This study reflects on the swedish model and the models future. The swedish model means that legisilation acts with the collective agreements . The wage issue is not regulated by law instead it is managed by the social partners in the form of collective agreements. In 2008, a report was presented by the Commission on a joint regulation of the minimum wage for all EU countries. The issue has become increasingly controversial and was especially disccused for the election of candidates to the European Parlament last spring. Such regulation as the comission proposed leads to a threat to the Swedish labour model. Therefore the aim of this study was to illuminate the Swedish model and to study alternative solutions to the model in an international perspective. A method with sociology of law perspective was chosen and considered suitable to answer the purpose of the study. This study indicates that the swedish model is a succesfull model but the model is facing several challenges. Due to the swedish membership in EU we have to considerate both national and international law and these are not allways compatible. The model embrace a high number of employees but there are some groups of people that are excluded. Thoose who are excluded are not organized in the union like post workers and young adult workers. It is abious that the model sustains limits and there fore a good complement could be collective agreements with erga omnes effect.

Växjö University, School of Social Sciences Bachelor Thesis Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd Author: Hanna Petersson Supervisor: Lennart Bergfeldt I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee. My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions: • How is the Minijob-action implemented in an administration perspective? • How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective? • How is the Minijob-action implemented in a result perspective? The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance. Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.

Studien har till syfte att bidra med kunskap och förståelse för individens upplevelse av att befinna sig i gränslandet mellan arbete och pension. Studien har en kvalitativ ansats och har använt intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att motiven till att förlänga eller avsluta arbetslivet kan kopplas till olika behov som måste tillfredsställas, i eller utanför arbetslivet. Vid sidan om dessa behov finns en vilja att bibehålla den livssituation som tidigare varit rådande under individens yrkesverksamma liv. Resultatet visar också att informanterna över lag har svårt att identifiera sig med gruppen "pensionärer". Vi ser dock att allt eftersom man avlägsnar sig från den ursprungliga primärgruppen (arbetskollegorna) och närmar sig den nya (pensionärerna), börjar föreställningen om en "pensionär" bli mer lik föreställningen om det egna jaget.

Sammanfattning Den 17 december 2021 trädde en ny visselblåsarlag i kraft, vars krav om införande av rapporteringskanaler ska genomföras den 17 juli 2022. Den nya visselblåsarlagen ändrar förutsättningen för arbetstagarorganisationer, framför allt då skydd mot repressalier för arbetstagare som slår larm genom att vända sig till sin arbetstagarorganisation ersätts med skydd mot repressalier och hindrande åtgärder på grund av att någon vänder sig till sin arbetstagarorganisation för samråd.I uppsatsen undersöks hur den grundlagsskyddade yttrandefriheten relaterar till rätten att kritisera sin arbetsgivare. Vidare undersöks också hur denna kritikrätt förhåller sig till den lojalitetsplikt som anses föreligga genom anställningsförhållanden och till vilken gräns kritikrätten erhåller skydd mot repressalier.I uppsatsen genomförs sedan en analys av den nya visselblåsarlagen för att klargöra vilka rättigheter och skyldigheter denna lag föreskriver vid rapportering av missförhållanden inom verksamheter för arbetstagarorganisationer, deras representanter och de rapporterande personer som de företräder.Som slutsats presenteras den roll som företrädare för fackföreningar bör inta gentemot rapporterande personer vid rapportering av missförhållanden.

Covid-19 tog världen med storm, samhället förändrades och social distansering blev ett faktum. Men anställda i livsmedelsbutiker måste arbeta, de har ett samhällsviktigt arbete som de skakänna sig stolta över, dock utsätts de dagligen för risken att smittas av viruset. Kunder som inte tar hänsyn till eller följer de åtgärder som finns för att minska smittspridningen är en del av vardagen för personalen i livsmedelsbutiker, samtidigt känner personalen oro för att smittas. Uppsatsen baseras på en kvantitativ enkätstudie som genererat 286 svar från arbetstagare i livsmedelsbutiker runt om i Sverige. Vi har analyserat svaren och dragit slutsatser som besvararvåra frågeställningar och är relevant för syftet med undersökningen. Vilket är att belysa och uppmärksamma läsaren om hur arbetstagare som arbetar inom livsmedelsbutiker i Sverige har påverkats av covid-19-pandemin i sitt dagliga arbete. I den teoretiska referensramen presentera vi relevanta teorier och informerar läsaren om vad covid-19 är samt vilken betydelse rådande pandemi kan ha på anställda i allmänhet. Vi tar också upp ämnet ”mental hälsa” och ”oro”. Sedan introduceras läsaren till Karaseks krav- och kontrollmodell samt Johnson och Halls utvidgade krav/kontroll/stödmodell. I slutet av den teoretiska referensramen kan återfinns våra frågeställningar. Därefter, i nästkommande kapitel, följer en presentation av undersökningens metodval. I resultat och analys går vi igenom de resultat vi kunnat utläsa från undersökningen med hjälp av tabeller och diagram. Bland annat att arbetskraven ökat under pandemin, kunder som inte visar hänsyn och ett förändrat arbetssätt i livsmedelsbutikerna. Vi redovisar också om uppfattningen skiljer sig något mellan respondentgrupperna. I undersökningen framkom det också att de flesta känner sig stolta över att arbete inom ett samhällsviktigt arbete under pandemin men att nästan alla känner sig oroliga för att smittas av coronaviruset när de befinner sig på arbetsplatsen. Oron grundar sig i att anställda känner sig oroliga för att föra smittan vidare till närstående. Avslutningsvis redovisas undersökningens slutsatser och således svar på våra frågeställningar samt en diskussion om fortsatt undersökning och vad vi hade kunnat göra annorlunda.

De ständiga förändringar och den utveckling som sker inom såväl privatliv somarbetsliv innebär att det är viktigt att hålla sig uppdaterad och följa det som sker. Detär betydelsefullt att utifrån förändringar fortsätta arbeta med arbetsmiljön inomföretag och organisationer för att skapa en trivsam arbetsplats med god hälsa.Studiens syfte var att beskriva hur samspelet mellan arbetstagare och arbetsgivarepåverkar den psykosociala arbetsmiljön för ett ökat välbefinnande och lärande påarbetsplatsen, utifrån arbetstagarnas perspektiv. Metoden som användes vartelefonintervjuer som sedan transkriberades och slutligen analyserades data utifrån enanalysmodell kallad kvalitativ innehållsanalys där materialet systematiskt undersöktesutifrån syfte och frågeställningar med olika teorier som grund. Resultatet visade pågemensamma uppfattningar om både begrepp och viktiga aspekter som spelar in i enpsykosocial arbetsmiljö. Resultatet visar även på vilken betydelse roller och ansvarhar i ett sådant samspel och att detta i viss utsträckning kan beskrivas/förstås som enarbetskultur, samt att faktorer som kan förstås som ett skapande av samspel ipraktiken lyfts fram. Sammanfattningsvis synliggörs att viktiga aspekter i ett samspelmellan arbetstagare och arbetsgivare är kommunikationen, öppenheten och lagkänslani skapandet av en psykosocial arbetsmiljö, vilket även kan förstås/beskrivas som enarbetskultur. Resultatet visar även att individens egna ansvar är en bärande faktor föratt resterande delar ska fungera. / With the constant change and development in both private life as work life we need tokeep up with the changes. Therefore, it is important to work with the workplaceenvironment within organizations to create a good place for work. The purpose of thisstudy was to explore the psychosocial work environment as something that is createdin the interplay between employer and worker for a better wellbeing at the workplace.The method used for this studied was interviews that afterword was transcribed andfinally the data was analysed based on an analytical model called qualitative contentanalysis where the material was systematically examined with different underlyingtheories. The result shows a common understanding of concepts and importantaspects that plays into a psychosocial work environment. The result also shows themeaning of roles and responsibilities have in such interaction and that this to someextent can be described/understood as a work environment culture. Finally, somefactors that can be understood as the creation of interaction in the practice arehighlighted.

Bakgrund: 2019 drabbades världen av en global pandemi. Det har påverkat det sociala arbetet i Sverige på olika sätt. Rekommendationer och restriktioner gällande exempelvis social distansering har påverkat vissa grupper i samhället. För arbetstagare inom daglig verksamhet har detta inneburit att man inte fått kramas eller på annat sätt vara fysiskt nära varandra. Ibland har också den sociala distanseringen varit svår och ibland omöjligt att genomföra för denna specifika målgrupp. Det har rått en frustration bland arbetstagare kring detta och flera av dem har känt en avsaknad av att få vara nära andra och till exempel kramas och ta i hand. Syfte: Studien syftar till att undersöka arbetstagares behov av fysisk kontakt på en daglig verksamhet under coronapandemin. Metod: Kvalitativa intervjuer har genomförts inom ramen för denna studie. Detta innebär att sex arbetstagare har intervjuats.  Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre olika teman som upptäcktes i och med intervjuerna. Det första temat, Bristen av fysisk kontakt, rör arbetstagarnas upplevelser av att hålla avstånd under pandemin. Det andra temat, Fördelar med restriktionerna, handlar om arbetstagarnas uttryck om de positiva sidor som de ansett pandemin fört med sig. Det sista temat, Upplevelsen av munskydd, sätter fokus på arbetstagarnas tankar om att coacherna på den dagliga verksamheten burit munskydd och visir under pandemin. Slutsats: Min slutsats är att arbetstagarna har olika upplevelser gällande behovet av fysisk kontakt på den dagliga verksamheten. Majoriteten anser att fysisk kontakt är någonting betydelsefullt som finns i deras vardag dagligen och som visar sig på olika sätt; man tar i hand, kramas eller gör high fives. Andra tyckte att det inte var lika viktigt med fysisk kontakt och hade inga problem med att pandemin innebar en begränsning av detta.  Diskussion: Då det faktiskt visade sig att arbetstagarna tycker olika gällande fysisk kontakt så kanske den dagliga verksamheten kan börja ta hänsyn till detta på olika sätt. Till exempel uttryckte arbetstagare att det var positivt att coacher besökte dem hemma under pandemin. Kanske kan detta vara ett, av eventuellt flera nya arbetssätt, som verksamheten kan fortsätta arbeta med? / Background: In 2019, the world was hit by a global pandemic. It has affected social work in Sweden in different ways. Recommendations and restrictions such as social distancing have affected certain groups in society. For workers at daily activities, this meant that they were not allowed to hug or otherwise be physically close to each other. Sometimes social distancing has also been difficult and sometimes impossible to implement for this specific group. There has been frustration among workers about this and several of them have felt a lack of being able to be close to others and, for example, hug and hold hands. Aim: This study aims to study workers need for physical contact at a daily activity during the corona pandemic. Method: Qualitative interviews have been conducted within the framework of this study. This means that six workers have been interviewed. Results: The results are presented based on three different themes that were discovered through the interviews. The first theme, Lack of physical contact, concerns workers' experiences of keeping distance during the pandemic. The second theme, Benefits of the restrictions, is about the workers' expressions about the positive aspects that they considered the pandemic brought with it. The last theme, Experience of face masks, focuses on the workers thoughts about the fact that the coaches wore face masks and visors during the pandemic in their daily activities. Conclusion: My conclusion is that the employees have different experiences regarding the need for physical contact in daily operations. The majority consider that physical contact is something significant that exists in their everyday life and that manifests itself in different ways; you hold hands, hug, or do high fives. Others thought physical contact was not as important and had no problem with the pandemic limiting this. Discussion: As it turned out that the workers have different opinions regarding physical contact, perhaps the daily activity can start to take this into account in different ways. For example, workers expressed housecalls as a positive element of the pandemic. Perhaps this could be one, of possibly several new ways of working, that the daily activity can continue to work with?

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilket bemötande arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige önskar av arbetsledningen inför en kommande organisationsförändring. Följande forskningsfrågor bevaras: Vilka psykologiska bakomliggande faktorer indikerar motstånd mot förändring bland arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige Vad anser dessa arbetstagare vara ett bra bemötande av företagsledningen inför en kommande organisationsförändring Metod: Denna studie har en kvantitativ ansats genom en enkätundersökning där resultatet av undersökningen analyserats med hjälp av explorativ faktoranalys. Undersökningen genomfördes med 171 arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige. I ett led att skapa en nyans till studien förekommer det kvalitativa inslag som grundar sig i en innehållsanalys av kommentarer skapade via en fritext-fråga i enkäten. Resultat och slutsats: Resultatet av denna studie visar att de psykologiskt bakomliggande faktorerna som indikerar förändringsmotstånd är: Känslorna styr inför en förändring, Konsekvent och principfast, Rutiner är av godo samt Nuet är viktigare än framtiden. Resultatet visar även att inför en förändring önskar arbetstagare följande bemötande av arbetsledningen: En tydlig och transparent kommunikation, Förberedelse med information i god tid, En öppen dialog och delaktighet i förändringsprocessen samt En socialt stödjande miljö som främjar trygghet och framtidstro. Examensarbetets bidrag: Denna studie har bidragit till att validera användandet av modellen “The Resistance to Change-scale". Resultatet av studien visar på att modellen kan användas som ett verktyg för att utreda hur arbetstagare inom privat tjänstesektor i Sverige kommer reagera på olika sätt inför en kommande organisationsförändring. Ytterligare ett bidrag är att resultatet av studien visar på att en tydlig, inbjudande och transparant kommunikation är av vikt för att förebygga uppkomsten av negativt förändringsmotstånd. Ledningen bör beakta de fyra kommunikationsstrategierna för att skapa ett informationsutbyte som passar alla individer i en organisation. Förslag till fortsatt forskning: Förståelsen för fenomenet förändringsmotstånd är långt från färdigutvecklat och vi ser att det finns olika inriktningar framtida forskning kan ta för att utveckla förståelsen för ämnet. RTC-skalan behöver användas som ett verktyg i andra populationer för att testa skalans tillförlitlighet. Vi ser även att framtida forskning kan beröra hur en arbetstagares mående utanför arbetet påverkar dennes benägenhet att mer eller mindre uppvisa organisatoriskt förändringsmotstånd. Ett sista förslag är att koppla samman RTC-skalan med förändringskurvan (Five Stages of Grief). / Aim: The purpose of this study is to analyze what kind of treatment employees within the private service sector in Sweden seek from management before an upcoming organizational change. The research questions to be answered are: Which psychological underlying factors indicate resistance to change among employees in the private service sector in Sweden? What do these employees consider to be a good treatment from the management in the face of an upcoming organizational change? Method: This study has a quantitative approach through a survey where the results of the survey were analyzed using exploratory factor analysis. The survey was conducted with 171 employees in the private service sector in Sweden. In order to provide nuance to the study, there is a qualitative element based on a content analysis of comments created via a free-text question in the survey. Results and conclusions: The results of this study show that the psychological underlying factors that indicate resistance to change are: Emotions rule before a change, Consistent and principled, Routines are good and The present is more important than the future. The results also show that before an organizational change, employees want the following treatment from management: Clear and transparent communication, Preparation with information in good time, An open dialogue and participation in the change process and A socially supportive environment that promotes security and belief in the future. Contribution of the thesis: This study has contributed to validating the use of the model "The Resistance to Change-scale" as a tool to investigate how employees in the private service sector in Sweden will react in different ways to an upcoming organizational change. A further contribution is that the results of the study show that clear, inviting and transparent communication is important to prevent the emergence of negative resistance to change. Management should consider the four communication strategies to create an information exchange that suits all individuals in an organization. Suggestions for future research: The understanding of the phenomenon of resistance to change is far from fully developed, and we see that there are therefore different directions that future research can take to continue developing the understanding of the subject. The RTC scale needs to be used as a tool in other populations to test the reliability of the scale. We also see that future research can refer to how an employee's mood outside of work affects their tendency to show more or less resistance to organizational change. A final suggestion is to connect the RTC scale with the change curve (Five Stages of Grief).

The rapid growth of e-commerce and omnichannel retailing is redefining the role of brick-and-mortar stores. To remain competitive, retailers should leverage digital technologies without compromising the presence of frontline workers, to meet customer expectations. The purpose of the study is to address the lack of research investigating the effects of technologies being used by in-store employees and propose a digital approach for physical stores to strengthen their competitiveness. Therefore, this study looks into how smart devices can impact employee satisfaction and employee efficiency. Theory from the fields of Value Creation, Digital Transformation, Organisational Psychology and Management were used in a mono-method qualitative case study. Semi-structured interviews were conducted to collect empirical data. The findings from the study show that smart devices used by in-store employees can positively impact employee satisfaction by improving communication, empowerment, teamwork, and meeting employees' expectations. Smart devices can also improve employee efficiency by enabling employees to deliver higher levels of customer service, store ambience, and productivity, using less resources than before. Further, important conditions required for value creation to take place were identified; a well-functioning infrastructure, technology acceptance, and considering network effects. Future research should conduct quantitative studies investigating to what extent smart devices can impact employee satisfaction and efficiency. To further build on this research, studies could investigate how the use of smart devices impact customer experience and employer branding. Lastly, research should investigate the opportunity smart devices provide for capturing data in an offline environment and how this adds the store's value proposition. / Den snabba utvecklingen av e-handel och omnikanalhandel omdefinierar den fysiska butikens roll. För att bibehålla sin konkurrenskraft bör butiker utnyttja digital teknologi, utan att gå miste om butikspersonalens sociala närvaro, i syfte att möta kundernas förväntningar. Syftet med studien är att bemöta bristen av forskning som undersöker effekterna av att butikspersonalen använder digitala verktyg, och på så vis föreslå ett digitalt tillvägagångssätt för fysiska butiker att stärka sin konkurrenskraft .Därför undersöker denna studie hur smarta enheter kan ha en inverkan på arbetstillfredsställelse och arbetstagarnas effektivitet. Teorier inom områdena för värdeskapande, digital transformation, organisatorisk psykologi och styrning användes i en monometodisk kvalitative fallstudie. Semistrukturerade intervjuer genomfördes i syfte att samla in empiriska data. Resultatet visar på att smarta enheter har en positiv inverkan på arbetstillfredsställelse genom att förbättra kommunikation, handlingskraft, lagarbete, och möta arbetstagarnas förväntningar. Smarta enheter kan även ha en positiv inverkan på arbetstagarnas effektivitet genom att göra det möjligt för butikspersonalen att generera högre nivåer av kundservice, förbättrad butiksmiljö, och produktivitet med mindre resurser än tidigare. Vidare identifierades viktiga förutsättningar för att värdeskapande ska äga rum; välfungerande infrastruktur, teknikacceptans, och ta hänsyn till nätverkseffekter. Framtida studier bör genomföras med kvantitativa metoder i syfte att undersöka till vilken grad arbetstillfredsställelse och effektivitet påverkas. För att bygga vidare på den här studien kan framtida studier undersöka hur smarta enheter påverkar kundupplevelsen och varumärket hos arbetstagare. Slutligen bör framtida studier se till vilka möjligheter smarta enheter erbjuder genom att möjliggöra datainsamling i fysisk miljö samt hur detta påverkar butikernas värdeerbjudande.

Abstract  The study is based on the judgments of the labor court which depict the employers and the employees experience of the rehabilitation situation. The origin and cause of the communication and cooperation problems are explained by putting them in relation to the interaction in organisations, the function of the leader for the employees and the importance of teamwork for the employee in sick leave.  The study resulted in three themes: lack of commitment, passivity and dissatisfaction, and limitations in influence. These themes describe in more detail how the employer and the employee act based on their experience of the rehabilitation situation, how other actors make the rehabilitation situation more difficult and how the difficulties of dealing with a long-term rehabilitation situation are expressed and handled.  Previous reseach clarifies that work-related ill health is rooted in stress factors at the workplace and difficulties in adapting the workplace to the employees rehabilitation needs. The long-term sick leave is explained as a consequence of the organizations streamlining. The organizations ability to adjust work is described as important in order to prevent long-term sick leave.