativt än män med samma position, eftersom arbetsgivare då också får möjlighet att tillämpa stereotypa uppfattningar vid meritvärderingen – vilket missgynnar kvinnor. / It is a difficult thing to do an assessment of qualifications, particularly when it comes to the factor “suitability as a person” - a criterion that isn’t easily measured and which according to both the Swedish Equality Ombudsman and the Labour Court causes some concerns. The general purpose of this paper is to map out which space Swedish law gives employers in Sweden, in a recruitment situation, to take into account the job applicants’ suitability as a person for employment, without risking being guilty of direct discrimination. Whether there is a legitimate concern that employers' opportunity to consider the job applicants’ suitability as a person for the position can negatively impact women in leadership positions to a larger extent than men in the same positions, will also be analyzed. An analytical perspective, with a legal dogmatic method and use of theory of leadership and sex, is being applied. Among other things, legislative work, law and case law is being used. Employers in Sweden have a maintained right to freely employ, but the prohibition to discriminate sets some limits. They always have a legitimate interest that the person being recruited will be suitable for the advertised employment, and are entitled to take in account that the work should be performed in the most effective and the best way possible. However, personal qualities are allowed importance in the assessment of qualifications only when they really have an impact in the performance of the duties associated with the position. Also, the assessment of qualifications should be done in an objective and according to discrimination law acceptable way. The normal procedure of obtaining information on a job applicant's suitability as a person is to contact references who have relevant personal knowledge of the job applicant. The employer must also evaluate the information in an objective way. Employers are nevertheless entitled to give the observations being done in the event of a job interview great importance, if the interview was correctly performed. However, there are limitations to what employers may include in the evaluation of the job applicant's suitability as a person, for example when it comes to his or her former behavior. A lot of people have stereotype opinions about male and female behavior. Female leaders are believed to be less effective than their male colleagues, notwithstanding both are acting exactly the same way. Also, the same quality is being described as negative if being held by a woman but positive if a man has it. Employers' ability to give personal suitability importance in the assessment of qualifications therefore causes a concern that women in leadership positions will be more widely negatively affected than men with the same position, since employers then are being given an opportunity to apply stereotype opinions to the assessment of qualifications – which disfavors women.

Baserat på SCBs statistiska mätningar, räknas ungefär var fjärde ungdom i åldersgruppen 15-24 år som arbetslös och är idag de som är högst representerad bland arbetslösa. Vägen in på arbetsmarknaden kan bli problematisk för den här åldersgruppen. Skäl som kan försvåra är avsaknad av meriter, låg utbildning och anseendet av att vara oförberedda för arbetslivet. De som är mest utsatta och svårast att matcha, är personer med en brokig bakgrund, med språksvårigheter, samt odiagnostiserade problem och inlärningssvårigheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt handläggare på Arbetsförmedlingen i Borås arbetar med att få ut arbetslösa ungdomar på arbetsmarknaden. I uppsatsen undersöks även varför handläggarna tror att det finns en viss matchningsproblematik och varför en del arbetssökande ungdomar är svårare att få ut på arbetsmarknaden än andra. För att kunna besvara frågeställningarna har kvalitativa intervjuer hållits med tre anställda på Arbetsförmedlingen, samt fyra stycken arbetslösa ungdomar. Resultatet är att de anställda begränsas av regelverk och riktlinjer i sitt arbete för att kunna hjälpa sina kunder.  Den höga arbetslöshetsgraden beror på att studerande som söker extrainkomst räknas med i gruppen arbetssökande. Matchningsproblematik bidrar även till  arbetslöshetsgraden. Ungdomar med en avbruten grundskole- eller gymnasieutbildning, fysiska, samt psykiska problem gör dem svårare att matcha och nära intill icke anställningsbara. De ungdomar som var arbetssökande och inskrivna hos Arbetsförmedlingen hade en brokig bakgrund eller oavslutade studier. Slutsatsen i uppsatsen är att tidigare nämnda faktorer är en bidragande orsak till matchningsproblemet. En större del av ungdomarna som har den här typen av problem hade inte kommit till Arbetsförmedlingen tidigare. De hade istället förtidspensionerats, eller skrivits in hos en annan myndighet. I dagsläget släpper Arbetsförmedlingen in alla som registrerar sig hos dem, oavsett avstånd till arbetsmarknaden, som öppet arbetslösa. / Based on SCB’s statistical measurements, approximately one in every fourth youth between the ages of 15 to 24 is counted as unemployed and are today those that are the highest represented among the unemployed. The way into the Labour market can be a difficult one for this age group. Reasons that can obstruct are lack of merits, unsubstantial education and the general belief that they are unprepared for the working life. Those that are the most vulnerable and are the hardest to match are people with a dysfunctional background, linguistic difficulties, undiagnosed mental health issues and learning disabilities. The purpose of this essay is to examine how administrators at the Employment Agency in Borås work to get unemployed youths out on the Labour Market. This essay also examines why there are certain matching problems and why some youths are harder to get out on the Labour Market than others. To answer these questions, qualitative interviews have been held with three employees at the Employment Agency and four unemployed youths. In the results, the essay concludes that the high unemployed rate of youths, are because of students who seek an extra income that are included in the group of jobseekers. Matching problems are also a contributing factor to the high unemployment rate. Youths with an interrupted primary or secondary education and youths with physical and also mental issues are harder to match and make them near impossible to hire. The youths who were seeking employment and registered within the Employment Agency had a diverse background of unfinished studies and the conclusion is that these factors are contributing to the matching problems. A larger portion of youths who have this type of problem would’ve earlier not been registered in the Employment Agency before and would have been forced into early retirement, or registered with a different state agency. In the current situation, the Unemployment Agency allows anyone to register with them as openly unemployed, regardless of how far away from the Labour Market they are. This essay is written in Swedish

För att företag ska kunna attrahera men också bevara kompetenta medarbetare, krävs det att de har något att erbjuda sin anställda. Detta ställer krav på en medvetenhet kring de preferenser anställda besitter, både sett till deras behov och motivation. Just nu är det arbetstagarens marknad som råder och företag har i utmaning att attrahera kompetentpersonal till organisationer. Syftet med denna studie är därför att undersöka, genomekonomistudenters preferenser, vad som motiverar dem till en arbetsplats samt vad de tror skulle få dem att stanna på en arbetsplats. Även studenternas behov kartläggs och ger en förståelse för arbetsgivarens ansvar för arbetstagares jobbsituation. Resultatet av vår studie är ämnat att hjälpa arbetsgivare i näringslivet att attrahera samt bevara kompetent personal eftersom de genom vår studie vet vad som motiverar studenterna samt vad deras behov på enarbetsplats är. Då syftet med uppsatsen fokuserar på berättelser och förståelse av individers upplevelser gjordes en kvalitativ studie med en deduktiv forskningsansats. Resultatet presenteras eftersemistrukturerade intervjuer med respondenter av tio ekonomistudenter från generation Y och analyseras sedan med hjälp av teoretisk bakgrund. Teorierna som används för att tolka vårt resultat var Self-determination theory (SDT), Maslow behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorteori för att undersöka ekonomistudenters motivation och behov i relation till arbetsplatser. Studien mynnar ut i att utvecklingsmöjligheter och trivsel på arbetsplatsen var det viktigaste för samtligarespondenter, men att det samtidigt fanns en spridning av attribut som individerna föredrog. Vi kunde bland annat se att de manliga studenterna var mer materialistiska än de kvinnliga studenterna. Resultatet av studien kan ge en förståelse av vad våra respondenter föredrar vid val av eller att stanna på en arbetsplats, vilket företag kan ta till sig samt ta hänsyn till och förhoppningsvis utvecklas och förbättras tack vare sin kompetenta personal. / In order for companies to be able to attract but also retain competent employees, they must have something to offer their employees. This calls for an awareness of the preferences that employees possess, both in terms of their needs and motivation. Nowadays it is the employee’s labor market and companies are challenged to attract competent staff to their organizations. The purpose of this study is therefore to examine, through economics students ‘preferences, what motivates them to start working and what they think would make them stay at a workplace. This study will also chart the needs of the students to create a comprehension for the employer’s responsibility to its employees’ work situation. The result of this study aims to help employers in the industry to attract and also keep competent staff since they, thanks to our study, will be aware of what motivates the economics students and what their needs at a workplace are. Since the purpose of this thesis is focusing on stories and understanding we have made a qualitative study with a deductive research approach. The result will be presented through semi structured interviews with ten economics students from generation Y who are studying at University of Borås. The result will later on be interpreted using our theoretical background. The theories that are used to interpret our results are Self-determination Theory (SDT),Maslow’s Hierarchy of Needs and Herzberg’s Two Factor Theory to examine economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. The study concludes that development and comfort in the workplace was the most important for all of the respondents, but there was also a spread of the attributes of what the different individuals prefered. For instance we could see that the male students were more into materialistic attributes than the female students. The result of this study can give organizations an understanding of what economics students prefer when applying for a job and to stay at a workplace, and by that they can then assimilate the results which hopefully can help them develop and improve thanks to their competent coworkers. This thesis will be given in Swedish.

Företagens rekryteringsbehov har ökat kraftigt under de senaste två åren, det visar sig att tre av tio rekryteringsförsök misslyckas på grund av att det är svårt att finna kandidater med rätt utbildning, tidigare yrkeslivserfarenhet och motivation. Platsannonser har en betydande roll för att attrahera kandidater och är en viktig del i rekrytering, chansen att rekrytera den ideala kandidaten börjar redan vid platsannonsen. Syftet med denna studie är att undersöka vilken roll platsannonser har i ett företags svårighetermed att rekrytera ekonomistudenter tillhörande millennials. Studien har sin teoretiska grund i Maslows behovshierarki och Herzbergs tvåfaktorsteori för att förklara och analyseraekonomistudenters motivation och behov i relation till en arbetsplats. “Anticipatorypsychological contract“ används för att se i vilken grad platsannonserna uppfyller studenternas krav samt förväntningar på en tjänst och Instrumentell-symbolisk teori används för att se hur platsannonser påverkar studenternas beslut att söka en tjänst. En kvalitativ studie genomfördes där tolv civilekonomstudenter intervjuades och sex platsannonser samlades in från företag. Intervjuerna var semistrukturerade och det genomfördes ett bekvämlighetsurval där respondenterna avgränsats till civilekonomstudenter som går sista året på Högskolan i Borås. Platsannonserna var avgränsade till företag där de hade svårt att rekrytera till de tjänster som platsannonserna gäller. Resultaten visar att när studenter söker en ny arbetsplats fokuserar de främst på att känna sig trygga och skyddade inför framtiden, de vill ha mycket information om jobbet och vad de kan förvänta sig av arbetsplatsen. När det kommer till arbetsplatsen var balans mellan arbete och privatliv samt god företagskultur faktorer som lockar millennials. Vidare har det visat sig att platsannonser spelar en viktig roll för studenterna när de ska ta ställning till om de vill söka tjänsten eller inte. De analyserade platsannonserna motsvarade inte elevernas förväntningar och krav när det gällde lön, förmåner, flexibilitet, balans mellanarbete och privatliv och i viss mån även företagskultur. / The purpose of this study is to investigate the role of job advertisements in a company’s difficulties recruiting millennial economics students. The study has it´s theoretical basis in Maslow's hierarchy of needs and Herzberg's two-factor theory, which are used to explain and analyze economics students’ motivation and needs in relation to a workplace. Anticipatory psychological contract which is used to investigate to what extent job advertisements meet the students' requirements and expectations of an employer and Instrumental-symbolic framework is used to see how job advertisements affect the students' decision to apply for a job. A qualitative study was conducted where twelve graduate economics students were interviewed and six job advertisements were collected from companies. The interviews were semi structured and the participants were limited to Swedish economic students who are studying at Högskolan i Borås and graduating this year. The job advertisements were limited to companies where they had difficulties recruiting for the positions the job advertisements referred to. The results show that when students look for a new workplace their main focus is on feeling safe and protected for the future, and they want a lot of information about the job and what they can expect from the workplace. When it comes to the workplace, work-life balance as well as good corporate culture were factors that attracted the millennial economics students. Furthermore, it has been shown that the content of job advertisements play an important role in the students decision regarding whether they want to apply for the position or not. The analyzed job advertisements did not meet the students' expectations and requirements when it came to salary, benefits, flexibility, work-life balance and to some extent also corporate culture. The study is written in Swedish.