Sverige står idag inför en generationsväxling och förändring på arbetsmarknaden. Svenska undersökningar visar att efterfrågan på arbetskraft kommer att vara större än utbudet inom en framtid. Studiens syfte var att undersöka äldre sjuksköterskors inställning till ålderspension, vilka faktorer som påverkar deras beslut till pension och vad som krävs för en förskjuten ålderspension. Målsättningen med studien har varit att skapa en förståelse och ett underlag till Umeå kommuns arbete med äldre arbetskraft. Genom kvalitativa intervjuer med elva äldre sjuksköterskor har vi fått förståelse hur sjuksköterskorna resonerar runt fenomenet pension. Den tidigare forskningen inom pension och äldre arbetskraft som studien utgått från behandlar teorier om exempelvis; inställning, orsaker, och lösningar till förskjuten ålderspension. Generellt kan vi se att majoriteten av studiens respondenter är inställda på att arbeta fram till 65 års ålder. Resultatet visar att oavsett resonemang runt pensionstidpunkt har hälften av sjuksköterskorna en positiv inställning till förskjuten ålderspension, om rätt förutsättningar gäller, exempelvis en god hälsa. Samtliga sjuksköterskor anser att det är fritiden som lockar mest med ålderspension och den största faktorn till en pensionering. De tre mest bidragande faktorerna till att sjuksköterskorna vill förskjuta pensionsåldern är lönen, kollegorna och meningsfullheten med arbetet. En lösning som majoriteten av respondenterna diskuterar är flexibla arbetstider. Flexibla arbetstider innebär att man som arbetstagare kan kombinera fritid med arbete.

The  purpose of the study was to enhance the understanding of what is affected and eligible technology and the direct supervision of the offices on the basis of the employee's perspective. Where the issues were the following:   What legitimizes the technology and the direct supervision according to the workers? How does the integrity of the employee's effekt the acceptance of the technology and the direct supervision of the open plan offices?    To carry out the study, participated twelve workers from two different organizations. The material consisted of previous research, surveillance and privacy as well as two theories. The theories consisted of Michel Foucault's theory of panopticism and Erving Goffman's theory, self in everyday life. The method had a qualitative approach where individual interviews were used as the basis for the results. The study showed that workers felt the monitoring to be legitimated when it was preceded by acceptable arguments, such as increased security and improved economy. The study showed that the surveillance was accepted easier if the employee had to be involved in the implementation of new monitoring, as well as receive information on the monitoring presence and purpose. The study also showed that workers on the basis of individual perspective, was more difficult to accept especially technological monitoring as it increasingly considered to be a threat to the integrity than the direct monitoring. However, there was a greater acceptance of the direct monitoring based on organizational perspective, because it was considered more important to protect the organization than to protect the individual's privacy. If the individual deviated from the norm it could damage the organization and therefore other workers.

Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006.

Det huvudsakliga syftet med uppsatsen var att utreda och analysera vilket skadeståndsrättsligt ansvar arbetsgivaren har för skador som vållats av arbetstagaren i tjänst samt när ansvar inträder för arbetstagaren själv. För att besvara uppsatsens frågeställningar har material som lagstiftning, förarbete, praxis och doktrin nyttjats. Principalansvar innebär att arbetsgivaren ska ansvara för skada som arbetstagaren har vållat enligt 3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) (SkL). Arbetsgivaren ska ersätta personskada eller sakskada som arbetstagaren vållat genom fel eller försummelse samt ren förmögenhetsskada som arbetstagaren vållat genom brott. Slutligen ska arbetsgivaren ansvara för skada som orsakats av att arbetstagaren kränkt någon genom angrepp mot dennes person, frihet, frid eller ära genom fel eller försummelse. Principalansvaret förutsätter att skadevållaren är arbetstagare hos arbetsgivaren samt att den skadevållande handlingen sker i tjänsten. För att arbetstagaren ska bli ansvarig för skada vållad i tjänsten genom fel eller försummelse krävs det att synnerliga skäl föreligger enligt 4 kap. 1 § SkL.

<p>I början av århundradet arbetade många under ett uppdragsliknande förhållande för att i efterkrigstiden förändras till att den form de flesta arbetade i och strävade efter var en anställning. Hela den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att skydda de anställda och utgår ifrån att alla har en tillsvidare anställning. Arbetsmarknaden har de senaste årtiondena förändrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förändring är till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer är att fler vågar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anställningar för att få omväxling i arbetet. Dessutom blir vi mer specialiserade på det arbete vi utför och kan därigenom jobba mer självständigt än tidigare. Under denna utveckling har också förändradat synen på vad som är ett normalt förhållande mellan en huvudman och den arbetspresterande parten. Uppsatsen tar upp bakgrunden till de förändingar som skett på arbetsmarknaden från 1970-talet samt de förändringar som lagarna inom detta område har genomgått. Detta för att ge en bakgrund till hur praxis har utvecklast till hur det ser ut i dag i en bedömning av vilket förhållande som råder mellan en huvudman och den arbetspresterande parten. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analyser på vilket sätt arbetstagarbegreppet har påverkats av förändringarna på arbetsmarkanden de senaste 40 åren samt belysa de gränsdragsningsproblem som finns. Detta har vi gjort genom studier och analyser av arbetstagarbegreppet och dess motsattspart uppdragstagarbegreppet. Utveckling har gjort det har blivit svårt att avgöra till vilken av dessa två som den arbetspresterande parten tillhör i en given situation. Detta gör att det skydd som den arbetsrättsliga lagstiftningen försvagas och att många på arbetsmarknaden kan komma att stå utan ett grundskydd. Den praxis som avgör hur detta förhållande är, har genom åren utvecklats till en helhetsbedömning utifrån ett antal kriterier som i sig inte är avgörande. Dessa kriterer är bland annat hur självständigt den arbestpresterande parten arbeter, arbetsskyldighetens omfattning, antalet huvudmän samt vederlagets form. I den avslutande delen av uppsatsen har vi gjort en analys av rättsläget som råder och på de gränsdragningsproblem som finns mellan att vara arbetstagare och uppdragstagare. Utgångspunkten för vår uppsats har varit ett rent arbetsrättsligt perspektiv och vi har därigenom avgränsat oss från övriga rättsområden som har egna eller liknande definintioner av dessa begrepp.</p>

No description available.

No description available.

I början av århundradet arbetade många under ett uppdragsliknande förhållande för att i efterkrigstiden förändras till att den form de flesta arbetade i och strävade efter var en anställning. Hela den arbetsrättsliga lagstiftningen bygger på att skydda de anställda och utgår ifrån att alla har en tillsvidare anställning. Arbetsmarknaden har de senaste årtiondena förändrats drastiskt. En faktor som bidragit till denna förändring är till exempel den tekniska utvecklingen. Andra faktorer är att fler vågar ta steget att starta ett eget företag medans andra vill ha flera anställningar för att få omväxling i arbetet. Dessutom blir vi mer specialiserade på det arbete vi utför och kan därigenom jobba mer självständigt än tidigare. Under denna utveckling har också förändradat synen på vad som är ett normalt förhållande mellan en huvudman och den arbetspresterande parten. Uppsatsen tar upp bakgrunden till de förändingar som skett på arbetsmarknaden från 1970-talet samt de förändringar som lagarna inom detta område har genomgått. Detta för att ge en bakgrund till hur praxis har utvecklast till hur det ser ut i dag i en bedömning av vilket förhållande som råder mellan en huvudman och den arbetspresterande parten. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analyser på vilket sätt arbetstagarbegreppet har påverkats av förändringarna på arbetsmarkanden de senaste 40 åren samt belysa de gränsdragsningsproblem som finns. Detta har vi gjort genom studier och analyser av arbetstagarbegreppet och dess motsattspart uppdragstagarbegreppet. Utveckling har gjort det har blivit svårt att avgöra till vilken av dessa två som den arbetspresterande parten tillhör i en given situation. Detta gör att det skydd som den arbetsrättsliga lagstiftningen försvagas och att många på arbetsmarknaden kan komma att stå utan ett grundskydd. Den praxis som avgör hur detta förhållande är, har genom åren utvecklats till en helhetsbedömning utifrån ett antal kriterier som i sig inte är avgörande. Dessa kriterer är bland annat hur självständigt den arbestpresterande parten arbeter, arbetsskyldighetens omfattning, antalet huvudmän samt vederlagets form. I den avslutande delen av uppsatsen har vi gjort en analys av rättsläget som råder och på de gränsdragningsproblem som finns mellan att vara arbetstagare och uppdragstagare. Utgångspunkten för vår uppsats har varit ett rent arbetsrättsligt perspektiv och vi har därigenom avgränsat oss från övriga rättsområden som har egna eller liknande definintioner av dessa begrepp.

Sociala medier har fått en allt större betydelse i samhället och växer snabbt. Problem som uppstår vid yttranden i vilka arbetstagaren uttrycker sig negativt om sin arbetsgivare eller arbetsplats, eftersom lojalitetsplikt råder i ett anställningsförhållande. Privatanställda har en lojalitetsplikt mot sin arbetsgivare och har inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten. Den grundlagsskyddade yttrandefriheten gäller gentemot det allmänna, vilket betyder att offentligt anställda har yttrandefrihet gentemot sin arbetsgivare till skillnad från privatanställda. Inom privata anställningar är lojalitetsplikten långtgående och uppstår när ett anställningsavtal ingås. Lojalitetsplikten i anställningsförhållanden är inte lagstadgad utan följer av allmänna arbetsrättsliga principer och är inom den privata sektorn skyddad av rättspraxis. Den innebär främst att arbetstagaren ska beakta arbetsgivarens intresse så att det inte kränks eller skadas.  Trots den nationella begränsningen gällande privatanställdas yttrandefrihet har Europadomstolen i målet Fuentes Bobo mot Spanien fastslagit att "i vissa fall" erhålls en yttrandefrihet och skydd från att arbetsgivaren vidtar åtgärder. Rättspraxis från Arbetsdomstolen gällande gränsdragningen mellan yttrandefrihet och lojalitetsplikt på sociala medier är inte omfattande, vilket innebär att Europadomstolens "i vissa fall" inte har definierats för fall gällande sociala medier.  Idag är det inte många företag som reglerar användandet av sociala medier för arbetstagare. Det har medfört att missförstånd och osäkerhet råder hos arbetstagare angående vad som får yttras på sociala medier gällande arbetsplatsen. Ett hjälpmedel för företag att undvika missförstånd och problem är att skapa en policy gällande arbetstagarens användande av sociala medier. Den ska verka som ett ramverk för hur en arbetstagare ska agera och ger vägledning i användandet av sociala medier på och utanför arbetsplatsen.

Generation Y gör sitt intåg på arbetsmarknaden och med denna nya grupp medarbetare har det även skapats nya krav, förväntningar och förutsättningar för dagens arbetsgivare. De nya framtida kraven kan komma att förändra organisationer och dess processer. Studien hade som syfte att se vilka mekanismer som påverkar de unga medarbetarna i en organisation vad gäller lojalitet. Sex personer från samma organisation deltog i studien och data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att Generation Y:s lojalitet inte handlar om att stanna kvar länge i en organisation. Det framkommer i resultatet att lojalitet handlar mycket om balans mellan både arbetsgivaren och arbetstagaren och att medarbetare som tillhör Generation Y skapar meningsfullhet genom upplevelsen av att bidra med något till organisationen. Sammanfattningsvis kan man uttyda att resultatet visar vikten av att inte blunda för det glapp gällande förväntningar och löften som finns mellan arbetsgivare och arbetstagare, då det kan leda till psykologiska kontraktsbrott.