This thesis is about the workplace-based part of the 2008-11 pilot project of upper secondary apprenticeship education (USAE) in the Business and Administration programme. The aim is to develop knowledge on the ways in which USAE is realised in the Business and Administration programme, and how students in this programme develop professional skills. A further aim is to shed light on the nature of professional skills in the retail industry in a historical as well as a contemporary perspective. The development of professional skills, and the conditions created for that process to take place is the particular focus of the thesis. Lave & Wenger´s (1991) theory of legitimate peripheral participation (LPP), Billetts (1996, 2002, 2006) theory of a workplace curriculum and Engeström´s (1987) activity theory are used for the analyses in the study. Data production was conducted mainly through interviews, observations, gathering of documents and participation in trilateral talks. Development and structural changes that have taken place on several levels in the retail sector have resulted in many professional skills becoming embedded in information technology. This, in combination with the current division of labour, means that apprentice students may have difficulties in reaching the more advanced tasks. The prevailing view among the general public on the retail industry as a low-status sector can also be traced back to its history. The steering documents did not appear to have any decisive significance for the content of the education. Instead, what may be termed the workplace curriculum, control the knowledge content that is made accessible. The conclusion must be, therefore, that the professional skills that apprentices can develop are narrow and specific for the workplace. The apprentices gain access to basic tasks related to the daily work at the workplace, but rarely have the opportunity to take part in the more advanced work-tasks. USAE students in the Business and Administration programme also experience difficulties in achieving deeper and so-called theoretical or abstract skills. This implies that instead of this more challenging work they are assigned tasks that are quantifiable and can be checked mechanically in matrices and checklists. The study shows that in the assessment work, professional skills have been downgraded and are considered as little more than social and interactive competence and employability. A crucial conclusion is that USAE does not constitute one unified activity system with a common underlying motive, but should rather be considered as two separate activity systems (school and workplace) with distinct cultural differences.

<p>Kommunikationsteknologin har förändrat arbetet i det moderna samhället. Vi är ständigt uppkopplade vilket innebär att vi alltid är tillgängliga. Det har resulterat i att gränsen mellan privatliv och arbetsliv påstås ha blivit allt mer otydlig (Derks et al. (2015, s 155). Det är idag enkelt för arbetsgivare och kollegor att höra av sig angående diverse arbetsrelaterade frågor utanför individens arbetstid. Vi är därför intresserade av att i denna studie undersöka medarbetare inom handelsbranschens inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför sin arbetstid. Vi undrar också om inställningen kan skilja sig mellan medarbetare som arbetar heltid respektive deltid. Syftet med vår studie är således att undersöka butiksmedarbetare i Sveriges inställning till att vara tillgänglig för arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. I studien har urvalet av respondenterna gjorts genom ett bekvämlighetsurval kombinerat med ett snöbollsurval vilket innebär att resultatet inte är generaliserbart. Resultatet på vår frågeställning som syftar till att studera hur inställningen ser ut visar på att medarbetare överlag har en blandad inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Inställningen är varken helt positiv eller negativ hos de flesta respondenterna. För att ytterligare kunna besvara och diskutera frågeställningen har studien även fått fem formulerade hypoteser som hjälper oss att besvara frågeställningen. Resultatet visar på att deltidsarbetande medarbetare inte är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation i allmänhet i jämförelse med heltidsarbetande medarbetare. Däremot har resultatet visat att butiksmedarbetare som upplever höga förväntningar på sig att vara tillgängliga gentemot sin arbetsplats under sin privata tid har en sämre inställning till arbetsrelaterad kommunikation jämfört med medarbetare som inte upplever lika höga förväntningar. Intresset medarbetare har för sitt arbete har visat sig ha ett samband med deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid. Desto högre intresse medarbetarna har, desto mer positiv inställning tenderar de att ha till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför arbetstid. Vidare visar studien även på att respondenterna är mer positiva till arbetsrelaterad kommunikation utanför arbetstid från kollegor jämfört med från chefer och arbetsgivare. Slutligen visar resultatet på att butiksmedarbetares attityd till sitt arbete påverkar deras inställning till arbetsrelaterad kommunikation som sker utanför betald arbetstid.</p>

Sedan år 2005 är börsnoterade företag i Sverige tvingade att följa internationella redovisningsregler utfärdade av IASB. Det innebär att nya standarder gällande värdering av tillgångar ska tillämpas. De nya värderingsreglerna har utvecklats för att redovisningen ska innehålla relevant finansiell information. Det har medfört att förvaltningsfastigheter, som definieras i IAS 40, kan värderas till verkligt värde. Dock är verkligt värde regleringen relativt otydlig och kan ge upphov till eventuell övervärdering av tillgångar. Risken för övervärdering anses påverka fastighetsbranschen mer än andra branscher, till exempel handelsbranschen, som inte följer samma reglering. Utifrån detta, syftar följande studie till att undersöka om fastighetsbranschen löper större risk för övervärdering jämfört med handelsbranschen. Studien avgränsades till att undersöka 30 börsnoterade företag från Sverige; 15 företag från fastighetsbranschen och 15 företag från handelsbranschen. Empirin samlades in i form av kvantitativ data som hämtades från årsredovisningarna för de senaste 5 åren och analyserades sedan kvalitativt. Slutsatsen visade att branscherna hade vissa likheter men även olikheter gällande värderingen. Fastighetsbranschen uppvisade en risk för övervärdering då det gällde de individuella företagen jämfört med handelsbranschen där det inte fanns någon tendens alls. Denna mindre skillnad mellan branscherna antogs bero på de olika regelverken för värdering, IAS 40 och IAS 2.

Något som anglosaxisk forskning har uppmärksammat i mycket större utsträckning än svensk forskning, är så kallade osynliga kontrakt. I Sverige har man stor tillit till sina arbetstagare och många inom handelsbranschen är anslutna till handelsavtalet, vilket skapar ett skyddsnät för både arbetstagare och arbetsgivare. Detta har gjort att de skriftliga anställningskontrakten i Sverige inte är så informationsrika och man specificerar endast det viktigaste såsom lön, anställningsform och semesterersättning. Det ger i sin tur utrymme för - och blir till viss del en nödvändighet - att arbetstagarna själva fyller i luckorna i anställningskontraktet med de mer osynliga och fram för allt oskrivna förväntningar, vilket är det som det osynliga kontraktet fångar upp. Problematiken med det osynliga kontraktet är att det sällan uttalas tydligt och konkret, vilket kan leda till missförstånd och dubbla budskap på arbetsplatser. I handelsyrket har man en bred roll och förväntningar som innefattar allt från att vara hantverkare till säljare - som en utav våra respondenter beskriver sin roll. Därmed kan det finnas en anledning till att skapa medvetenhet kring betydelsen av väl kommunicerade och därmed mer synliga osynliga kontrakt. Syftet med denna studie är att jämföra arbetstagares och arbetsgivares förväntningar på arbetsplatsen utöver det som står i anställningskontraktet. Frågeställningarna uppsatsen ämnar besvara handlar om (1) förväntningar som finns parterna emellan, (2) vad som händer vi kontraktsbrott och (3) hur kommunikation kan förbättra osynliga kontrakt. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställning har vi utformat en kvalitativ komparativ studie av den svenska handelsbranschen. Genomförandet baseras på semistrukturerade intervjuer med säljare och chefer från olika företag och butiker. Resultatet visar att förväntningarna skiljer sig åt i vissa områden, exempelvis gällande tillgänglighet och hur man ser på anställningsrelationer. Brustna osynliga kontrakt visar sig leda till förändrade inställningar till arbetet och i två fall till tankar om uppsägning. Detta skulle, enligt respondenterna, kunna undvikas genom goda relationer som grundas i tydlig och öppen kommunikation på arbetsplatsen.