Sweden adopted a new anti-discrimination legislation 2009, DiskL, which aim to prevent direct and indirect discrimination in matters of employment and occupation. According to directives and practices from EU, pregnant workers are entitled a special protection from discrimination during employment situations. The purpose of this essay is to study the legal protection for pregnant workers in employment situations and also analyze whether male workers have similar protection when they plan parental leave. Both regulations from the EU-law and the Swedish law are presented and discussed. This because Swedish discrimination legislation is largely influenced by the EU-law. The study confirms that pregnant workers have a strong legal protection against discrimination through directives from the EU and DiskL. Employers must include this protection in employment situations. If hiring a pregnant worker implicates costs for employers, it is still not an accepted reason not to follow the regulation. The protection for a pregnant worker is always considered more important than an employer's financial loss, independent if the employment is fixed-term or permanent. The study also shows that male workers are protected against unfair treatment in employment situations according to 16 § föräldraledighetslagen. However, the protection of male workers is not as strong as the protection from discrimination of pregnant workers in employment situations.

<p>Växjö University, School of Social Sciences</p><p>Bachelor Thesis</p><p>Titel: Minijob – en tysk arbetsmarknadspolitisk åtgärd</p><p>Author: Hanna Petersson</p><p>Supervisor: Lennart Bergfeldt</p><p>I’ve made a descriptional evaluation of the tax-free low-income action from Germany, Minijob. If the employees earns maximum 400 € a month they don’t have to pay any tax. The employer pays an employer’s fee of 30 %. In private households the employer’s fee is 12 %. There is also the short-term and seasonal work, that last maximum two month or 50 days. Here the employer doesn’t pay any employer’s fee.</p><p>My purpose is to do a thorough evaluation of Minijob. Hopefully this will attract the attention of the Swedish government. I’ve answered three questions:</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an administration perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in an implementation perspective?</p><p>• How is the Minijob-action implemented in a result perspective?</p><p>The ones who earns from the Minijob-action are those who already are financially secured, for example pupils, students, pensioners and housewives. The unemployed with unemployment money and persons with social allowances doesn’t benefit from the Minijob-action, they loose money from their allowance.</p><p>Keywords: Minijob, arbetstagare, arbetsgivare, arbetsgivaravgift, lön, skatt, låglönejobb, svartjobb.</p>

<p>Vad gäller lojalitetskrav i anställningen så finns det inga uttryckliga lagregler. Anledningen till att lojalitetskravet finns och ingår som en viktig del mellan parterna och anställningsavtalet kan dock konstateras. Ur rättsfall från Arbetsdomstolen (AD) kan det utläsas att ett anställningsavtal innehåller förpliktelser som sträcker sig längre än vad normala kontraktsförhållanden normalt sett gör och i och med detta sammanhang tillkommer kravet på lojalitet. Skillnader mellan privat och offentlig sektor finns.</p><p>AD har genom rättsfall uttalat att anställningsavtal vilar på principen att en arbetstagare inte får skada sin arbetsgivare och att denna lojalitetsförpliktelse gäller alla arbetstagare oavsett offentlig eller privat sektor. Denna lojalitetsförpliktelse handlar om en allmän rättsgrundsats, en oskriven rätt. Det formella kontraktet är skriftligt och reglerar överenskommelser och avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare. Det informella kontraktet å andra sidan bygger på både uttalade som outtalade löften och förväntningar i relationen mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. I en anställningsrelation mellan arbetsgivaren och arbetstagaren råder förutsättningen att arbetstagaren har skyldighet att i någon form vara lojal mot arbetsgivaren både vad gäller den formella, rent rättsliga, lojaliteten samt den informella lojaliteten där arbetstagaren förväntas vara lojal genom förväntningar, löften och förtroende.</p><p>Den formella lojaliteten är till arbetsgivarens fördel, medan den informella lojaliteten mer verkar lägga fokus på arbetstagarens ställning. Vad som till viss del går att utläsa ur rättspraxis från AD är att både den formella lojaliteten, som rent naturligt står i fokus till arbetsgivarens fördel vid bedömningen, och har kommit att gynna arbetstagaren i ett flertal fall, där även informella lojalitetsaspekter tagits i beaktande såsom exempelvis arbetstagarens förtroendegrundande position. Under uppsatsens gång har det framkommit att formell och informell lojalitet trots att de på olika sätt gynnar parterna är nära förknippande med varandra.</p>

No description available.

Syftet med studien var att undersöka om feedback från närmaste chef leder till ökad arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation hos arbetstagare. Urvalet för studien var arbetstagare mellan 18-65 år och undersökningen utfördes genom en webbaserad enkät som genererade 157 enkätsvar. Enkäten baserades på frågor från Feedback Orientation Scale (FOS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS). Analyserna genomfördes i SPSS och resultatet visade att det fanns en positiv korrelation mellan indexet feedback och arbetstillfredsställelse men inte mellan indexet feedback och arbetsmotivation. Resultatet visade också att positiv feedback predicerade både arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation. Det fanns inga skillnader i skattning av feedback, arbetstillfredsställelse och arbetsmotivation mellan män och kvinnor. / The purpose of this study was to investigate whether feedback from the first line manager increase job satisfaction and work motivation for employees. The sample for the study were employees between 18-65 years, and data collection was conducted through a web-based survey which generated 157 completed questionnaires. The survey was based on Feedback Orientation Scale (FOS), Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) and Basic Need Satisfaction at Work Scale (BNS). The analyse were performed in SPSS and the result showed a positive correlation between the index of feedback and job satisfaction, but not between the index of feedback and job motivation. The result also showed that positive feedback predicted job satisfaction and job motivation. No differences in estimation of feedback, job satisfaction and work motivation were found between men and women.

Något som anglosaxisk forskning har uppmärksammat i mycket större utsträckning än svensk forskning, är så kallade osynliga kontrakt. I Sverige har man stor tillit till sina arbetstagare och många inom handelsbranschen är anslutna till handelsavtalet, vilket skapar ett skyddsnät för både arbetstagare och arbetsgivare. Detta har gjort att de skriftliga anställningskontrakten i Sverige inte är så informationsrika och man specificerar endast det viktigaste såsom lön, anställningsform och semesterersättning. Det ger i sin tur utrymme för - och blir till viss del en nödvändighet - att arbetstagarna själva fyller i luckorna i anställningskontraktet med de mer osynliga och fram för allt oskrivna förväntningar, vilket är det som det osynliga kontraktet fångar upp. Problematiken med det osynliga kontraktet är att det sällan uttalas tydligt och konkret, vilket kan leda till missförstånd och dubbla budskap på arbetsplatser. I handelsyrket har man en bred roll och förväntningar som innefattar allt från att vara hantverkare till säljare - som en utav våra respondenter beskriver sin roll. Därmed kan det finnas en anledning till att skapa medvetenhet kring betydelsen av väl kommunicerade och därmed mer synliga osynliga kontrakt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetstagares och arbetsgivares förväntningar på arbetsplatsen utöver det som står i anställningskontraktet. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara handlar om (1) förväntningar som finns parterna emellan, (2) vad som händer vi kontraktsbrott och (3) hur kommunikation kan förbättra osynliga kontrakt. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har vi utformat en kvalitativ komparativ studie av den svenska handelsbranschen. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med säljare och chefer från olika företag och butiker. Resultatet visar att förväntningarna skiljer sig åt i vissa områden, exempelvis gällande tillgänglighet och hur man ser på anställningsrelationer. Brustna osynliga kontrakt visar sig leda till förändrade inställningar till arbetet och i två fall till tankar om uppsägning. Detta skulle, enligt respondenterna, kunna undvikas genom goda relationer som grundas i tydlig och öppen kommunikation på arbetsplatsen.

Sveriges befolkning lever allt längre och därav har en ny överenskommelse gällande pension utformats för att kunna upprätthålla den svenska ekonomin. Pensionsåldern kommer att höjas och för att äldre ska orka arbeta längre behövs en god arbetsmotivation och rätt förutsättningar. Syftet med denna studie var därför att undersöka vad äldre arbetstagare upplever som viktigt för att orka och vilja arbeta längre. Nio semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare över 60 år som var yrkesverksamma inom olika branscher. Intervjuerna analyserades med en induktiv tematisk analys. Äldre arbetstagare motiveras framförallt av inre motivationsfaktorer som trivsel på arbetsplatsen och goda relationer till kollegor. Ett fortsatt arbetsliv kan enligt respondenterna också påverkas av delaktighet och utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen. Möjligheten till utveckling i arbetet kan påverkas av de förutsättningar som arbetstagaren ges men arbetstagaren har samtidigt ett eget ansvar att ta till vara på utvecklingsmöjligheterna. / The population of Sweden tends to live longer and therefore a new agreement about the retirement age has been designed to maintain the Swedish economy. The retirement age will increase and to make older employees cope with a longer worklife it´s important to maintain a good work motivation and also give the employees the right conditions to be able to work longer. The purpose of this study was therefore to study what employees perceive as important to be able and willing to work longer. Nine semi-structured interviews were performed with employees over 60 years old and were professionals in different industries. The interviews were analysed with an inductive thematic analysis. Older employees are primarily motivated by intrinsic factors such as well-being at work and good relations with colleagues. Participation and development opportunities were important factors to be able to work longer. The opportunity for development at work can be affected by the conditions given to the employee, but the employee also has his own responsibility to take advantage of the development opportunities

Nu förtiden har det blivit allt vanligare att människor använder sig av smartphones. I denna uppsats har jag kartlagt smartphone-användares användningsvanor och mönster hos unga vuxna som antingen studerar eller arbetar. För att få fram den information jag behöver har jag valt att använda mig av dagböcker där sex stycken respondenter deltog under en fyra dagars period och även intervjuer där tre av de sex respondenterna var deltagande efter genomförandet av dagböckerna. Mina resultat visar fascinerande nog att smartphones används till största del på platser där användarna är relativt stillasittande som till exempel i hemmet. Dessutom har det visat sig att studenter har en stor användning av applikationer och där med smartphones, ofta i samband med deras studier, speciellt applikationer kopplade till molntjänster.

Som huvudregel är en huvudman ansvarig för skada vållad av arbetstagare denne har i sin tjänst, ett så kallat principalansvar. I undantagsfall är även en huvudman ansvarig för skada vållad av den som formellt sett inte är en arbetstagare. I denna uppsats fastslås att vissa typer av gig-arbete omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare är en relativt ny arbetsrättslig term, som ännu inte kommit att behandlas i svensk rätt. I denna uppsats avser vi att konkretisera en skadeståndsrättslig utgångspunkt för gig-arbete, närmare bestämt i vilken mån gig-arbetare omfattas av ett principalansvar. Gig-arbetare omfattas i regel inte av ett anställningsavtal, gig-företagen tenderar i stället att klassificera de arbetspresterande som självständiga uppdragstagare. Huruvida en sådan klassificeringen av en arbetspresterare är legitim eller inte är av central vikt vid fastställandet av den arbetspresterandes rättigheter. För att klarlägga principalansvarets omfattning redogörs således först för de arbetspresterandesarbetsrättsliga situation. Arbetsrättens lagstiftning tillhandhåller inga tydliga definitioner av vad som utgör en arbetstagare, vilket innebär att svaret på frågan måste sökas på annat håll i rättskällehierarkin. I uppsatsen redogörs även för grundläggande skadeståndsrätt, med fokus på principalansvaret och dess omfattning, samt fenomenet gig-ekonomi och parterna aktiva däri. Den presenterade informationen ställs därefter i relation till arbete på gig-ekonomiska premisser. I uppsatsens slutsats konstateras att vissa typer av gig-arbete ska omfattas av ett principalansvar. Eftersom gig-ekonomin är mångfacetterad och föränderlig har det emellertid inte varit möjligt att fastslå principalansvarets exakta omfattning i sammanhanget. För att nå en slutsats i ett specifikt fall, måste en bedömning göras utifrån de unika omständigheterna som råder i just det fallet. Uppsatsens slutsats ska således förstås som en sorts grundsats eller huvudregel.

Psykologiska kontrakt innefattar upplevelser av förväntningar och skyldigheter i den ömsesidiga relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare. Syftet med denna studie var att undersöka till vilken grad arbetstagare upplevde att deras arbetsgivare hade uppfyllt sin del av det psykologiska kontraktet. För att göra detta skickades ett frågeformulär ut via mail och sociala medier till arbetstagare på olika organisationer. Frågeformuläret byggde på påståenden inom det relationella psykologiska kontraktet med områdena lojalitet, förtroende, uppskattning, kommunikation och stöd. Vi undersökte om anställningslängd och kön hade en påverkan på uppfattandet om uppfyllandet av det psykologiska kontraktet. Resultaten visade en signifikant skillnad i anställningslängd och uppfattandet av lojalitet, vilket indikerar att förväntningar om lojalitet kommer bli mer uppfyllt med tiden. Däremot var det en ickesignifikant effekt på anställningslängd och uppfattningen av kontraktets totala uppfyllnad, samt en icke-signifikant effekt på kön och uppfyllandet.