Using a qualitative research method to get the empiricism for analysis, we have analyzed advisors and job seekers experience of management meetings at the job center in Halmstad. We used a semi-structured interview form when we collected the empiricism from four advisors, four job seekers and one complementary actor in the form of a job coach, with a hermeneutic approach to interpreting the informants’ subjective experience. We also chose to analyze our results using theories by Asplund, Von Wright, Mead, Scheff, Barth and Malténs The results presented have shown that time is what they all described as lacking. It was found that the job seekers had a reasonable degree of common experience in both the management meetings and the working role of the advisors, while the advisors themselves were divided on how their role would be applied. All informants had quite individual needs for what they wanted to give and receive out of the management meetings.

Dagens konkurrensutsatta arbetsmarknad bidrar till att nya krav ställs på individen. För att vara attraktiv på arbetsmarknaden krävs det att man besitter vissa faktorer för att bli anställd.Man talar om att en person är anställningsbar på arbetsmarknaden och om personen har en anställningsbarhet som lämpar sig för det utvalda området. Idag finns det arbetsmarknadspolitiska program för att få folk anställningsbara, som ligger som uppdrag hos Arbetsförmedlingen. Det som fick oss intresserade av ämnet var hur manarbetar kring personers anställningsbarhet och med dem som varit ifrån arbetsmarknadenunder en längre period. Syftet är att undersöka hur förmedlare på Arbetsförmedlingen ser på begreppet anställningsbarhet samt arbetet kring de arbetssökande i fas 1. De frågeställningarvi utgått ifrån för att svara på vårt syfte är vad begreppet anställningsbarhet innebär för arbetsförmedlaren, deras arbetssätt och förutsättningar för att få de arbetssökandeanställningsbara. Samt om det finns ett särskilt förhållningssätt till anställningsbarheten hos de arbetssökande i jobb- och utvecklingsgarantins fas 1. Vi har utfört undersökningen kvalitativt med individuellt genomförda semistrukturerade intervjuer. De intervjuade är sexarbetsförmedlare som arbetar runt om i Västra Götalands län. De viktigaste slutsatserna vi fått fram med studien är att arbetsförmedlarna använder sig framförallt av en förståelsebaserad syn på anställningsbarhet och i arbetet med de arbetssökande. Förutsättningarna som råder för arbetsförmedlarna i deras arbete upplevs styrt genom politiska och ekonomiska faktorer. Arbetet med den arbetssökandes anställningsbarhet i fas 1 skiljer sig inte nämnvärt gentemot arbetssökande i andra instanser. Istället erbjuds fler åtgärder för att få de arbetssökande i åtgärdersprogrammet mer anställningsbara. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.</p>

<p>Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre. Motivationen gav inte effekten att de arbetssökande sökte fler jobb. Slutsatsen var att jobbcoacherna tycks ha motiverade arbetssökande men det var oklart om de fick jobb efter avslutad coaching.</p>

Tidigare forskning har visat att motivation kan ha en avgörande roll för arbetssökandes förmåga att påverka sin situation mot arbete, även att professionellt stöd kan minska risken för att en individ blir långtidsarbetslös. Vidare har forskning visat att arbetssökandes grad av ”känsla av sammanhang”, (KASAM), kunde påverka utfallet i individens situation. Forskning visade även att ju högre arbetssökande värderade arbetets betydelse, desto mer kontroll upplevdes över arbetssökandet. Den aktuella studien undersökte betydelsen av inre faktorer och yttre faktorer för arbetssökandes motivation till att söka arbete. Genom enkätundersökningen bland arbetssökande i Eskilstuna och Västerås framkom signifikanta samband mellan KASAM och arbetets betydelse på motivation. Sammantaget var både inre och yttre faktorer viktiga, men i jämförelse dem emellan var de inre viktigare.

Studien syftade till att undersöka om det fanns en skillnad i upplevd motivation mellanarbetssökande som hade en intern eller extern jobbcoach. Samt om ålder hade någon betydelse och ifall motivationsförändringen gav resultat genom fler sökta jobb. 42 arbetssökande svarade på en enkät med 28 frågor om motivation och jobbcoaching. Resultatet visade ingen skillnad i motivation mellan arbetssökande oavsett om de hade intern eller extern jobbcoach. Däremot blev äldre mer motiverade än yngre. Motivationen gav inte effekten att de arbetssökande sökte fler jobb. Slutsatsen var att jobbcoacherna tycks ha motiverade arbetssökande men det var oklart om de fick jobb efter avslutad coaching.

Syftet med denna studie är att få kunskap om hur tiden som arbetsslös kan påverka individens motivation som arbetssökande. Den övergripande frågeställningen är om motivationen till att hitta ett jobb skiljer sig mellan kort- och långtidsarbetslösa ungdomar. Motivationen har här undersökts genom att jämföra om kort- och långtidsarbetslösa skiljer sig i upplevd locus of control, self-efficacy, värdet av ett arbete samt upplevda krav och faktisk nedlagd ansträngning. 106st arbetslösa ungdomar, samtliga inskrivna på Arbetsförmedlingen, deltog i enkätundersökningen. Resultatet visade inga signifikanta skillnader mellan kort- och långtidsarbetslösa i motivationen till att hitta ett arbete. En begränsning i undersökningen är att skillnaden i tid mellan grupperna kort- och långtidsarbetslösa är liten. / The purpose of this study is to gain knowledge on how time of unemployment may affect an individual's motivation in the search of a job. The main issue is whether the motivation to find a job differs between short and long term unemployed young people between 18-26 years of age. The motivation has been examined by comparing the short-and long-term unemployed differ in perceived locus of control, self-efficacy, the value of a work, and perceived requirements and actual effort spent. 106 unemployed youths, all registered at the Employment Service, participated in the survey. The results showed no significant differences between short-and long-term unemployed in the motivation to find work. A limitation of the study is that the difference in time between the groups short-and long-term unemployed is small.

<p>Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.</p>

Denna studie handlar om hur arbetssökande akademiker upplever att det är att ta sig in på arbetsmarknaden samt hur deras kontakt har varit med Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingen har det senaste erhållit mycket kritik från olika aktörer vad gäller att matcha arbetssökande med arbetsgivare. Fallande förtroendesiffror har lett till en reformering inom Arbetsförmedlingen som de valt att kalla för Förnyelseresan. Ett av målen är att bli en mer digitaliserad myndighet. I följande undersökning är syftet att få en djupare förståelse för arbetsförmedlares arbete med matchning, vad kompetensutveckling kan bidra med i matchningsarbetet och hur matchningen har påverkats av Förnyelseresan. Utifrån syftet har tre frågeställningar tagits fram: Hur ser möjligheterna till kompetensutveckling ut för arbetsförmedlare på Arbetsförmedlingen? Hur bidrar arbetsförmedlarnas kompetens inom utbildning, yrken och arbetsmarknad till att matcha den arbetssökande? Hur anser arbetsförmedlaren att matchningen har påverkats av digitaliseringen? En kvalitativ metod har använts och sex intervjuer med arbetsförmedlare som arbetar med matchning har utförts. För att analysera empirin har Dawis, England och Lofqvist Theory of work adjustments, Parsons Trait and factor theory samt Hodkinson och Sparkes begrepp handlingshorisont använts. Utifrån undersökningens resultat kan slutsatser dras om att då arbetsförmedlarna trivs på arbetet bidrar det till att de svarar på situationer i arbetsmiljön, vilket ger möjligheter till kompetensutveckling som i sin tur kan bidra till matchningsarbetet. Fortsättningsvis dras slutsats om att arbetsförmedlares kompetenser inom utbildning, yrken och arbetsmarknad, bidrar till ett nytt lärande för den arbetssökande och får denne till att se fler möjligheter vilket underlättar i matchningsarbetet. Till sist dras slutsatser om att arbetsförmedlarna upplever att digitaliseringen påverkat matchningen genom en minskning av det personliga mötet vilket ställer högre krav på både den arbetssökande och arbetsförmedlaren i arbetet med matchning.