No description available.

Till följd av den pandemi som covid-19 orsakade ställde många arbetsplatser om till distansarbete på grund av de råd och rekommendationer om hemarbete. Nu, i en tid efter pandemin, alternerar många mellan arbete hemifrån och på arbetsplatsen, så kallat hybridarbete. Detta ställer nya krav på arbetstagare, men framför allt på chefer. Syftet med denna studie är således att få en fördjupad förståelse för chefers upplevelser av att leda arbetstagare på den hybrida arbetsplatsen. För att uppfylla syftet bearbetades följande forskningsfrågor fram; ”hur ser cheferna på hybridledarskap jämfört med ledarskap enbart på distans och enbart på plats?” och ”hur upplever cheferna ledarskapsprocessen kopplat till den sociala arbetsmiljön?”. Studien har en kvalitativ forskningsansats och sju semistrukturerade intervjuer har tillämpats som insamlingsmetod. Det insamlade materialet har analyserats utifrån det teoretiska ramverket som består av situationsanpassat ledarskap, tillitsbaserad styrning och ledning samt social arbetsmiljö.  Resultatet visar att cheferna inom de två studerade organisationerna upplever att det är enkelt att leda arbetstagarna på den hybrida arbetsplatsen. Det framkommer att detta tycks bero på att de är vana vid att leda enbart på distans och att det har lett till en ökad tillit som är till fördel under det rådande hybridarbetet. Vidare tycks även hybridarbetet möjliggöra bättre individanpassning, där cheferna kan erbjuda en högre grad av flexibilitet än någonsin tidigare. Resultatet påvisar också att den fysiska arbetsplatsen är av stor betydelse för den sociala arbetsmiljön samt att det finns några utmaningar med hybridledarskapet som bör uppmärksammas.

Denna uppsats undersöker vad arbetsgivare fokuserar på i arbetet med att attrahera och behålla personal, samt vilka utmaningar som finns. Detta besvaras med hjälp av två frågeställningar: ”vilka metoder används i organisationer för att attrahera och behålla personal på dagens arbetsmarknad?” och ”vad för uppfattningar och utmaningar finns i arbetet med att attrahera och behålla personal?”. Det insamlade datamaterialet bygger på sju intervjuer med medarbetare från sju olika organisationer både inom den offentliga och privata sektorn, där alla är insatta i arbetet med att attrahera och behålla personal. Den teoretiska utgångspunkten är Anthony Giddens struktureringsteori som hjälper oss förstå samspelet mellan arbetsmarknadens uppbyggnad och det mänskliga handlandet. Då metoderna som används för att attrahera och behålla personal faller inom Employer branding så används detta begrepp som en teoretisk ram. Studiens resultat visar att transparens, trygghet, utveckling och ledarskap är viktiga aspekter. Även att det interna arbetet är viktigt för att attrahera personal. Generellt fanns en god inställning till employer branding men vissa utmaningar belystes, främst inom IT-yrken där det skett en stor inflation i lönerna. Till följd av hybridarbete fanns också utmaningar i ledarskap och arbetsmiljö. Det fanns en positiv inställning till employer branding, men ett organisatoriskt motstånd belystes också då metoderna är svåra att mäta i effektivitet. Studien bidrar till forskningsfältet genom att ge en djupare förståelse i problemen som finns på dagens arbetsmarknad samtidigt som arbetstagarnas makt belyses.

Tillit är en viktig del av ett bra samspel i mellanmänskliga relationer. Tillit har inte minst en betydelse irelationen och samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare, som ju för många är en stor del av livet.Skribenterna till denna studie undersökte vilka faktorer som kan påverka graden av tillit mellan arbetstagare ocharbetsgivare samt vilka konsekvenser det kan få. Metoden som skribenterna använde sig av är en kvantitativansats med data från European Company Survey 2019. Materialet bestod av svar från två separata enkäter därena enkäten avser arbetstagarrepresentanternas åsikter respektive arbetsgivarnas åsikter. Det resoneras kring attarbetstagarrepresentanter och övriga arbetstagare tillhör en enhetlig arbetstagarsida då det i tidigare forskningkonstaterades att arbetstagarnas tillit till stor del hänger ihop med representantens förmåga att utföra sinauppgifter. Deras resultat visar att arbetstagarsidans tillit påverkades till stor del av deras möjlighet till inflytande,tillgång till information och upplevelsen av stöd från chefer. Arbetsgivarnas tillit grundades till stor del påorganisationens storlek, arbetstagares inflytande och den grad de på egen hand organiserar sitt arbete. En ökadtillit mellan parterna medförde flera olika positiva konsekvenser. Några av faktorerna som hade en inverkan påtillit är även en konsekvens därav. Det lyfter fram reciprociteten mellan arbetstagare och arbetsgivare som ensjälvförstärkande spiral, på både gott och ont.

Demografiska förändringar har gjort att försörjningsbördan de senaste 60 åren ökat kraftigt. År 2031 beräknas 410 000 individer saknas inom välfärdsyrken i Sverige. Samhälleliga insatser har införts, medbland annat höjd pensionsålder, dock krävs insatser på organisatoriskt plan. HR-rutiner som implementeras kan påverka normen om lämplig pensionsålder. Således var syftet med studien att undersöka vilka åtgärder arbetsgivare vidtog i en organisation inom sektorn för vård och omsorg i ändamål att möjliggöra förlängda arbetsliv för sina medarbetare. Intentionen var att identifiera styrkor och svagheter i åtgärdsarbetet vilket skulle öka förståelsen för vad som behövde göras för att individer skulle besluta sig för pensionsavgångar senare i livet. Via två teoretiska modeller samt forskning på området, söktes förklaringar som korrelerar med de empiriska resultaten i studien. Kvalitativ metod användes och sju semistrukturerade intervjuer genomfördes med individer anställda på olika nivåer inom en kommun. Dessa analyserades sedan iterativt och tematiskt. Resultaten visade att det fanns en medvetenhet kring de demografiska förändringar samhället står inför och de svårigheter dessa medför. Det efterlystes ett åtgärdsarbete för att möjliggöra förlängda arbetsliv. Respondenterna lyfte också vikten av att värna om kompetensen som finns i organisationen och beskrev också svårigheterna i att genomföra åtgärder. I diskussion och slutsats har de teoretiska modeller som presenterats i studien ställts mot varandra och det har gjorts gällande att dessa bör användas simultant i ett framtida systematiskt arbete. Studien har visat att det fanns stora begränsningar och uppmuntran till förbättring kring åtgärdsarbetet. Vidare har de styrkor och svagheter som presenterats i förhållande till studiens syfte visat sig bli en viktig del i detta arbete.

This is a quantitative study examining the importance of social relations for organizations. The aim of the study is to examine the social relationships between management and employees, but also between co-workers, to see which has the greatest impact in terms of staying in the organization. The two hypotheses of this study involve a negative relationship. The negative relationship implies a lower probability of seeking another job if the social relations are good. With that said, employees would rather stay in their workplaces when the social relations are good. The study carries out analyses using SPSS, using two existing data sets called Opinions on jobs and working life. The data sets from the years 2005 and 2015 have been used for comparison. The results are based on crosstabs and regression analyses. Finally, the results of the study are discussed to answer the research questions, but it also suggests further research on the field. The results that emerged support the two hypotheses of the study. That is, good social relations in a workplace make employees more likely stay in the organization. It was also found that people in 2005 were more likely to stay compared to 2015.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur coronapandemin kan ha påverkat multinationella organisationer, deras arbetssätt kring och inställning till internationella arbetstagare. Uppsatsens fokus ligger på internationella arbetstagare och deras bidrag till kunskapsöverföring inom den multinationella organisationen samt hur digitala kommunikationsmedel kan utgöra en komplementerande roll. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirin samlades in genom sex stycken semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att pandemin har haft en viss påverkan på villigheten att ta utlandsuppdrag. En stor påverkan på arbetssätt genom hela organisationen har noterats tack vare övergången till digitalt hemarbete. Dock har ingen påverkan på behovet av internationella arbetstagare för långtidsuppdrag utomlands eller någon märkbar påverkan på kunskapsöverföring inom organisationer noterats. Resultatet visar också att digitala kommunikationsmedel till stor del kunnat ersätta kunskapsöverföring genom fysiska möten med digitala möten under pandemin och kan komma att ha en bestående påverkan på korttidsuppdrag utomlands.

The essay is about the conditions for employers and employees when the home functions as the workplace. During Covid-19, more and more people were forced to work from home, and now after the pandemic, the flexible way of working continues. The new work-situation will be studied from both a legal and a societal perspective to examine the employer's work management, work environment responsibility and remote monitoring possibilities. The purpose is to investigate how the prevailing working conditions can change when the home is seen as a workplace. The essay will be based on a legal dogmatic method in order to interpret and systematize regarding law, based on accepting legal sources. The sources that will be used are laws, directives, propositions, public inquiries, practice, case law from the European Court and Swedish Labor Court, literature and electronic sources to analyze the legal aspects. Furthermore, a qualitative study will be used to broaden the perspective and provide more understanding for employers and employees who work or have employees who work at home. Legislation regarding the working environment is primarily based on a workplace where the employee is on the employer's premises. The situation has changed, laws are needed to clarify which rights and obligations employers and employees have. The essay will highlight how the physical, organizational and social work environment affects employees when working from home. As a result of working from home, electronic services and means of communication are now used to continue their daily work and maintain contact. Technological developments have expanded rapidly, and it is readily available for employers to be able to monitor the performance of the employee at home. Thereby will limitations and opportunities for employers to monitor their employees at home be highlighted.

No description available.

Studien konstaterar att arbetstagare uppfattar HR-avdelningens roll som otydlig. Den organisatoriska kommunikationen har påverkat förståelsen för varandras organisatoriska roll och förtroendet mellan medarbetare inom organisationen. Studien identifierar en kollision mellan arbetstagarnas förväntningar och uppfattningar av HR-avdelningen. Konsekvenserna av arbetstagarnas uppfattningar visar sig påverka organisatoriska aktiviteter och relationer.