The purpose of this study was to analyze which kind of work motivation was the strongest predictor to index for work loyalty. The sample was employees that worked at least part time (50%) and had been employed by the same employer for at least one year. The participants were women and men in the ages between 21 to 66 years. The survey was based on The Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS) and five additional items about work loyalty from Tseng and Wu’s (2017) survey. The survey generated 95 survey responses of which 80 were complete. The analyses were carried out in IBM SPSS Statistics 24 and the results showed that the dimensionintrinsic motivationwas the strongest predictor to work loyalty. Further analyses showed that the factor identified regulationwas the strongest predictor to work loyalty of the dimension intrinsic motivationassociated factors. A negative significant correlation was demonstrated between the dimension amotivationand work loyalty. Since employees are one of the most important assets to an organization, it is essential that HR work together with managers to promote employees’ intrinsic motivation to create loyal employees. / Syftet med studien var att undersöka vilken sorts arbetsmotivation som starkast predicerade index för arbetslojalitet. Urvalet för studien var anställda som arbetade minst deltid (50%) och som hade varit anställda hos samma arbetsgivare minst ett år. Deltagarna var kvinnor och män mellan 21 till 66 år. Enkäten i föreliggande studie baserades på Multidimensional Work Motivation Scale (MWMS) som mätte arbetsmotivation och ytterligare fem påståenden som mätte arbetslojalitet från Tseng och Wu (2017) studie. Enkäten genererade 95 enkätsvar varav 80 var fullständiga. Analyserna genomfördes i IBM SPSS Statistics 24 och resultatet visade att dimensionen intrinsic motivation(inre motivation) starkast predicerade arbetslojalitet. Vidare analyser visade att identified regulation(identifieringspåverkan) var den faktor som starkast predicerade arbetslojalitet av dimensionen intrinsic motivationtillhörande faktorer. En negativ signifikant korrelation påvisades mellan dimensionen amotivationoch arbetslojalitet. Eftersom arbetstagare är en av de viktigaste tillgångarna som en organisation har är det väsentligt att HR tillsammans med chefer arbetar aktivt med att främja arbetstagares inre motivation för att således skapa lojala arbetstagare.

The purpose of this study was to investigate the employees' experience of the role leadership has had for their sense of affinity to the organization during an organizational change and the role the leadership has had for their attitude towards that change. The study is based on six interviews of employees who previously worked on two separate administrations and who, at the time of the interview, were merged into one sector. The study suggested that the respondents felt that the leadership has had a role in how they experienced affinity towards the organization and their attitude toward the organizational change. This was because the employees experienced an ambiguity in the objectives of the change, that communication between the managers and employees had been perceived as deficient and that the employees had not experienced participation in the change process. The study also suggested that it could be beneficial for the management to work on establishing a new collective identity in the merged sector in order to increase the sense of cohesion between the former two separate administrations. / Syftet med studien var att undersöka medarbetarnas upplevelse av vilken roll ledarskapet haft för deras känsla av samhörighet med organisationen under en organisationsförändring samt vilken roll ledarskapet har haft för deras inställning till organisationsförändringen. Undersökningen har baserats på sex intervjuer av medarbetare som tidigare arbetat på två separata förvaltningar och som vid intervjutillfället slagits ihop till en sektor. Studien antydde att respondenterna upplevde att ledarskapet hade en roll i hur de upplevde samhörighetskänslan till organisationen samt för deras attityd till organisationsförändringen. Detta genom att de anställda upplevde en otydlighet i målsättningen i förändringen, att kommunikationen mellan cheferna och medarbetarna hade upplevts som bristfällig samt att medarbetarna inte hade upplevt delaktighet i förändringen. Studien antydde även att det kunde varit till gagn om ledningen hade arbetat med att upprätta en ny kollektiv identitet på den sammanslagna sektorn för att öka känslan av samhörigheten mellan de tidigare två separata förvaltningarna.

Pregnant workers are considered at risk in the labor market and therefore need extra protection from employment discrimination . The purpose of this essay is to investigate what protection of pregnant workers against discrimination in employment situations and  if  there  is  no  corresponding  protection  for  female  workers  claim  the  right  to parental leave. The essay describes the national and EU rules on applications and practice, showing how pregnant women and workers on parental leave are treated in the labor market. Through Sweden's accession to the EU , we must apply the requirements nationally EU imposes on its member countries. The essay shows that pregnant employees have a strong legal protection from discrimination in employment , from both DL and by EU directives . Employers who deny workers employment because of pregnancy is guilty of direct discrimination on grounds of sex, because it is only women who may become pregnant. It is not important whether it is a temporary or permanent position . Employers must never deviate from the protection of pregnant workers in employment situations.  Furthermore, states the essay that male workers are protected from unfair treatment in relation to parental leave by 16 § föräldraledighetslagen. Male workers are not as strongly   protected   as   an   employer   is   allowed   to   derogate   from   disadvantaged prohibition in certain situations. / Gravida arbetstagare anses vara en riskgrupp på arbetsmarknaden och behöver därförextra skydd mot diskriminering i arbetslivet. Syftet med denna uppsats är att utreda vilket skydd gravida arbetstagare har mot diskriminering i anställningssituationer samt om det finns något motsvarande skydd för manliga arbetstagare gällande rätten tillföräldraledighet.Uppsatsen redovisar nationella och EU-­‐rättsliga bestämmelser på området samt praxis som visar hur gravida och föräldralediga arbetstagare behandlas på arbetsmarknaden. Genom Sveriges anslutning till EU måste vi nationellt tillämpa de krav EU ställer på sinamedlemsländer.Uppsatsen visar att gravida arbetstagare har ett starkt rättsligt skydd från diskriminering i arbetslivet, både från DL samt genom direktiv från EU. Arbetsgivare som nekar arbetstagare anställning på grund graviditet gör sig skyldig till direkt diskriminering på grund av kön, eftersom det endast är kvinnor som kan bli gravida. Det är inte av betydelse om det gäller en tidsbegränsad -­‐eller tillsvidareanställning. Arbetsgivare får aldrig frångå skyddet gravida arbetstagare har i anställningssituationer. Vidare fastslår uppsatsen att manliga arbetstagare skyddas mot missgynnande i samband med föräldraledighet genom 16 § föräldraledighetslagen. Manliga arbetstagare är dock inte lika starkt skyddad eftersom arbetsgivare tillåts att göra undantag frånmissgynnandeförbudet i vissa situationer.

Detta är en diskursanalytisk uppsats om hur vissa aktörer på den svenska arbetsmarknaden talar om bemanningsbranschen och deras anställda. För att få en uppfattning av det har vi behövt kartlägga vilka diskurser som existerar och hur de uttalanden vi hittat beskriver båda subjekten. Vi har utgått från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori men har också tagit inspiration från Norman Faircloughs analysmetod. Aktörerna vi har granskat har varit arbetstagarorganisationerna Handelsanställdas förbund och Svenska kommunalarbetareförbundet samt arbetsgivarorganisationen Kompetensföretagen. Vi har använt oss av rapporter som vi funnit på respektive aktörs hemsida, rapporter som ska vara representativa för aktuella debatter. Vårt huvudsakliga resultat är ett kartläggande av två huvuddiskurser, Regleringsdiskursen och Möjlighetsdiskursen. Dessa bygger till stor del på interdiskursiva blandningar av redan starkt etablerade diskurser på arbetsmarknaden eller i samhället. Resultatet är en av många möjliga tolkningar av hur branschen och deras anställda beskrivs utifrån respektive sida. Vi har presenterat tydliga bilder för att ge en generell bild av vilka åsikter som florerar på arbetsmarknaden. Vi hoppas att våra resultat kan vara en grund för kommande forskning. / This paper is a discourse analytical paper regarding how some participants on the Swedish labour market talk about the staffing industry and their employees. To gain a perception of this we have been required to map which discourses that exist and how the statements we have found establish both of our subjects. We have used Ernesto Laclaus and Chantal Mouffes discourse theory as basis but have also taken insights from Norman Faircloughs analytical method. The participants we have studied are the labour union organizations Handelsanställdas förbund and Svenska kommunalarbetareförbundet as well as the employer organization Kompetensföretagen. We have used reports that we have found from each participants website, reports that are meant to represent current debates. Our primary conclusion is a mapping of two main discourses, the Regulation discourse and the Possibility discourse. These are interdiscursive products of already established discourses on the labour market or in society. The result is one of many possible interpretations of how the industry and their employees are described by each participant. We have presented clear pictures to give a general understanding of which views are present on the labour market. We hope that our result can contribute to future research.

Inledning: När Covid-19 pandemin bröt ut var det ett flertal yrken och därmed även dess arbetsmiljö som påverkades på grund av restriktioner för att minska på smittspridningen. För de arbetstagare som ansågs ha ett samhällsviktigt arbete innebar det trots rekommendation om att arbeta hemifrån att de tvingades arbeta på sina respektive arbetsplatser.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsledares samt skyddsombuds perspektiv på arbetstagarnas arbetsmiljö inom dagligvaruhandeln under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativ metod använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer under början av 2023. Fyra arbetsledare samt tre skyddsombud valdes ut att delta i studien genom ett målinriktat snöbollsurval. Den insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier: Ökad sjukfrekvens på arbetsplatsen, Nya rutiner och arbetssätt, Skydd för att förhindra smitta, Arbetstillfredsställelse, och Påfrestningar. Vidare resulterade de fem kategorierna i ett övergripande tema: Pandemin påverkade arbetsmiljön för arbetstagare inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav att det under Covid-19 pandemin förekom nya rutiner samt arbetssätt, samt att det var vanligt förekommande att arbetstagarna skadades under arbetstid. Detta är något som kan ha påverkat den fysiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden menade att arbetstagarna upplevde negativa emotioner såsom stress, oro och ångest, något som kan ha påverkat den psykiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav även att arbetstagarna upplevde att de hade stöd hos varandra samt att samarbetet dem emellan förbättrades och att de upplevde att arbetet var meningsfullt under Covid-19 pandemin, något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön positivt / Introduction: When the Covid-19 pandemic broke out, several professions and their work environment were affected due to restrictions to reduce the spread of infection. For workers who were considered to have socially important job, this meant that despite recommendation to work from home, they had to go to their jobs daily in order for the business they were in to continue to operate their day to day. Aim: The aim of this study was to examine supervisors and safety representativesperspectives on the workers job environment in the grocery trade during the Covid-19 pandemic in SwedenMethod: To answer the study's aim and questions, a qualitative method has been used. Data were collected through semi-structured interviews in the beginning of 2023. Four supervisors and three safety representatives were selected to participate in the study. The collected data was further analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories.: A lot of illness at work, New routines andways of working, Protection to prevent infection, Work satisfaction and Stresses.Furthermore, the five categories resulted in an overarching theme: The pandemic affected the working environment for workers in the grocery trade. Conclusion: The supervisors and safety representatives stated that during the Covid-19 pandemic there were new routines and new ways of working. It was common for workers to be injured during working hours. This is something that may have negatively affected the physical work environment. The supervisors and the safety representatives stated that workers experienced negative emotions such as stress, worry and anxiety, which may have had a negative impact on the psychological work environment. The supervisors and the safety representatives also stated that workers felt that they had support from each other and that the cooperation between them improved and that they felt that the work was meaningful during the Covid-19 pandemic. This is something that may have had a positive effect on the social work environment.

I detta examensarbete har upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation undersökts. Studien har en kvalitativ forskningsansats som baseras på åtta semistrukturerade intervjuer med arbetstagare som innehar olika yrkesbefattningar men som arbetar inom en och samma organisation. Syftet med studien var att skapa djupare förståelse för arbetstagares upplevelser av den psykosociala arbetsmiljön under en rådande omorganisation. För att uppfylla syftet har följande tre frågeställningar formulerats: Hur beskriver arbetstagarna omorganisationen? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen kommer påverka deras arbetsuppgifter? Om och på vilket sätt upplever arbetstagarna att omorganisationen påverkar deras välbefinnande på arbetsplatsen? För att analysera den insamlade empirin och skapa en djupare förståelse för det sociala fenomenet har teorierna krav-kontroll-stödmodellen av Karasek och Theorell (1990) samt KASAM – känsla av sammanhang av Antonovsky (2005) använts. Resultatet visade på enhetligt positiva känslor och reaktioner på den pågående omorganisationen. Samtliga intervjupersoner ansåg förändringarna som meningsfulla för företaget såväl som för dem själva som anställda. Omorganisationen syftar till expansion och tillväxt, vilket visade sig förändra majoriteten av intervjupersonernas arbetsuppgifter. Implementationsprocessen upplevdes till en början som rörig och informationsutbytet ansågs vara otillräckligt för att processen skulle kunna genomföras på ett tillfredställande sätt. Detta ledde till spekulationer och ryktesspridning, vilket påverkade sammanhållningen på arbetsplatsen. Det blev dock tydligt att socialt stöd från kollegor och chefer var en viktig faktor för att hantera det dagliga arbetet. Ett effektivt samarbete med både kollegor och chefer blev en nödvändighet för att hantera de krav som uppstod som en följd av omorganisationen.

Studien drar slutsatsen att en hög lön och karriärmöjligheter är av särskild betydelse som aktuella motivationsfaktorer för arbetstagare från Gen Z i den svenska banksektorn. Denna generation har en ambition av att kontinuerligt sträva efter personlig- och karriärmässig utveckling, samtidigt som lönen spelar en betydande roll för deras motivation och välbefinnande. Arbetsgivare inom studiens valda sektor bör kommunicera genom sin Employer Branding om konkurrenskraftiga löner och stora karriär- och utvecklingsmöjligheter. Detta gäller både för att attrahera arbetstagare att söka arbete hos den specifika arbetsgivaren, samt för att behålla dem inom organisationen.

This paper will discuss parental leave and will only concern full leave according to 3 § 1 st 2 p. föräldraledighetslag (1995:584). The purpose of this paper is to examine and find out how different employers' operations are affected by employees taking parental leave and what aspects that have an impact. The study examines, among other things, how the operations are affected in daily work and what consequences it entails. This paper will also investigate how the legislation surrounding parental leave has changed and developed over the course of history, and if it is possible to see a connection between the development of the legislation and the norms and attitudes on parental leave. Current legislation in the area will also be presented. Further, the study will find out how a completely individualized parental insurance could affect the interviewed employers' operations. All questions in this study are primarily based on interviews with three employers in the construction industry. We want to inform that our study is not to be generalized to all operations within the construction industry. Why we chose to study how taking parental leave affects the employer's operation, is because we believe that it is an area that is not well explored. In addition, we want to study a male-dominated industry to add a focus on gender and men's use of parental leave. Based on three interviews, legislation, proposals for laws, previous research and literature we analyze and come to the conclusion that the Swedish legislation on parental leave has changed as more women have entered the labor market, which has contributed to a more equal withdrawal of parental leave. Employers are affected when parental leave is taken, but in different ways. One of the most important aspects is that the parental leave is planned ahead and well communicated so that the employer can avoid negative impact. Finally, we note that a fully individualized parental insurance could affect the employers' operation, but it may as well remain unchanged.

No description available.

Syfte med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka motivationen hos arbetstagare mellan 55 och 70 år att eventuellt vilja förlänga sina arbetsliv, och avsåg att studera serviceroller inom den privata sektorn. Studien har en kvalitativ forskningsansats, där data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Genom ett målstyrt bekvämlighetsurval identifierades 11 deltagare, inom åldersspannet 57–70 år. Analysen av insamlade data utfördes sedan genom en tematisk analysmetod och genererade i fyra teman: goda arbetsförhållanden, upplevelsen av ett meningsfullt arbete, identitet och känslor kopplat till ålder, samt ekonomi och hälsa som grundläggande förutsättningar. Resultatet visade att ett flertal faktorer påverkade deltagarnas motivation till att eventuellt fortsätta arbeta längre. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat i förhållande till tidigare forskning på området.