<p>Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor.</p><p>Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Dessutom finns det undantag utanför fördraget, så kallade tvingande hänsyn i allmänintresset, som EG-domstolen har uttalat sig om och i vissa fall även godtagit. Denna uppsats utreder omfattningen av diskrimineringsförbudet respektive undantaget i artikel 39 EG. En analys sker av EG-domstolens praxis avseende vilka nationella regler som står i strid med artikel 39 EG. Huvudsyftet är att klargöra var gränsen går mellan nationella regler som är förbjudna och sådana regler som anses tillåtna. Uppsatsen utreder även frågan om vilka rättfärdigandegrunder, utöver de uttryckliga undantagen i fördraget, domstolen har använt sig av för att begränsa arbetstagares rätt till fri rörlighet.</p>

Den fria rörligheten för personer är en av de fyra grundläggande friheterna inom Europeiska unionen. Artikel 39 EG föreskriver att rätten till fri rörlighet för arbetstagare skall säkerställas inom gemenskapen. Denna rätt innebär att medborgare i en medlemsstat har rätt att förflytta sig fritt inom de andra medlemsstaternas territorium och att uppehålla sig där för att söka arbete samt rätt att anta faktiska erbjudanden om anställning. Den nämnda artikeln föreskriver även att fri rörlighet för arbetstagare skall innebära att all diskriminering av arbetstagare från medlemsstaterna på grund av nationalitet skall avskaffas vad gäller anställning, lön och övriga arbets- och anställningsvillkor. Den fria rörligheten är dock inte absolut utan den begränsas på olika sätt. Redan i fördragstexten finns det förbehåll för de begränsningar som grundas på hänsyn till allmän ordning, säkerhet och hälsa. Dessutom finns det undantag utanför fördraget, så kallade tvingande hänsyn i allmänintresset, som EG-domstolen har uttalat sig om och i vissa fall även godtagit. Denna uppsats utreder omfattningen av diskrimineringsförbudet respektive undantaget i artikel 39 EG. En analys sker av EG-domstolens praxis avseende vilka nationella regler som står i strid med artikel 39 EG. Huvudsyftet är att klargöra var gränsen går mellan nationella regler som är förbjudna och sådana regler som anses tillåtna. Uppsatsen utreder även frågan om vilka rättfärdigandegrunder, utöver de uttryckliga undantagen i fördraget, domstolen har använt sig av för att begränsa arbetstagares rätt till fri rörlighet.

I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna. Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen. Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.

Arbetslivet ställer idag större krav på arbetsgivare och arbetstagare, och en dålig hälsa hos anställda inom organisationer är ett stort samt dyrt samhällsproblem. Samtidigt har företag svårt att attrahera ny arbetskraft och behålla sina anställda. Rapporten har därför som syfte att öka förståelsen för hur företag kan stärka sitt Employer Brand genom att fokusera på de anställdas hälsa. I denna rapport har två kvalitativa intervjuer med två olika företag genomförts, för att undersöka deras syn på Employer Brand och de anställdas hälsa. Utöver detta gjordes även två fokusgrupper med studenter på Linnéuniversitetet, för att representera nästa generations arbetstagare. Den empiri som samlades in tolkades och sammanställdes, och tre teman togs fram för att studeras teoretiskt och analyseras; Employer Branding, Organisation (struktur &amp; kultur) samt Ledarskap. Vår slutsats landar i att ett starkt Employer Brand och en god hälsa hos de anställda grundar sig i företagets ledarskap och kultur, och att det finns ett starkt samband mellan en engagerad personal, varumärket och en attraktiv arbetsplats. En ledares uppgift är att agera inspiratör, förebild och varumärkesambassadör för att aktivt jobba med kulturen, och på så sätt skapa en engagerad personal. För att skapa detta krävs det uthållighet, och insikten i att det är en långsiktig förändring. Likt ett långsamt gående svänghjul, som knappt kan rubbas till en början, men som efter varje ansträngning får mer och mer fart, och efter varje varv och försök att genomföra en handling resulterar i en starkare arbetskraft och bättre resultat.

Sammanfattning Titel: Belöningssystem och motivation - En flerfallsstudie på företag inom byggbranschen Författare: Philip Adamsson, Gabriel Andersson, Johannes Petersson Program: Civilekonomprogrammets controllerfördjupning Examinator: Elin Funck Handledare: Natalia Semenova Institution: Ekonomihögskolan Linnéuniversitetet i Växjö Bakgrund och problem: Ett styrmedel som flitigt nyttjas är belöningssystem där ledningen med hjälp av ett fungerande belöningssystem kan få önskat beteende hos arbetstagaren. Hur ett belöningssystem är utformat skiljer sig mellan olika branscher och byggbranschen är en bransch kantad av intressekonflikter mellan arbetsgivare och arbetstagare. Råder det en överrensstämmelse mellan arbetsgivarens avsikt med ett belöningssystem och arbetstagaren uppfattning om belöningssystemet? Det finns flertalet olika belöningar som kan ge önskat beteende, men vad är det egentligen som motiverar arbetstagare inom byggbranschen. Syfte: Syftet med studien är att redogöra för hur belöningssystem är utformade i byggbranschen. Vidare är syftet med studien att se om arbetsgivarens avsikter med och arbetstagarens uppfattning av belöningssystemet överensstämmer. Dessutom ämnar studien behandla varför, alternativt varför inte arbetstagarna anser att belöningssystemet motiverar. Metod: Vi har genomfört en flerfallsstudie på Svensk Vattenbilningsteknik AB och TECAB Ytskyddsprodukter AB, verksamma inom byggbranschen. Empiriskt material har insamlats genom semi-strukturerade intervjuer. Studien har haft en deduktiv forskningsansats. Slutsats: Vi kan konstatera att arbetsgivare bör fokusera på vilket syfte de har med belöningssystemet för att kunna utforma ett fungerande belöningssystem. Enligt studien skall ett belöningssystem innehålla en kombination av finansiella och ickefinansiella belöningar. Slutligen bör en finansiell bonus ingå i byggföretags belöningssystem eftersom den ökar arbetstagarnas motivation och tillfredsställelse. / Abstract Title: Reward system and motivation – A multi-case study in the construction industry Authors: Philip Adamsson, Gabriel Andersson, Johannes Petersson Examiner: Elin Funck Supervisor: Natalia Semenova Background and problem: A reward system is an instrument that is widely used, where management with help of a functional reward system can get a desired behavior from an employee. How a reward system is designed differs between sectors. The construction industry is a sector bordered by conflicts of interest between employers and employees. Is there a match between the employer's intention with reward systems and employee’s perception of the reward system? There are multiple rewards that can provide a desired behavior, but what is it that really motivate employees in the construction industry. Purpose: The purpose of this study is to describe how the reward system is designed in the construction industry. Furthermore, the purpose of the study is to see if the employer's intentions and the employee's perception of the reward system is consistent. The study also intends to describe why, or why not employees feel that the reward system motivates them. Methods: We conducted a multi-case study of Svensk Vattenbilningsteknik AB and TECAB Ytskyddsprodukter AB. Both companies are active in the construction industry. Empirical material were obtained through semi-structured interviews. The study had a deductive research approach. Conclusion: We can conclude that employers should focus on the purpose of their reward system to design a functional system. According to the study, a reward system should contain a combination of financial and non-financial rewards. Finally, a financial bonus should be a part of a construction company´s reward system, because it increases employee motivation and satisfaction.

Det kan vara svårt och tidskrävande att hitta rätt arbetstagare. Företagen måste sticka ut i mängden för att locka och rekrytera rätt kandidat. Employer Branding är ett arbetssätt som handlar om att bygga ett varumärke på konkurrensmarknaden, rekrytera samt förstärka sina nuvarande anställdas engagemang i företagets kultur och strategier. Examensarbetet kommer handla om hur företag kan attrahera ingenjörsstudenter för att få en ökad förståelse vad en arbetstagare söker hos en arbetsgivare. Genom att finna vad studerande ingenjörer attraheras av kan man ta fram strategier som eventuellt kan minska tiden från behov till faktiskt tjänst.Metoden som använts är triangulering som är en kombination av kvalitativ och kvantitativ studie. Där en enkät har delats ut till studerande ingenjörer för att få en inblick i vad studenterna attraheras av. Intervjuer med anställda samt möten om Employer Branding på företaget har genomförts.Resultatet är att studenter bland annat attraheras av goda relationer till kollegor, arbetsgivare bryr sig om anställda och möjlighet till karriärutveckling. För att eventuellt minska tiden från behovet till faktisk tjänst kan Employer Branding- och rekryteringsstrategin användas. / It can be difficult and exigent to find the right employee. To attract and recruit, companies must stand out among the competitors. Employer Branding is a way of building a brand on the market, recruiting and strengthening its current employees commitment to corporate culture and strategies. This thesis is about how companies can attract engineering students to gain an understanding of what an employee is attracted to by the employer. By finding out what future engineering are attracted to, strategies can be developed that may reduce time from the actual need to employment. The method that has been used is triangulation, which is a combination of qualitative and quantitative studies. Where an inquiry has been distributed to studying engineers to get an insight in what the students are attracted to in a company. Interviews with employees and meetings about Employer Branding at the company has been implemented. The result shows that students are looking for good relations with colleagues, employers care about employees and opportunity for career development in a company. To possibly decrease the time period between "the need for" and an actual employment, these strategies could be used Employer Branding- and recruitment strategy.

Vi har genomfört en kvalitativ studie där syftet var att undersöka hur ålder relateras till ochpåverkar en individs anställningsbarhet utifrån två undersökningsgruppers perspektiv. Vi hargenomfört intervjuer med åtta respondenter där hälften av respondenterna var äldrearbetstagare och resterande var representanter från fack, rekrytering och intresseorganisation.Studien har utgått från ett hermeneutiskt förhållningssätt där teorikärnan bestått av Foucaultsteorier om diskurs och makt. Dessa begrepp har vi sedan relaterat till teorier om ålderism,anställningsbarhet och kunskapsekonomi. Fördomar om äldre arbetstagare är idag kanske denmest accepterade formen av fördomar och kan i arbetslivet innebära att en individ vid en vissålder begränsas eller tas ifrån rätten till arbete. Studiens resultat innefattar att en individmåste vara flexibel, anpassningsbar, socialt kompetent och villig att ständigt utvecklas för attvara anställningsbar på dagens arbetsmarknad. Resultatet visar också att det existerar tydliga fördomar gällande äldre arbetstagare som anses ha svårt att anpassa sig, har inlärningssvårigheter och är obenägna för utveckling och förändring. En högre ålder anses vara en nackdel då man söker nytt arbete eller gällande utveckling på arbetsplatsen och det framkommer att det är en uttalad sanning som tas för givet av samhället, även inkluderat de äldre arbetstagarna själva. Detta upprätthåller det faktum att äldre arbetstagare missgynnas i arbetslivet. Slutligen diskuterar vi vårt resultat i förhållande till våra teorier och resonerar kring begreppen normalisering, styrning och uteslutning som vi anser ger en förståelse för hur diskurser upprätthålls och påverkar den äldre arbetstagarens möjligheter i arbetslivet. / <p>We conducted a qualitative study where the aim was to examine how age relates to and</p><p>affects an individual's employability based on two survey groups' perspective. We have</p><p>conducted interviews with eight respondents, half of the respondents were older workers and the remainder were representatives from the trade, recruitment and association. The study was based on a hermeneutic approach where theory core consisted of Foucault's theories of discourse and power. These concepts were then related to theories of ageism, employability and the knowledge economy. Prejudice against older workers is today perhaps the most accepted form of prejudice and may in the workplace mean that an individual at a certain age gets restricted or taken away the right to work. The study results include that an individual</p><p>must be flexible, adaptable, socially competent and willing to continually evolve to be employable in today's job market. The results also show that there exists clear prejudices against older workers who are considered to have difficulty adapting, has learning difficulties and is averse to development and change. A higher age is considered to be a disadvantage when seeking a new job or existing development in the workplace and it is found that this</p><p>profound truth is taken for granted by the society, also included the older workers themselves.</p><p>This maintains the fact that older workers are disadvantaged in the workplace. Finally, we discuss our results in relation to our theories and reasoning on the concepts of normalization, control and exclusion which we believe provides an understanding of how discourses are maintained and affects the older worker employment opportunities.</p><p>Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället</p>

Den demografiska utveckling som råder i Sverige är en utmaning för välfärden. Andelen individer i arbetsför ålder minskar samtidigt som behovet av välfärdstjänster ökar vilket blir en allt för stor försörjningsbörda för att det ska vara hållbart. Detta är en samhällsfråga som berör många sektorer och inte minst vård och omsorg. Ett sätt att möta demografiutvecklingen och den arbetskraftsbrist som blir följden är att äldre arbetstagare stannar kvar i arbetet längre. Med det i bakgrund har syftet med denna studie varit att undersöka vilka pensionspreferenser äldre arbetstagare har samt att identifiera faktorer som påverkar deras önskemål gällande ålder för pension. Vidare avser studien också att undersöka vad som skulle kunna få den äldre personalen inom vård- och omsorgssektorn att förskjuta sin pensionsålder och arbeta längre. I studien har vi utgått från en teoretisk modell som beskriver faktorer som på makro-, meso- och mikronivå påverkar individers pensionspreferenser och det empiriska materialet är hämtat från Umeå kommun genom sex kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att de flesta av informanterna inte vill arbeta längre än 65 men kunde tänka sig att vid nådd pensionsålder och avslutad tillsvidaretjänst arbeta extra om deras mående skulle tillåta det. För pensionspreferenser spelar familj och fritidsintressen samt ekonomi in. För att informanterna skulle tänka sig att arbeta längre är arbetstid, arbetsmiljö samt intresse från arbetsgivarens sida viktiga frågor i arbetsförhållanden. För att möjliggöra ett förlängt arbetsliv är slutsatsen att åtgärder vad gäller dessa frågor krävs. Resultatet visar att tänkbara lösningar bland annat är minskad arbetstid med bibehållen lön samt justering av arbetsuppgifter.

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>

<p>I vår studie undersöker vi vad arbetstagare gör på arbetet som inte är arbetsrelaterat och av mer privat karaktär och varför de gör dessa sysslor. Anledningen till att vi valt denna frågeställning är för att vi tycker det är ett intressant ämne att undersöka. Samt att vi vill skaffa oss kunskapen om vad de anställda sysselsätter sig med på arbetstid, som inte ingår i de ordinarie arbetsuppgifterna.</p><p>Teoridelen ska hjälpa läsaren att senare förstå resultat och analysdelen, därför tar vi inledelsevis upp kort historik angående hur ledningen kan styra sina anställda. Vi fortsätter att beskriva vad de anställda gör på jobbet och om dessa sysslor kan kallas för motstånd. Men även varför de anställda gör dessa sysslor och en rad anledningar till det såsom missnöje, oklara roller eller för att de kan. Vi frågar oss sedan vad ledningen kan göra åt det? Vad ledningen kan göra är exempelvis att bättre anpassa och stödja de anställda i arbetet. I slutet av teorin delen går vi igenom olika förklaringar till dessa beteenden, som kan vara att de anställda känner sig missgynnade samt om man ska göra något åt det? Det finns här inget angivet svar men kontentan är ändå att det kan vara svårt att gör något åt det då organisationsmedlemmar ärver varandras beteenden och handlingssätt. Det är då svårt för ledningen att bryta denna kedja som sker informellt i gruppen.</p><p>Vi har i vår undersökning kommit fram till att anställda sysselsätter sig med privata göromål på arbetstid. De sysslor som utförs är bland annat, betala räkningar och surfa privat på Internet, ringa privatsamtal, boka frisörtid eller fika. En av de största anledningarna till varför dessa sysslor utförs är för att möjligheten finns att utnyttja vissa resurser och för att de anställda har tid över. De anställda anser att detta beteende är accepterat så länge alla i arbetsgruppen sköter det ”snyggt” och inte utnyttjar dessa fördelar i för stor utsträckning. Vi avslutar vår uppsats med en avslutande diskussion som är skriven utifrån våra egna tankar och åsikter, men som även innefattar vilka konsekvenser vi tror att denna blandning av arbete och fritid kan få på sikt.</p>