Section 25-27, i.e. the rights of priority of the Employment Protection Act, is a form of post-employment protection which exists to support those employed on a part-time basis and former employees. When a vacancy arises an employer should first and foremost offer part-time employees employment at a higher level of occupation or offer employment to former employees. The various types of employment contracts, other than those valid for an indefinite term, have increased during the last decades on the Swedish labour market. Labour hire has become more common and therefore we find it interesting to investigate how the rights of priority apply. The purpose of this thesis is to describe and analyze the law with regards to labour hire when people with rights of priority are available. We have formulated the following questions: what differentiates an employee and an assignee , to what extent is it possible to utilize labour hire rather than re-employ someone with rights of priority in accordance with Section 25 of the Employment Protection Act or offer a part-time employee employment at a higher level of occupation in accordance with Section 25a of the Employment Protection Act and are the possibilities for an employer in the public sector different from the possibilities for an employer in the private sector to utilize labour hire rather than re-employ someone with rights of priority in accordance with Section 25 of the Employment Protection Act or offer a part-time employee employment at a higher level of occupation in accordance with Section 25a of the Employment Protection Act? There is no sole criterion that defines whether a person is an employee or an assignee. Instead, all existing circumstances in each particular case must be observed. However, there are two fundamental requirements that must be present in order for a person to be regarded as an employee. The first requirement is that the relationship between the two parties (the employer and the employee) is based on an agreement between the two. The second requirement is that the agreement has to encompass one party providing labour for the second. With this in mind, an employee in a labour hire organisation cannot be regarded as an employee in the company which has hired labour as in this case there is no contractual relationship between the employee and the company to whom the labour is provided. For an employer to be looked upon as bypassing the rights of priority rules in a prohibited fashion a number of criteria must be fulfilled. Firstly, the employer must have disregarded the rights of priority and furthermore this act must be proved. Secondly, the employer must have consciously intended to do so. Ultimately, the action, with all specific circumstances taken into consideration, must be seen as tortious. There has been no ruling where labour hire has been determined as an act of prohibited bypassing of the rights of priority but the Labour Court has concluded that it cannot be excluded as a possibility. The rights of priority can only be applied when new staff are employed. Therefore, it is our opinion that an unlawful bypassing of the rights of priority rules could potentially occur when the hiring of an assignee is regarded as a new employment. For this to take place the “assignee” must be regarded as an employee. However, we find it difficult to see how hiring labour from a labour hire organization could be regarded as an unlawful bypassing of the rights of priority rules. Although the rights of priority differ in some ways for employees in the public sector we still consider that the possibility to utilize labour hire for employers in the public sector, when there are people with rights of priority available, is in principle unchanged in comparison to employers in the private sector.

No description available.

Studiens syfte är att belysa på vilket sätt innebörden av begreppen privat och offentligt behandlas i kvällstidningars nyhetsberättande vid rapportering av händelser som berör uppsägning av arbetstagare efter deras förehavanden på Facebook. Den ämnar även bidra till ökad insikt om de faktorer som ligger till grund för hur nyhetsberättelsen framställs. Slutsatser: Kvällstidningarnas framställning av privat respektive offentligt är en, av tidningarna själva, framlagd syn av begreppens innebörd. Vidare präglas textinnehållet i tidningarnas nyhetsberättande genomgående av sensations- journalistik och fokus på den enskilde individen. Studiens resultat påvisar även den komplexitet som uppstår kring vad som är privat respektive offentligt när gemenskapsnätverk förflyttas från offline- till onlinemiljöer.

Section 25 of the Swedish Protection of Employment Act states that an employed person who gets his job cancelled because of shortage of work has a right to get re-employment within a certain period of time. The purpose of this regulation is to give employees a protection of employment. But it is frequently criticized by employers, claiming that the regulation restricts their right to lead and distribute the work in a way that is most profitable for the business. This means that the regulation must be applied in a way that accommodates the employees’ needs for a secure employment as well as the employers’ needs of efficiency and flexibility within the business.  There are different approaches used by the employers to avoid the application of section 25. Some of the approaches are acceptable by The Swedish Labor Court and some are not. The main question is therefore if the approaches that are accepted by The Swedish Labor Court in some way collide with section 25 of the Swedish Protection of Employment Act. If so, how can the judicial system be altered to better correspond with the Swedish legislation?

Klädkoder förekommer på många olika typer av företag och påverkar ett stort antal arbetstagare. Vissa har sin grund i lagstiftning, andra i avtal, personalpolicies eller liknande. Rättsområdet rörande klädkoder är dock relativt oklart och det finns en brist på relevanta, aktuella rättsfall. De regler som har faktisk effekt verkar mer bygga på rättsprinciper och sedvana än på uttrycklig lagtext. Syftet med denna uppsats är att söka utreda detta rättsläge för att utröna vad arbetsgivaren har för möjligheter att genomdriva och upprätthålla en klädkod samt att undersöka arbetstagarens rättigheter. Arbetsgivaren är förpliktigad att tillhandahålla kläder om dessa är en nödvändighet ur säkerhetssynpunkt och även i vissa andra fall. Det åligger även arbetsgivaren att iaktta god sed på arbetsmarknaden vad det gäller klädkoder. Denne har långtgående friheter att leda och fördela arbetet enligt arbetsledningsrätten som gäller för arbetstagare inom gränserna för dennes arbetsskyldighet. Vägran att följa arbetsgivarens order kan få stora konsekvenser då det kan anses utgöra arbetsvägran. I vissa fall kan ett upphörande av anställningsförhållandet vara motiverat. Klädkoder på arbetsplatserna kan regleras genom avtal, men utomobligatoriskt så härleds stödet främst från arbetsledningsrätten men inte uteslutande då även arbetstagarens lojalitetsplikt har viss inverkan. Arbetstagarens rättigheter på området är relativt svaga, i princip finns skydd mot godtycklighet, agerande som kan tolkas som en provocerad uppsägning samt diskriminerande åtgärder, men skyddet är inte mycket mer omfattande än så. Lojalitetsplikten kan även ha inverkan på arbetstagarens privatliv.

No description available.

No description available.

Förändringar på arbetsmarknaden har lett till ökad flexibilitet i arbetslivet. Flexibelt arbete kan innebära olika former av arbete som påverkas av arbetsgivarnas kravdrivna behov men även av arbetstagarnas efterfrågedrivna behov där arbetsgivarens behov beskrivs som huvudsakligen styrande. Syftet med studien var tvådelat och handlade dels om att i en litteraturgenomgång reda ut vad flexibelt arbete innebär och vilka konsekvenser det ger för arbetstagare och dels om att undersöka hur arbetstagare inom en offentlig IT-verksamhet ser på flexibiliteten i sitt arbete i förhållande till sin arbetsgivare. Tio medarbetare och chefer deltog i den empiriska studien. Genom semistrukturerade intervjuer som analyserades med en hermeneutisk ansats undersöktes upplevelser av för- och nackdelar med flexibiliteten i arbetet, vems behov som var styrande och om det fanns motsättningar mellan dem. Teoretiska utgångspunkter var litteratur om arbetsmarknadens utveckling och arbetets förändring de senaste decennierna. Resultatet visade att den aktuella IT-verksamheten var en organisation med både stabilitet och flexibilitet. Cheferna belyste den föränderlighet organisationen verkade i. Flexibilitet förekom genom flextid, distansarbete och egen planering där villkoren formas av såväl arbetsgivarens krav som arbetstagarnas efterfrågan.

I Sverige växer en informaliserad arbetsmarknad fram, där människor står utanför staten och fackförbundens skydd. Frågan gällande organisering av papperslösa arbetstagare har blivit till en komplex fråga för de svenska fackförbunden. Denna uppsats redogör för hur svenska fackförbund organiserar papperslösa arbetstagare. Empiriska materialet hämtas framförallt från genomförda intervjuer och fackförbundens medlemstidningar. Fackförbundens engagemang i frågan beskrivs utifrån den bredare frågan om vilka underliggande antaganden som fackförbunden baserar sina beslut på. Den bredare förståelsen hämtas från Carol Bacchis metodmodell What's the problem represented to be? Bacchis metodmodell kompletteras med Dvora Yanows metodmodell tolkande policyanalys. Undersökningen visar på att organiseringen sker främst genom Fackligt center för papperslösa och oftast utgår ifrån tanken om att förhindra snedkonkurrens. Parallellerna dras även till Hannah Arendts diskussion om pariafolket och Wendy Brown och Jason Reads diskussion om nyliberalismens genomslagskraft på arbetsmarknaden. De fackförbund som undersöks är Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet och Fastighetsanställdas förbund. / In Sweden, a non-regulated labor market is growing, with workers standing outside both the state’s and the labor unions’ protection. The question regarding undocumented workers’ rights has become a complex issue for Swedish labor unions. This paper clarifies what the unions do for undocumented workers. The answer investigates a wider understanding based on what deep-seated assumptions they base their organizing on. The empiric material is mostly interviews and articles from the labor unions membership publications. The wider understanding of what they do for undocumented workers is derived from Carol Bacchis method What's the problem represented to be? It is also complemented with Dvora Yanows method interpretive policy analysis. The results show that the organizing of undocumented workers is mainly through the organization Fackligt center för papperslösa (Union center for undocumented workers) and is often motivated by assumptions of uneven competition. Parallels are also drawn between Hannah Arendt and her theories about pariah and Wendy Brown and Jason Reads view of neoliberalism and its penetration of the labor market. The examined labor unions are Svenska Byggnadsarbetareförbundet Stockholm-Gotlands, Stockholms LS av Sveriges arbetares centralorganisation, Hotell- och restaurangfacket, Svenska kommunalarbetareförbundet and Fastighetsanställdas förbund.

No description available.